Informationssökning på internet
- Att söka, organisera/strukturera och presentera rätt information blir allt viktigare i dagens samhälle.
Informationsadministration dvs. sökning i informationskällor, nätverk och databaser blir allt vanligare. Att kunna värdera och organisera information, att hitta information lätt och rätt via Internet blir allt viktigare, ju större informationsöverflödet blir.. Konsten att söka information inbegriper bl.a att informationen måste tolkas, värderas och relateras till annan kunskap för att bli ens egen kunskap. Dvs. bli fakta i ett sammanhang.
Information måste struktureras och sorteras: vad för information och hur information läggs in på Internet är viktiga faktorer att ta hänsyn till. Kvalitetskontroll blir allt viktigare som begrepp, att värdera information blir viktigare. Framtiden kommer att kräva söksystem som är lätta att hitta i, det kommer att behövas strukturerad (ämnesindelad) information på hemsidorna och i databaserna.
Att utveckla befintliga metoder för effektiv och kvalitetsbedömd informationsökning , t.ex genom att skapa informationsbehovs-profiler efter olika informationsteorier är ett sätt att nå mer relevanta träffar vid databassökningar.
English:Information-administration, search in information-resourses and databases on-line, requires valuation and organizing of retrieved information. To find information easily and to find the right (wished) information is becoming more and more of importance today, especially in the light of the increasing amount of information on Internet.. The information must be interpreted and valuated and related to other information, in order to be new knowledge, to be facts in a context.
Information need to be structured and factors like quality-controll of the information, is an important factor to regard. The future will require information systems wich are easy to find in and this will require structured and indexed material in databases.
Developing of methods for efficient and quality controlled information-search, for instance through creation of information-needs profiles based on different information theories, is one way to reach more relevant search results in database searches.
Sökmetodik: att söka och välja ut relevant information och strukturera denna blir allt viktigare idag. Det gäller att analysera och kritiskt granska informationen, att ta till sig denna och sätta in den i ett sammanhang. Dvs. fakta i ett sammanhang som blir ny kunskap. Att söka efter en utvecklad sökmetod kan göras mha tre huvudfrågor:
- Vad söker jag efter?
- Var skall jag söka efter det?
- Hur skall jag söka efter det?
- Sökning av information mha en utarbetad sökmetod vid ämnessökningar är viktigt för ett lyckat sökresultat: 1. precisera sökord-skapa en sökprofil 2. kombinera sökord (och, eller, inte: sk. Boolesk sökning) 3. Trunkera, dvs använda jokertecken (bred problemformulering)
- Informationssökning, olika moment, översikt: (moment in information search courses:)
- Vad är internet, vad består det av för olika delar?
- Hur används internet som resurs på biblioteket?
- Skillnaden mellan ämnesindelade register och indexerade register
- Huvudfrågor att ställa vid sökning på internet- för att hitta relevanta informationskällor.
- Nycklar för att ringa in och begränsa sökningen och få rätt information
English: Search-methodology: to search and pick relevant information and structure it becomes more and more important today. One have to analyse and critical examine the information, and put the information into a structure. First then it will become facts in a context, i.e new knoledge. To search by a systematic Search-methodology one can use three headquestions:
- What am I searching for?
- Where shall I look for it?
- How shall I look for it?
This Search-methodology is used at the City Libray of Malmoe Courses in Search methodology
When to search information regarding subjects, the help of an precise search-methodology, is important to get a succesful search result:
- Use precise searchwords-create a search profile
- Combinate searchwords (AND, NOT, OR: i.e Boolean search)
- Use truncation, i.e use wildcards (broadning the formulation of the problem)
- Vad är trenden idag? Biblioteket idag är mer en utbildningsinstitution med viktiga funktioner inom kunskapslyft och "det livslånga lärandet". Kulturfunktionen finns samtidigt kvar: att stimulera till läsning/läsupplevelser och vad gäller barnen: stimulera deras språkutveckling. Men biblioteket som "kunskapscentrum" spelar en alltmer central roll i samhället idag: uppgiften för bibliotekets personal att fungera som handledare vid utbildning ökar.
- Litteraturkännedom/omvärldskunskap: ämneskunskap, pedagogisk förmåga-handledning, utbildning i söksystem oh sökmetodik, IT-kunskap-informationssökning för informationsförmedling, tekniskt kunnande-handhavande av PC, nätverk, skrivare mm.
English: Whats the trend today? The Library (in Malmo) is more of an education-centre than that of an Culturell institution. At the same time the Library still have an important role in stimulating people to read and develop their language (especially regarding children). The Library and its personal work as educators and counsellors already today and this task will increase in the future..
What is the necessary qualification for the Librarian today:
- 1. Subject-knowledge
- 2. Professional skills in educate/counsell people
- 3. Information-technology skills:information-search
- 4. Technical skills-PC, Writers, Scanners etc..
Att söka information på internet
Informationskompetens med hjälp av några enkla grundprinciper för informationssökning på Internet
Att vara informationskompetent kan sägas vara att veta hur man söker och värderar information på Internet. Det viktiga idag är att kunna välja bort det man inte vill ha i informationsöverflödet. Informationen i olika källor på internet måste bli kunskap för att kunna användas. Informationen måste relateras till en egen erfarenhet, dvs. bli fakta i ett sammanhang. Man måste alltså analysera informationen för att man skall kunna ha någon användning för den.
Biblioteken arbetar mycket idag med de digitala källorna på samma sätt som med tryckt material som t.ex böcker:
Biblioteket väljer ut bra hemsidor, databaser, sökmotorer osv.., sedan struktureras och ordnas denna information på bibliotekets hemsidor för att slutligen presenteras för låntagarna, ofta ämnesvis.¨
Det finns två huvudtyper av söksätt på Internet idag och ofta finns båda typerna parallellt inom ett och samma söksystem:
- Sökmotorer (sk. indexerade register), t.ex Google eller Alta vista.
- Webbkataloger (sk. ämnesindelade register)
Sökmotorer söker automatiskt igenom en stor mängd av information på Internet.
På samma sätt, fast inom en mer begränsad informationsmängd, fungerar webbkataloger eller databaser som t.ex Mediearkivet eller Alta vistas ämnesindelade länkar.
Webbkataloger är ordnade i olika ämneskategorier, utvalda och strukturerade av människor, ämnesspecialister, och täcker bara en bråkdel av den informationsmängd som finns i en sökmotor som Google t.ex.
Bilar och MC
Bilar, MC, Köp och Sälj ...Datorer och Internet
Internet, Mobilt, Mjukvara ...Ekonomi och Karriär
Börs och Finans, Jobb…Nyheter och Medier
Dagstidningar, TV, Radio ...Nöjen
Fest, Krogar, Mat och Dryck ...Resor
Logi, Reseberättelser, Resmål ...Vill man ha allmän information kan ämnessökning i en webbkatalog vara bäst. Vill man däremot söka en specifik uppgift är en sökmotor ett bättre verktyg att söka i.
För att hitta i den stora informationsmängden på Intenet kan man använda sig av tre huvudfrågor:
Vad letar jag efter? Detta är en viktig fråga att ställa sig innan man börjar sökningen.
Här gäller det att precisera sökordet/-orden och ringa in sökfrågan för att få rätt träffar.
Var skall jag leta, i vilka databaser? Beroende på vad jag letar efter måste jag välja vilken databas eller vilken sökmotor jag skall använda. Är det en artikel eller en bok jag letar efter? Är det information om ett företag eller en förening osv.?
Hur skall jag leta? Hur gör jag för att begränsa, ringa in och precisera sökningen? Hur får jag ett hanterbart antal träffar som är relevanta?
Som en följd av de tre huvudfrågorna som beskrivits ovan, kan man för en lyckad sökning använda fem "nycklar" eller grundprinciper i följande ordning:
- Precisera de mest betydelsebärande orden beroende på vad jag letar efter:
innehållet i sökfrågan måste formuleras, det gäller att "översätta" frågan till en
form som datorn förstår och kan arbeta med.
Tips: använd gemener och citationstecken till sökordet/-orden, för att styra
sökningen!
- Hitta källan: var jag skall leta beroende på vad jag söker efter, vilken
information jag vill ha. Är det t.ex reklam om ett företag skall jag välja att
söka i en stor sökmotor som t.ex alta vista eller Google, och är det en tidnings-
artikel, skall jag välja en databas som biblioteket prenumererar på som t.ex
Artikelsök eller Mediearkivet.¨
- Kombinera lera sökord (sk. boolesk sökning): för att precisera sökningen ännu
mer kan man avgränsa med två eller fler sökord. Om man söker på t.ex bilar får man många irrelevanta träffar om man är intresserad av bilar i Kina. Kombinerar man de två sökorden "bilar och kina", så preciserar man sökningen mer och får fler relevanta träffar.
- Trunkera: använda sökords ordstam för att få avledningar och mer relevanta
träffar: när man valt sökord t.ex "bilar och kina", så söker datorn exakt efter
dessa bokstavskombinationer. Vill man få fler aspekter, t.ex bilindustri, bil-
tillverkning osv..., dvs. flera olika aspekter av ordstammen "bil", så kan man
trunkera. Om man skriver bil* (lägger till tecknet som är en stjärna, asterix) så
söker datorsystemet efter alla avledningar från ordet bil, och man töcker in fler
aspekter av ordstammen "bil".
- Urval: värdering och val av källa, eller information som hittats, innebär att källkritik blir extra viktigt när man söker information på Internet. Det finns ingen kontrollansvarig myndighet som kontrollerar informationen på de miljarder hemsidor som finns på Internet. Därför är det viktigt att kolla saker som: finns det någon ansvarig bakom hemsidan? Är innehållet objektivt beskrivet? Finns det källhänvisningar till påståenden som görs på hemsidan? Är innehållet aktuellt? Osv..
Dessa "nycklar" kan användas för att söka i databaser som t.ex ArtikelSök eller Mediearkivet eller i sökmotorer som t.ex Google eller Alta vista. Gör man det har man kommit en bra bit mot att bli en "infotecktive" eller "nät-detektiv" på Internet!
Per Jervrud
(Källa: "Lär dig skilja agnarna från vetandet!" Malmö stadsbibliotek- avdelning Nyhetsmedia: Grundläggande kurs i sökmetodik, 2 timmar / P. Jervrud ; E. Jönsson. – Malmö stadsbibliotek, 2001)