Hur man organiserar information

Ex. på hur man kan strukturera bibliografiska referenser från dokument i ett ämne: Ekonomisk historia. Samma lista kan även erhållas som databas vilken kan produceras direkt i ftp-program, där kan man söka dessa dokument på titel, upphovsman, ämnesord och ISBN-nr. Se ex. på hur den kan organiseras: On-line databas

Annotationer finns för vissa dokument, vilken kan ge information om dokumentet ifråga. Vidare finns ett ämnesordsregister i slutet som ger referenser till olika ämnesområden i Ekonomisk historia. I bilagan finns målgruppsbeskrivning samt konsekvenser för ämnesordslistans utformning.

SAB: Kv: d EKONOMISK HISTORIA : TEORI UDK: 330.541 MAKROTEORI

Adamson, Rolf, Teori och metod för ekonomisk och social historia.- 2. tr. - Lund : Liber, 1979. - 288 s. : ill. - ISBN 91-40-03914-5

Ämnesord: METOD TEORI SOCIALTEORI Annotation nr. 29

SAB: Qaaa DOKTRINHISTORIA UDK: 330.35 EKONOMISK TILLVÄXT

Gould, John Dennis, Economic growth in history : survey and analysis. - London : Methuen, 1972. - 460 s. - (University paperbacks ; 456). - ISBN 0-416-66040-1

Ämnesord: TEORI TILLVÄXT

SAB: Kv: d EKONOMISK HISTORIA : TEORI UDK: 930.1 HISTORIA : TEORI

Herlitz, Lars, Ekonomisk historia. // Kunskap och perspektiv i ekonomiska vetenskaper : antologi om aktuella framsteg och frågeställningar. - Göteborg : Centrum för tvärvetenskap, 1982. - ISBN 91-85554-03-0. - S. 81-92

Ämnesord: TEORI METOD Annotation nr. 25

SAB: Qaa EKONOMISK TEORI UDK: 330.541 MAKROTEORI

Hicks, John, Den ekonomiska historiens teori. - Stockholm : Aldus, 1970. - 198 s. - (Aldussserien ; 296). - ISSN 0346-5454

Ämnesord: TEORI DOKTRINHISTORIA Annotation nr. 16

SAB : Qaaa DOKTRINHISTORIA UDK: 330.8 NATIONALEKONOMISKA

DOKTRINER

Hunt, Emery Kay, De ekonomiska ideologiernas utveckling. - 3. uppl. - Stockholm : Storken, 1987. - 198 s. ISBN 91-86152-08-4

Ämnesord: DOKTRINHISTORIA

SAB: Kv EKONOMISK HISTORIA UDK: 930.1 HISTORIA : TEORI

Jörberg, Lennart, Ekonomisk historia. // Nationalencyklopedin, 1989 . - Bra Böcker, 1989- .- ISBN 91-70-24619-X. - Bd. 5, s. 348

Ämnesord: TEORI METOD

SAB : Kv EKONOMISK HISTORIA UDK: 930.1 HISTORIA : TEORI

Jörberg, Lennart, Ekonomisk historia. - 1. uppl. - Stockholm : LiberFörlag, 1985. - 131 s. : ill. - (Ekonomi under debatt)

Ämnesord: TEORI METOD KONJUNKTURLÄRA Annotation nr. 27

SAB: Qaac EKONOMISK TEORI : SPECIELLA FRÅGOR UDK: 330.541

MAKROTEORI

Jörberg, Lennart, Robert W. Fogel och Douglass C. North : Årets nobelpristagare i ekonomi. // Ekon. debatt, 1993: häfte 8, s. 719-727

Ämnesord: FORSKNING TEORI NOBELPRIS Annotation nr 14.

SAB: Qaa EKONOMISK TEORI UDK: 330.541 MAKROTEORI

Mandel, Ernest, Långa vågor: empiriska bevis och förklaringen av dem genom fluktuationer i den genomsnittliga profitkvoten // Långa vågor i den kapitalistiska utvecklingen. - Göteborg : Röda Bokförl., 1981. - ISBN 91-85258-44-X. -, s. 9-41

Ämnesord: TEORI KONJUNKTURLÄRA KAPITALISM MARXISM EKONOMISK

POLITIK Annotation nr. 11

SAB: Qaabb TEORIER 1850-UDK: 330.541 MAKROTEORI

North, Douglass C., Institutionerna, tillväxten och välståndet. - 1. uppl. - Stockholm : SNS (Studieförb. Näringsliv och samhälle), 1993. - 224 s. - ISBN 91-71-50497-4

Ämnesord: TEORI NYA TIDEN SOCIOLOGI VÄLSTÅND TILLVÄXT Annotation nr. 21

SAB : Qaacg EKONOMISK TILLVÄXT UDK: 330.35 EKONOMISK TILLVÄXT

Olson, Mancur, Nationers uppgång och fall : ekonomisk tillväxt, stagflation och samhällens förkalkning. - Stockholm : Ratio, 1984. - 254 s. : ill. - ISBN 91-7568-011-4

Ämnesord: TEORI DEPRESSION TILLVÄXT

SAB: Qd-c LANTBRUK : SVERIGE UDK: 631.1(485) LANTBRUKSEKONOMI : SVERIGE

Olsson, Carl-Axel, Jordbruk och teknisk förändring : några teoretiska perspektiv. -Lund : Ekonomiska institutionen, 1982. - 42 s. : ill. - (Meddelande från Ekonomisk-historiska institutionen, ISSN 0348-680X; 24)

Ämnesord: TEORI JORDBRUK TEKNIK ARBETE SVERIGE

SAB: Qaa EKONOMISK TEORI UDK: 330.541 MAKROTEORI

Rostow, W., W., The stages of economic growth : a non-communist manifesto. - 3. ed. -Cambridge : Cambridge University Press, 1990. - 272 s. - ISBN 0-521-40070S-8

Ämnesord: STADIETEORI MARXISM TILLVÄXT Annotation nr. 23

SAB: Qac KONJUNKTURTEORI OCH KONJUNKTURLÄRA UDK: 330.33 KONJUNKTURTEORI

Schön, Lennart, 40-årskrisen i samhället.: mönster av långa cykliska förlopp inom ekonomin // Lundaforskare föreläser. -Lund: Lunds univeristet, 1993, s. 41-47

Ämnesord: DEPRESSION KONJUNKTURLÄRA Annotation nr. 7

2. Det förindustriella samhället (t.o.m ca. 1750-talet :)

SAB: Kv.23 EKONOMISK HISTORIA : ANTIKENS HISTORIA UDK: 937+938 GAMLA ROM OCH ITALIEN OCH GAMLA GREKLAND.HELLAS

Anderson, Perry, Övergångar från antiken till feodalismen. - 2. uppl. - Lund : Arkiv/Zenit, 1980. - 320 s. ISBN 91-85258-30-X

Ämnesord: ANTIKEN FEODALISMEN Annotation nr. 2

SAB: Kv.23 EKONOMISK HISTORIA : ANTIKENS HISTORIA UDK:937+938 GAMLA ROM OCH ITALIEN OCH GAMLA GREKLAND. HELLAS

Andersson, Bertil, Ekonomisk-historiska teman till antikens ekonomi / Bertil Andersson, Ingemar Nygren. - Stockholm : Wahlström & Widstrand, 1974. -185 s. : ill. (Almaserien, ISSN 0108-2633 ; 60). - ISBN 91-46-12181-1

Ämnesord: ANTIKEN BIBLIOGRAFI EKONOMISK POLITIK Annotation nr. 5

SAB: Kt.38 ALLMÄN KULTURHISTORIA : SENMEDELTIDEN ca 1300-1500 UDK: 930.85 KULTURHISTORIA : MEDELTIDEN

Braudel, Fernand, Civilisationer och kapitalism 1400-1800. - 3 vol., Bd 2 : Marknadens spel. - Stockholm : Gidlund, 1986. - ISBN 91-7021-479-4

Ämnesord: KULTURHISTORIA FEODALISMEN KAPITALISM Annotation nr. 6

SAB: Qaa EKONOMISK TEORI UDK: 330,541 MAKROTEORI

Dobb, Maurice, Studier i kapitalismens utveckling. - 2. ed. - Stockholm : Raben & Sjögren, 1981. - 375 s. - (Tema Nova). - ISBN 91-29-54810-1

Ämnesord: KAPITALISM DOKTRINHISTORIA ARBETE Annotation nr. 19

SAB: Kv-a EKONOMISK HISTORIA : EUROPAUDK: 940 EUROPAS HISTORIA

Galassi, Francesco L., Was feudalism Inevitable? A Critique of K. G. Persson. // Scandinavian economic history review. - ISSN 0358-5522. - 1992(Vol. 15: 2), s. 34-43

Ämnesord: EUROPA FEODALISMEN Annotation nr. 30

SAB : Kv-c EKONOMISK HISTORIA : SVERIGE UDK: 948.5 SVERIGES HISTORIA

Heckscher, Eli F., Svenskt arbete och liv från medeltiden till nutid. - 10. uppl. Stockholm : Bonnier, 1985. - 388 s. : ill.

Ämnesord: ARBETE JORDBRUK INDUSTRI LEVNADSSTANDARD SVERIGE KAPITALISM

Annotation nr. 28

SAB: Kv EKONOMISK HISTORIA UDK: 940 EUROPAS HISTORIA

Huberman, Leo, Människans rikedomar. - 5. uppl. - Stockholm : Raben & Sjögren, 1986. - 285 s. -(Tema nova). - ISBN 91-29-57915-5

Ämnesord: VÄLSTÅND EKONOMISK POLITIK KAPITALISM ARBETE LEVNADSSTANDARD MARXISM Annotation nr. 10

SAB: Kb.4 HISTORIA : NORDEN : NYA TIDEN ca 1520- UDK: 948 NORDEN : HISTORIA : NYARE TIDEN

Jutikkala, Eino, Bonden - adelsmannen - kronan : godspolitik och jordegendoms- förhållanden i Norden 1550-1750. - Köpenhamn : Nordisk Ministerråd, 1979. - 84 s. :ill. (Temahefter i Nordens historie). - ISBN 87-01-80672-6

Ämnesord: NORDEN FEODALISMEN EKONOMISK POLITIK JORDBRUK

SAB: Kv-a EKONOMISK HISTORIA: EUROPA UDK: 940 EUROPAS HISTORIA

Linder, Bengt-Olof, Fransman skriver om kapitalismen : alltid ett stort gap mellan fattig och rik. Fernand Braudels bok om det förindiustriella Europas ekonomiska historia. .// LO-tidn. - 1987: häfte 25, s. 18

Ämnesord: EUROPA KULTURHISTORIA FEODALISMEN KAPITALISM Annotation nr. 20

SAB: Kv-a EKONOMISK HISTORIA : EUROPA UDK: 940 EUROPAS HISTORIA

Lis, Catharina, Fattigdom och kapitalism i det förindustriella Europa / Catharina Lis, Hugo Soly. - Göteborg : Röda Bokförl., 1981. - 309 s. - ISBN 91-85258-46-6

Ämnesord: FATTIGDOM KAPITALISM FEODALISMEN EUROPA MARXISM Annotation nr. 9

SAB: Kv-a.3 EKONOMISK HISTORIA : EUROPA : MEDELTIDEN UDK: 940.653 EUROPAS HISTORIA : MEDELTIDEN

North, Douglass C., Västerlandets uppgång : Europas ekonomiska historia 900-1700 / C. North & Robert Paul Thomas. - 1. uppl. - Stockholm : SNS,_ 1993. - 221 s. : ill. - ISBN 91-71-50471-0

Ämnesord: EUROPA FEODALISMEN NYA TIDEN TEORI TILLVÄXT Annotation nr. 22

SAB : Kv-a EKONOMISK HISTORIA: EUROPA UDK: 940 EUROPAS HISTORIA

Persson, Karl Gunnar, The Inevitability of feudalism- a reply. // Scandinavian economic history review. - ISSN 0358-5522. - 1992(Vol.40: 2), s. 44-46

Ämnesord: FEODALISMEN JORDBRUK EUROPA Annotation nr. 4

SAB: Ku SLAVERIUDK: 326 SLAVERI. SLAVHANDEL. SLAVERIETS AVSKAFFANDE

Carlsson, Benny, Det lönsamma slaveriet. // Sydsvenska dagbladet. - 1989-09-02

Ämnesord: SLAVERI USA Annotation nr. 8

SAB: Kv EKONOMISK HISTORIA UDK: 940+970 EUROPAS OCH NORDAMERIKAS HISTORIA

Dillard, Dudley, Västeuropas och Förenta staternas ekonomiska historia / (red.) Lennart Jörberg. - 1. uppl., 4. tr. - Lund : LiberLäromedel, 1977. - 628 s. : ill. - ISBN 91-40-01689-7

Ämnesord: EUROPA USA TILLVÄXT Annotation nr. 15

SAB: Kv.4 EKONOMISK HISTORIA : NYA TIDEN UDK: 930: 654 HISTORIA : NYARE TIDEN

Garraty, John A., Arbetslösheten i historien. - 1. uppl. - Lund : LiberLäromedel, 1980. -266 s. - ISBN 91-40-30154-0

Ämnesord: TEORI ARBETE LEVNADSSTANDARD

SAB: Kv EKONOMISK HISTORIA UDK: 940 EUROPAS HISTORIA

Gerschenkron, Alexander, Economic backwardness in historical perspective. - 4. pr. -Cambridge, 1979. - 456 s. - ISBN 0-674-22600-3

ÄMNESORD: TILLVÄXT DEPRESSION Annotation nr. 3

SAB: Kv-b EKONOMISK HISTORIA : NORDEN UDK: 948 HISTORIA : NORDEN

Jörberg, Lennart, Den ekonomiska utvecklingen i de nordiska länderna 1850-1914. - Lund : Ekonomisk-historiska institutionen, 1980. - 111 s. : ill.

Ämnesord: NORDEN TILLVÄXT EKONOMISK POLITIK NYA TIDEN UTVECKLING

SAB: Kv-c.4 EKONOMISK HISTORIA : SVERIGE : NYA TIDEN 1520- UDK: 948.654 SVERIGES HISTORIA : NYARE TIDEN

Jörberg, Lennart, Den svenska ekonomiska utvecklingen 1861-1983. - Lund : Ekonomisk-historiska inst., Univ., 1984. - 58 s. : ill. -(Meddelanden från Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds univ., ISSN 0348-680X ; 33)

Ämnesord: SVERIGE NYA TIDEN TILLVÄXT UTVECKLING Annotation nr. 12

SAB: Kv-c.4 EKONOMISK HISTORIA: SVERIGE : NYA TIDEN 1520- UDK: 948.654 SVERIGES HISTORIA : NYARE TIDEN

Jörberg, Lennart, Ekonomisk och social politik i Sverige 1850-1939 / Lennart Jörberg, Olle Krantz. - Lund : Ekonomisk-historiska institutionen., Lunds univ., 1978. - 92 s. : ill. (Meddelande från Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet, ISSN 0348-680X ; 4)

Ämnesord: SVERIGE NYA TIDEN EKONOMISK POLITIK SOCIAL POLITIK

SAB: Kv-b EKONOMISK HISTORIA : NORDEN UDK: 948 HISTORIA : NORDEN

Jörberg, Lennart, Ekonomisk utveckling i de nordiska länderna 1914-1970 / Lennart Jörberg, Olle Krantz. - Lund : Ekonomisk-historiska institutionen, (1970-). - 70 s. : ill.

Ämnesord: NORDEN TILLVÄXT EKONOMISK POLITIK UTVECKLING

SAB: Qac-c KONJUNKTURTEORI OCH KONJUNKTURLÄRA : SVERIGE UDK: 330.33 KONJUNKTURTEORI : NATIONALEKONOMI

Jörberg, Lennart, Konjunktur, struktur och internationellt beroende : industriella kriser i svensk ekonomi. - Lund, Ekonomisk-historiska institutionen, 1982. - (Meddelande från Ekonomisk-historiska institutionen, ISSN 0348-680X ; 25)

Ämnesord:KONJUNKTURLÄRA SVERIGE EKONOMISK POLITIK

SAB: Qadcc INDUSTRIPOLITIK UDK: 330.341.424 INDUSTRIALISERING : NATIONALEKONOMI

Kemp, Tom, Industrialiseringsförlopp. - 1. uppl. - Malmö : Liber, 1986. - 248 s. - ISBN 91-38-61714-5

Ämnesord: NYA TIDEN INDUSTRIPOLITIK TILLVÄXT

SAB: Kv-a.4 EKONOMISK HISTORIA : EUROPA : NYA TIDEN UDK: 940.654 EUROPAS HISTORIA : NYARE TIDEN

Landes, David S., The unbound Prometheus : technological change and industrial development in Western Europe from 1750 to the present. - Cambridge : Cambridge U.P. , 1969. - 566 s. : ill. - ISBN 0-521-09418-6

Ämnesord: EUROPA NYA TIDEN TEKNIK INDUSTRI UTVECKLING

SAB: Kv-e.4 EKONOMISK HISTORIA : BRITTISKA ÖARNA : NYA TIDEN UDK: 941.654 STORBRITTANIENS HISTORIA : NYARE TIDEN

Lundh, Christer, Levnadsstandarden : indikationer och mått : engelsk och svensk debatt om lönearbetarnas villkor 1750-1850. -Lund : Ekonomisk-historiska institutionen, 1983. - 36 s. - (Meddelande från Ekonomisk-historiska institutionen, ISSN 0348-680X ; 29)

Ämnesord: SVERIGE NYA TIDEN ARBETE INDUSTRI JORDBRUK ENGLAND LEVNADSSTANDARD Annotation nr. 26

SAB: Qade VÄRLDSEKONOMI UDK: 339.97 VÄRLDSEKONOMI

Problem i världsekonomins historia / utgiven av Rune Bunte och & Lennart Jörberg. - Lund : Gleerup, 1969. - 564 s.

Ämnesord: VÄRLDSEKONOMI NYA TIDEN JORDBRUK INDUSTRI Annotation nr. 17

SAB: Qafa-c STATSHUSHÅLLNING : SVERIGE UDK: 330.564.4 STATSINTÄKTER : NATIONALRÄKENSKAPER

Schön, Lennart, Historiska nationalräkenskaper för Sverige. : 2 Industri och hantverk 1800-1980. -Lund : Ekonomisk-historiska fören., 1988. - 382 s. : ill. - (Skrifter utgivna av Ekonomisk historiska föreningen, ISSN0424-7493; 59)

Ämnesord: SVERIGE EKONOMISK POLITIK NYA TIDEN FINANSVÄSEN

SAB : P.05-c:k SVENSK INDUSTRI : HISTORIA UDK: 330.424(485) INDUSTRIALISERING :SVERIGE

Schön, Lennart, Industrialismens förutsättningar. - 1. uppl. - Lund : Liber, 1982. - 52 s. -(SEH : Svensk ekonomisk historia). - ISBN 91-38-60021-8

Ämnesord: SVERIGE NYA TIDEN INDUSTRI

SAB: Qad-a EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN: EUROPA UDK: 330.34(4) EKONOMISK UTVECKLING : EUROPA

Svennilson, Ingvar, Growth and stagnation in the European economy. - New York, Garland Publ., 1983. - 342 s. : ill. - (The World economy). - ISBN 0-8240-5379-6

Ämnesord: EUROPA NYA TIDEN TILLVÄXT DEPRESSION Annotation nr. 24

4. Tidskrifter, bibliografier och uppslagsverk:

SAB: Aakv-a BIBLIOGRAFI : EKONOMISK HISTORIA : EUROPA UDK: 940(01) EUROPAS HISTORIA : BIBLIOGRAFI

The Cambridge economic history of Europe. - 8 Vol. - Cambridge : U. P., 1941- . - Vol. 1: The agrarian life of the Middle ages : Bibliographies / edited by M. M. Postan, s. 745-845

Ämnesord: BIBLIOGRAFI EUROPA UPPSLAGSVERK

SAB: Kv-a EKONOMISK HISTORIA : EUROPA UDK: 940 EUROPAS HISTORIA

The Fontana economic history of Europe / ed. Carlo M. Cipolla. - 9 vol. - London : Collins/Fontana, 1972-76

Ämnesord: EUROPA UPPSLAGSVERK

SAB: Aakv-b BIBLIOGRAFI : EKONOMISK HISTORIA : NORDEN UDK: 948(01) NORDENS HISTORIA : BIBLIOGRAFI

Goebel, E., Select bibliography of contibutions to economic and social history appearing in Scandinavian books, periodicals and yearbooks 1986 / Goebel, E., Mauranen, T., Minde, K. // Scandinavian economic history review. - ISSN 0358-5522. - 1987(Vol. 35: 3 p.), s. 260-290

Ämnesord: BIBLIOGRAFI NORDEN SOCIAL HISTORIA

SAB: Kv(p) EKONOMISK HISTORIA: PERIODIKA UDK: 93((05) HISTORIA : PERIODIKA

The journal of economic history. - vol. 1- . - Atlanta : Economic History Association, 1941- . - ISSN 0022-0507

Ämnesord: PERIODIKA

SAB:Kv(p) EKONOMISK HISTORIA : PERIODIKA UDK: 93(05) HISTORIA : PERIODIKA

Meddelande från Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds Universitet. - Nr. 1- Nr 62. - Lund : Institutionen, 1978-1989. - ISSN 0348-680X

Ämnesord: PERIODIKA Annotation nr. 18

SAB: Kv(p) EKONOMISK HISTORIA : PERIODIKA UDK: 93(05) HISTORIA : PERIODIKA

The Scandinavian economic history review : Scandinavian society for economic and social history and historical geography. - Vol. 1(1953)- . - Jyväskylä, 1953- . - ISSN 0358-5522

Ämnesord: PERIODIKA SOCIAL HISTORIA Annotation nr. 1

SAB: Aakv-c BIBLIOGRAFI : EKONOMISK HISTORIA : SVERIGE UDK: 948.5(01) SVERIGES HISTORIA : BIBLIOGRAFI

Svensk historisk bibliografi 1971-1975. - Stockholm : Almqvist & Wicksell, 1988. - (Skrifter utgivna av Svenska historiska föreningen, ISSN 0348-4238 ; 9). -ISBN 91-22-01164-1. - Ekonomisk historia, s. 160- 192

Ämnesord: BIBLIOGRAFI SVERIGE

SAB: Aalz BIBLIOGRAFI : SÄRSKILDA PERSONER UDK: 01(929) BIBLIOGRAFI : BIOGRAFI

Utterström, Gustaf, Gustaf Utterström 1911-1985 : efterlämnad uppsats och bibliografI / Gustaf Utterström, Henning-Olof Skogh. - Umeå, 1987. - 51 s. - (Meddelande från Institutionen förekonomisk historia/ Umeå universitet ; 5)

Ämnesord: BIBLIOGRAFI BIOGRAFI SVERIGE

Annotationer:

Nr. 1: Tidskriften behandlar ämnesproblem och debatter mellan forskare och har en bredd i urvalet som ger en god inblick i aktuella forskningsproblem. Aktuella områden inom foskningen presenteras och viktiga artiklar och böcker recenseras i varje nummer.

Nr. 2 : Boken beskriver intressant vilket arv feodalismen fick från den romerska lagstiftningen respektive det germanska stamsamhället. Författaren driver tesen att dessa två komponenter var det som bildade grunden för det feodala samhällets institutioner och regler. I kapitlen beskrivs ingående den långsamma processen från det romerska rikets nedgång och de germanska samhällenas omvandling till uppkomsten av godssystemet.

Nr. 3 : Författaren har skrivit en klassiker som behandlar den viktiga faktorn ekonomisk tillväxt. Gerchenkron-effekter kallas de förändringar som sker i produktionsstrukturen då relativpriser faller samtidigt som produktionen ökar. Detta anses idag vara av stor vikt vid ekonomisk tillväxt. Problemet hur detta uppkommmer diskuteras ingående i boken och ex. från bl.a Ryssland och Bulgarien ger intressanta vinklingar på detta temat.

Nr. 4 : Persson använder en klassisk förklaring till feodalismens uppkomst utifrån antaganden baserade på den marxistiska historie-materialistiska teorin. Han menar att den historiska utvecklingen följer en determinerad väg beroende på de grundläggande ekonomiska och sociala förhållandena i samhället.

Nr. 5 : Utförlig bibliografi längst bak i boken över litteratur på olika områden ex. industri, handel, jordbruk osv. Boken beskriver olika teorier kring bl.a slaveriets uppkomst och nedgång samt Väst-Roms fall med olika forskares synpunkter. Klassiska Grekland: grekisk utrikeshandel, romerska kejsardömets handel, myntväsen m.m tas upp. Ett pedagogiskt värde ligger i de instuderingsfrågor som avslutar varje kapitel. Även presentationen av olika forskares synsätt om ett problem innebär en teknik som underlättar ett kritiskt synsätt för läsaren.

Nr. 6 : Del 2 i flerbandsverket (3 band) behandlar ekonomisk och social utveckling, en storslagen framställning och en inträngande framställning av denne store färeträdare av den franska Annales-skolan. En briljant analys av marknadens former och funktionssätt från byteshandel till avancerad kapitalism presenteras.Från värdepappersbörserna i Amsterdam och London t.ex. Från de stora handelskompaniernas styrelserum runt om i Europa osv. Marknadsekonomin, bytet vinner terräng under skildringen men samtidigt uppkommer en icke-marknad: spekulationens, monopolens, fjärrhandelns och storfinansens värld: kapitalismen.

Nr. 7 : Schön har forskat i konjunkturförlopp och funnit 20-års cykler med strukturrationalisering och strukturomvandling. Dessa är faser i vågrörelsen där den förstnämnda innebär en rationalisering av produktionen inom befintlig produktionsstruktur ex. under 1920-talet i Sverige. Den sistnämnda innebär nya produktionsformer, en ny produktionsapparat etableras i industrin ex. 1930-talet i Sverige.

Nr. 8: En intervju med ekonom-historikern Robert Fogel där han drar paralleller mellan det amerikanska inbördeskriget och andra världskriget. Fogel har gjort sig känd genom de beräkningar han gjort över slaveriet. Där fastslog han att slaveriet i sydstaterna under 1800-talet var lönsamt rent ekonomiskt. Detta har givit upphov till mycket kritik från forskare som menar att F. glömt den moraliska aspekten.

Nr. 9 : Vad kännetecknar fattigdomen i det förindustriella Europa? Var nödens omfattning lika stor i ekonomiskt utvecklade som i ekonomiskt efterblivna regioner? Vilka åtgärder vidtogs av staterna inför hotet från de fattiga? Varför förenades fattigdomen med kapitalistisk utveckling i vissa av Europas regioner, men inte i andra? Dessa och andra frågor försöker författarna att besvara i denna bok. De visar ur ett marxistiskt perspektiv hur kapitalismens uppkomst i Västeuropa kom till och vilket pris befolkningen fick betala.

Nr. 10 : Europas historia är ämnet men författaren talar ej om kungar och krig utan om det arbetande folkets villkor och de ekonomiska lagar som driver utvecklingen framåt genom revolutioner och andra samhällsförändringar. En utmärkt introduktion till den ekonomiska historien genom sin lättfattlighet och sin berättarglädje. Detta fast än den utkom f örsta gången 1936. Den är fortfarande lika originell, frisk och utmanande som då.

Nr. 11 : Den belgiske marxisten Mandel ger i detta kapitel en historisk belysning av den ekonomiska krisens periodicitet med utgångspunkt från hypotesen om långa vågor. Detta är 50-åriga sk. kondratieff-cykler i den kapitalistiska utvecklingen. Denna teori som i början av 1920-talet fick sitt namn av den ryske ekonomen Kondratieff. Den teknologiska utvecklingen spelar en väsentlig roll för dessa fluktuationer i samhällsekonomin menar Mandel. Han betonar det höga pris mänskligheten tvingas att betala för att det kapitalistiska systemet ska kunna ta sig ur de upprepade kriserna i ekonomin. I det kapitalistiska systemet finns enl. M. en växande svårighet i att utnyttja den existerande varuproduktionskapaciteten pga att konsumenternas köpkraft ej håller jämna steg med prisutvecklingen. överproduktionen avhjälps genom inflation för att undvika kronisk strukturell arbetslöshet. Kondratiev-cykeln är en global marknadscykel på 50-60 år.

Nr 12: J. tar upp de väsentliga makroekonomiska aspekterna på utvecklingen i Sverige : inflation, BNP/capita, inkomstutveckling, sysselsättning m.m på ett lättfattligt och överskådligt sätt. Tabller och diagram belyser den ekonomiska utvecklingen. Kapitalmarknadens betydelse för inledningsskeendet i den industriella utvecklingen betonas. Utländska obligationslån i Frankrike av svenska staten spelade stor roll här. Penningpolitik, växelkurser, investeringars vikt vid produktionsökning tas upp. Det är en utmärkt introduktion över de faktorer som var avgörande för Sveriges utveckling från ett agrart och fattigt land till en modern industristat.

Nr. 13:Journal of economic history är en ansedd tidskrift för ämnet ekonomisk historia och den behandlar alla områden: från den agrara ekonomin under medeltiden över industrialiseringsprocessen och fram till det moderna samhällets problem att bibehålla ekonomisk tillväxt. Styrkan hos tidskriften ligger i dess allsidiga bevakning av ämnet, den objektiva hållningen, då flera oberoende forskare tillåts ge uttryck för sina resultat och i dess aktualitet inom forskningsfronten.

Nr 14: Nobelpristagarna har forskat om sambandet mellan institutionerna och ekonomisk utveckling samt infört ekonomisk-statstiska metoder (ekonometri) och ekonomisk teori i den historiska forskningen. Denna skolbildning kallar New economic-history och har kritiserats för att utgå ifrån den neoklassiska ekonomiska teorin med dess antagande om allmän jämvikt på marknaden m.m. Liksom den sk. Public-choise skolan anser New economic history att för stor offentlig sektor kan leda till stelheter och ineffektivitet i samhällsekonomin.

Nr. 15: Standardverk i ekonomisk historia, beskriver ingående Västeuropas och USA:s utveckling från medeltiden och framåt. Tyngdpunkten ligger kring tiden för den industriella revolutionen som enl. klassisk forskning inom ämnet alltid stått i centrum. Boken betonar ex. viktiga faktorer för uppkomsten av Storbrittaniens försprång vid industrialiseringen utifrån klassiska förklaringsgrunder: tillgången till viktiga naturresurser, geografiska fördelar med utbyggda kanalssystem, väl fungerande kreditmarknad genom bankirhusen och en teknisk entreprenörsanda pga den liberala konstitutionen osv...

Nr. 16: Hicks beskriver den doktrinhistoriska utvecklingen allmänt från medeltiden och framåt. Pedagogosk och lättläst och viktigast: väldigt intressant och spännande beskrivning av spänningsförhållandet mellan den agrara ekonomin och den utmanande industriella ekonomin i samhället från senmedeltid och framåt.

Nr. 17: Tar upp tredje världens industrialiseringsprocesser ex. Indiens och Kina, men även förhistorien under 16-1700-talen belyses och ger intressanta aspekter på både sociala, ekonomiska som religiösa grundvalar för olika länders förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Boken består av bidrag från framstående forskare inom både ekonomi, historia och sociologi och har sin styrka i den tvärvetenskapliga studien. Många bidrag räknas idag som delar i klassiska verk, ex. sociologen Barrington Moores inlägg i Indiens och Kinas utveckling från hans bok om demokrati och diktatur.

Nr. 18: Meddelande från ekonomisk- historiska instistutionen är en publikation som ger uttryck för den forskning som bedrivs vid institutionen vid Lunds universitet. Den präglas mycket av den teoretiska och metodiska diskussionen kring ämnets nuvarande ståndpunkter och dess framtida utveckling. Ämnena som tas upp till diskussion är färgade av den forskningsinriktning som råder vid institutionen: bla. behandlas strukturförändringar, ekonomisk tillväxt enl. nationalekonomisk teori samt befolkningsteoretiska (demografiska) resonemang. Vidare ekonometriska modeller för fastställande av ekonomiska utvecklingsprocesser med tyngdpunkt på 1800-talet och framåt: ex. produktion eller reallöneutveckling .

Nr. 19: Boken beskriver ur marxistisk synvinkel Västeuropas, med tyngdpunkt på Storbritanniens, ekonomiska utveckling från medeltiden fram till 1800-talet. Här beskrivs handelns och köpmännens betydelse för västeuropas uppsving från 1300-talet. Enclosures, eller inhängnader för boskap, som en viktig förklaring till Englands framsteg inom textilindustrin på 1500-talet. Förlags- och manufaktursystemens framväxt vilka var föregångare till den moderna industrin. Det är en mycket fängslande och inträngande studie av D. som idag räknas som en av klassikerna inom sitt område.

Nr. 20: Linder recenserar Braudels monumentala verk utifrån de olika nationernas olika förut- sättningar för ekonomiskt framåtskridande, liksom utifrån de enskilda individernas möjligheter att under 1400-talet och framåt, kunna öka sina materiella betingelser.

Nr 21: N. fick tillsammans med Fogel, Nobels ekonomipris 1993 och i denna bok tar N. upp den institutionsteori som gav honom priset. Sk. New economic history som N. representerar är en amerikansk skolbildning där betydelsen av matematisk-statistiska metoder betonas tillsammans med neoklassisk teori för förståelsen av den ekonomisk historiska utvecklingen. Institutioner spelar även en stor roll i denna syn och en interaktion mellan ekonomi och politik står i centrum för studiet. Lagar, regler, äganderätten med juridiskt upprättade kontrakt m.m är viktiga institutioner för att ekonomisk tillväxt skall åstadkommas menar N. tillsammans med denna skolbildning. Det finns positiva institutioner som ökar tillväxten och andra (ex. ibland fackföreningar) som minskar tillväxten menar N. N. Berör ej förhållandet att under perioder stater även åstadkommit ekonomisk tillväxt i ett land utan att den individuella äganderätten varit väl utbyggd i dessa länder (ex: Sverige under industrialiseringsfasens inledning 1850-70 då staten genom utländska obligationslån igångsatte en utbyggnad av infrastrukturen vilken la grunden till industrisamhället. Redan under 1750-talet var staten i Sverige viktiga för näringslivet genom de sk. manufakturdiskontona. Se vidare för andra länder i not nr. 27).

Nr. 22: Befolkningsökningens betydelse för ekonomisk tillväxt är en demografisk förklaringsmodell vilken är grundläggande för N:s resonemang: när befolkningsminskningen började vid 800-900-talen uppkom feodalismen enl. denna modell. En ny ekonomisk institution dök upp. Analysen understryker att en effektiv ekonomisk organisation Är en förut- sättning för individuella ekonomiska incitament leder tanken till individuella äganderätter menar N.

Nr. 23: R. visar i ett schema hur länder industrialiseras och en viktig slutsats är att när investeringskvoten i förhållande till nationalinkomsten ökar från ca. 5 till 10 % sker en "take-off"-period på ca. 30 år. Då genomgår landet ifråga den "industriella revolutionen" eller omvandlingen till en modern industristat. Investeringskvoten kan ökas m h a bl.a jordbruksrationaliseringar, ny teknik, billigare arbetskraft, kolonialism, kapitalackumulation från handelsvinster, organisationsförändringar ex. förbättrat kreditväsende osv... R. ser kapitalmängdens ökning i samhället som grunden för de tekniska framstegen. Den hypotes han framställer är om en skarp ökning i kapitalmängdens nivå är detsamma som "take-off" för ett land? Ekonomisk tillväxt eller varaktig inkomstökning per capita i ett land sker genom ökad produktivitet (produktion per arbetstimme). R. talar om en "take-off " vid en investerings ökning från 5 till 10 %.

Nr. 24: Boken beskriver mellankrigstidens ekonomiska depression i Europa, där S. analyserar den ekonomiska utvecklingen i termer av strukturella obalanser. S. förordar optimala kombinationer av produktionsresurser i ett land för snabb ekonomisk tillväxt. Strukturrationalisering är ett viktigt ord i boken (se annotation nr ). S. vill ej bara prioritera industriella investeringar utan ser byggnadsinvesteringar och ökad utbildning som ett komplement. S. fick stor betydelse för socialdemokraternas lågräntepolitik under efterkrigstiden i Sverige där offentliga bostadsinvesteringar blev ett viktigt inslag i finanspolitiken. S. bok är därför av flera anledningar läsvärd.

Nr. 25: Bidraget i boken beskriver forskningsläget, Ämnets historiska utveckling och etablerande i Sverige samt aktuella forskningsområden inom ämnet vid de olika universiteten i landet. En bra och kortfattade introduktion till ämnet, dess teoribyggnad samt dess metoder.

Nr. 26: L. beskriver intressant hur folk hade det förr utifrån olika beräkningsmått för levnadsstandarden. T.ex utifrån reallöneberäkningar för industriarbetare i England på1830-talet eller konsumtion per capita i London 1800-1850. L. beskriver den engelska debatten, hur forskare betonat olika faktorer och kommit till olika resultat och detta ger en god inblick i hur forskardebatten förs. Den svenska debatten redovisas men har ej haft den hetsighet som i Storbritannien utan samstämmighet har rått i det mesta mellan olika forskare. I boken visar även mortalitet, fertilitet och längd hos individer som intressanta aspekter vid ett fastställande av folkets levnadsstandard.

Nr. 27: Detta är ett samlingsverk där både ekonom-historiker och nationalekonomer debatterar om orsaker till de ekonomiska kriserna under 1930-talet samt under 1970-talet. Intressanta paralleller dras mellan de olika krisförloppen vilket för tankarna till Schöns resultat (se not nr 7 ).Intressant Är ex. Prof. Jonungs tonvikt vid de penningpolitiska resonemangen medan ex. Lars Pettersson och Anders Nilsson mer betonar de långsiktiga strukturella förloppen. Här kan man få en klar inblick i vad som skiljer de två disciplinerna åt: nationalekonomins korta tidsperspektiv samt ekonomisk historias mer långsiktiga angrepps- sätt i sina förklaringsmodeller. Boken talar om det fruktgivande klimat som anses råda när de två ämnena diskuterar med varandra.

Nr. 28: Grundläggande arbete för studiet i Svensk ekonomisk historia. H. anses som grundaren av disciplinen i landet och har onekligen en förmåga att skriva fängslande och inträngande om varjehanda detalj inom sitt område. H:s universalvetande gör att boken blir en kulturhistorisk skildring av det svenska folkets liv och arbete från medeltid till början av 1900-talet. Från landskapslagarnas tid med naturahushållning, över Gustav Vasas hårdföra regleringar, fram till Karl den XII:s inflationsåtgärder. Vidare de stora handelshusens och manufakturernas uppsving under 1700-talet. Industrialismens period med de liberala åskådningarnas framväxt. Välvalt bildmaterial utmärker boken. Från tiden 1914 och framåt finns ett tillägg av A. Montgomery vilket ger en aktualiserad upplaga.

Nr. 29: Tänkt för grupparbeten med avslutande diskussion där studenterna genom redovisningar skall presentera sina svarsformuleringar, ex. gällande objektivitets -problematiken, teorier för ämnet med olika forskares syn m.m. De studerande skall tänka igenom en rad viktiga tvärvetenskapliga frågor framförallt inom ämnena ekonomi, historia och sociologi. En mycket bra bok vad gäller begreppsförståelse och för att bekanta sig med den vetenskapliga begreppsapparaten.

Nr. 30: Artikeln kritiserar den marxistiska determinismen och framförallt synen på stadieteorin där feodalismen ses som en oundviklig del av den historiska processen, G. förespråkar en mer marknadsorienterad syn på godssystemets utveckling i polemik med Persson (se not nr. 4).

Ämnesordsregister:

ANTIKEN : sid 10

ARBETE : sid 9,11,12,13,17,21

BIBLIOGRAFI : sid 10,23,24,26,27

BIOGRAFI: sid 27

DEPRESSION: sid 8,9,17,23

DOKTRINHISTORIA: sid 3,5,11

EKONOMISK POLITIK: sid 11,13,18,19,20,22

ENGLAND: sid 21

EUROPA: sid 12,13,14,15,16,17,20,21,23,24

FATTIGDOM: sid 14

FEODALISMEN: sid 10,11,12,13,14,15

FINANSVÄSEN: sid 22

FORSKNING: sid 7

INDUSTRI: sid 12,14,15,20,21,22

INDUSTRIPOLITIK: sid 20

KAPITALISM: sid 7,11,12,13,14

KONJUNKTURLÄRA : sid 6,7,9,19,20

KULTURHISTORIA: sid 11,14

LEVNADSSTANDARD: sid 12,13,17,21

MARXISM: sid 7,9,13,14

METOD: sid 3,4,6

NOBELPRIS: sid 7

NORDEN: sid 13,17,18,19,24,25

PERIODIKA: sid 25,26

SLAVERI: sid 16

SOCIAL HISTORIA: sid 3,25,26

SOCIAL POLITIK: sid 18,19

SOCIOLOGI: sid 8

STADIETEORI: sid 9

SVERIGE: sid 8,9,12,18,19,20,21,22,23,26,27

TEKNIK: sid 9,21

TEORI: sid 3,4,5,6,7,8,9,11, 15,17,19

UPPSLAGSVERK: sid 23,24

USA: sid 16

UTVECKLING: sid 5,7,11, 17,18,19,21,23

VÄLSTÅND: sid 8,13

VÄRLDSEKONOMI : sid 21

Ämnesvalet och målgruppen och dess konsekvenser för utformningen av databasen:

Jag har valt att bygga upp en databas utifrån ämnet Ekonomisk historia som är ett samhällsvetenskapligt ämne idag men med rötter från ämnet allmän historia. Ämnet kan betraktas som tvärvetenskapligt där de viktigaste inslagen är ekonomisk teori från nationalekonomin, statistisk metod från statistiken samt historisk källkritisk metod från allmän historia. Viktiga influenser finns även från sociologin och socialantropologin. Ämnet Ekonomisk historia i Sverige har fått en slagsida mot ämnet ekonomi snarare än mot ämnet historia. Detta kan i stor utsträckning tillskrivas Eli F. Heckschers inflytande på ämnets utveckling. 1904 sade han emellertid att ämnet hade framsprungit ur oppositionen mot den klassiska nationalekonomin, men än idag är den makroekonomiska teoriapparaten från nationalekonomin viktig i Ekonomisk historia. Skillnaden mot nationalekonomin Är framförallt den långsiktiga synen på ekonomisk utveckling och ekonomisk tillväxt. Ekonomisk historia lägger an ett strukturanalytiskt synsätt på den historiska utvecklingen medan nationalekonomin koncentrerar sig på a-historiska analyser. Tidsfaktorn förskjuts i det senare fallet medan i det förra den spelar en avgörande roll ibland.1911 inrättades en professur i Statskunskap och Ekonomisk historia i Stockholm, skulle dröja till 1940-talets slut innan ämnet fick en självständig karaktär. Både nationalekonomi och historia var studievägen länge men mellan 1948-51 inrättades professurer vid de olika universiteten och forskarutbildningen kunde komma igång på allvar. Historieämnet kom att dominera inriktningen fram till 1969 då ämnet fick en mer samhällsvetenskaplig karakt -är med inslag som ekonomisk doktrinhistoria och tillväxtteori. Från ca. 1950 kan det sägas att ämnet existerat som reguljär universitetsdisciplin. Universiteten har fått olika inriktningar där Lund har en särst- ällning i sin inriktning mot den deduktiva och New economic history- forskningstraditionen. Detta innebär alltså en mer nationalekonomisk slagsida där det viktiga studiet är av nomotetisk eller generell natur. Andra universitet har följde den traditionella historiska traditionen: den ideografiska eller studiet av det enskilda, unika. I denna bibliografi har ämnet naturligt avgränsats utifrån en fiktiv kurslitteraturlista där den relevanta litteraturen presenterats.

Användaren av databasen är en student på 1-20 poängs nivå som skall bekanta sig med ämnet för första gången .Jag har valt att använda SAB-klassifikation då användaren tänkes söka på sitt lokala bibliotek och/eller på universitetsbiblioteket vilka båda använder detta klassifikationssystem för låntagarna (UDK kan också användas för samma ändamål). Upphov och titel är de viktigaste ingångarna vid sökning. Vidare finns möjligheter att söka på ämnesord. Min tanke är att ge användaren relevanta ämnesord/indexeringstermer att söka på. Det viktiga för användaren i det här fallet är återvinningen av information eller möjligheten att finna den sökta informationen.