Magisteruppsats biblioteksvetenskap

Magisteruppsats vid Bibliotekshögskolan i Borås i biblioteks- och informationsvetenskap, 1998:

(Master thesis for Msc degree in Library and Information Sciences)

Svensk titel Invandrare och deras informationsbehov Malmö stadsbiblioteks tidningsavdelning- representanter från fyra språkgrupper

Engelsk titel Immigrants and their information-needs at the section for Newspapers at Malmö Library- Representatives from four language-groups

Författare Per Jervrud

Handledare Bertil Quentzer

Färdigställt 1998

Viktiga aspekter på utbildningen vid Borås Högskola

Uppsatsen i fulltext

Sammanfattning:

Magisteruppsatsen behandlar informationsbehov hos användare på Tidningsavdelningen vid Malmö stadsbibliotek. Min utgångspunkt är en informationsteori av T. D Wilson (1), professor i informationsvetenskap i Sheffield, England. Syftet med uppsatsen var att ta reda på informationsbehovets omfattning, inriktning och orsaker hos olika användare och jag valde att intervjua personer ur fyra språkgrupper: spanska, franska, arabiska och polska. Malmö stad har idag ca. 28% kommuninvånare med utländsk bakgrund, vilket innebär att dessa blir en viktig målgrupp för Tidningsavdelningen vid Malmö stadsbibliotek.

En översättning av Wilsons (1981) modell till svenska termer har gjorts av Köling & Lekberg (1997): (2)

Resultat av undersökningen:

Informationsbehov hos de fyra språkgrupperna:

Undersökningen visar att individernas informationsbehov styrs av deras sociala situation: dvs. deras informationsbehov styrs både av kognitiva behov (arbete/studier) och affektiva behov (kontakt med hemlandet/trygghet), efter Wilsons (1981), (a.a) modell. Undersökningen pekar också på att det är de affektiva behoven som dominerar informationsbehoven, före de kognitiva. Dvs. man läser främst för att bibehålla sin kulturella identitet, man är intresserad av nyheter på hemspråket.

I eget intresse vill man främst läsa periodika på egna hemspråket; artiklar om förhållanden i hemlandet. För en invandrare spelar hemspråket, religionen, värderingar och kultur från hemlandet en viktig roll för att kunna tillfredställa informationsbehoven. Den sociala situationen är här allmän: att befinna sig i ett annat land än födelselandet. Detta gör att kontakten med hemlandet genom hemspråket blir viktigast för alla intervjuade.

Men det är ej bara språket eller känslan av utanförskap som styr informationsbehovet: en viktig iakttagelse i undersökningen har varit att för invandrare spelar även andra delar av den sociala situationen (utbildning, yrke) stor roll för informationsbehovet, vilket Wilsons modell utsäger. Man kan se i undersökningen att de som studerar efterfrågar artiklar i de ämnen som behövs till skolarbetet. Här ser man att personerna främst efterfrågar periodika på hemspråket men även svensk periodika ofta och ibland andra språk också.

Skoglunds (1987),(3) begrepp om självstudier äger också stor relevans i denna undersökning: flera av de intervjuade läste av eget intresse: i ämnen de var intresserade av (se även liknande resultat av Arvidsson (1995), (4) och Keskitalo (1990),(5). Skoglunds undersökning (a.a) visade att användarna ej ville ha en annorlunda service, utan fortsatt bredd i utbudet och samma service som tidigare, vilket även syns i min undersökning. Även personliga kunskaper spelar viss roll, t.ex när det gäller yrkeskunskaper som påverkar informationsbehovet/sökningen. Undersökningen har även visat på svårigheten för användarna att använda de nya tekniska hjälpmedlen pga att dessa ej vet om möjligheten att kunna gå en kurs, eller ej har haft möjlighet att erhålla utbildning av bibliotekspersonal i de nya databaserna. Detta problem gäller även i andra undersökningar, se t.ex. Höglund & Sjölander (1993),(6). Man ser dock ett stort intresse för Internet hos flera av de intervjuade.

Informationsbehovet hos majoriteten av de intervjuade kan sammanfattas som:

1. de läser främst periodika på hemspråket för att bibehålla en kulturell identitet
2. de läser även svenska tidningar för att få aktuella nyheter: svenska och internationella
3. de läser i studiesyfte ofta både periodika på hemspråket och på svenska samtidigt
4. de läser oftast samma periodikatitlar och söker då specifik information i olika ämnen

Tidningsavdelningens service, inköp och urval:

Det som framkommer ur intervjun av Tidningsavdelningens chef är bl.a att man försöker ha ett bestånd som motsvarar kommunens befolkningsstruktur, att man ser alla låntagare som individer oavsett ursprungsland eller språk och försöker anpassa beståndet efter efterfrågan. Förvärvspolitiken på Tidningsavdelningen speglar till stor del efterfrågan från de olika språkgrupperna, det finns en ambition att lyssna på låntagarnas önskemål och att se till aktuell statistik över olika invandrar- och språkgrupper samtidigt Positivt är att man på avdelningen ej bara tittar på statistik över absolut antal i de olika språkgrupperna, flera andra faktorer vägs in som t.ex invandrargruppens förmåga att läsa på skolspråken, bibliotekets bokbestånd på aktuellt språk osv.. Invandrarservicen är svår att bestämma för avdelningen eftersom de olika språkgruppernas behov och önskemål skiljer sig åt inbördes. Faktorer som utbildning, arbete, position, miljö och social roll (Wilsons termer), speglas också i de olika individernas behov, vilket ej direkt kan hänföras till den specifika språkgruppen som helhet.

Position, med Wilsons terminologi, kan jämföras med de teorier om marginalitet som bl.a Haidarian (1995),(7) beskriver: att finnas mitt emellan två kulturer, inom sin egen kultur men ändå fjärmad från den, en kulturellt utanförstående. En sådan faktor måste beaktas när man ser till invandrares informationsbehov. En liknande syn finns också förmedlad bl.a i Det mångspråkiga biblioteket (1987),(8), där det sägs att kvalitativa aspekter som vistelsetid i Sverige, åldersfördelning inom gruppen, utbildning m.m måste medräknas. Detta för att kunna ge en så bra invandrarservice som möjligt.

Noter:

(1) Wilson, T.D., (1981), On user studies and information needs. // Journal of Documentation. - Vol. 37 (1981) : 1, p. 3-15

(2) Köling, L & Lekberg, K, (1997), Landstingspolitikers informationshantering : en kvalitativ studie av tio förtroendevalda landstingspolitikers informationshantering i Älvsborgs län. - Borås : Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan. - (Magisteruppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap vid institutionen Bibliotekshögskolan ; 1997 :28 )

(3) Skoglund, L, (1987), "Tekniska fakta eller naturvetenskapliga kunskaper? : en låntagarstudie vid Göteborgs stadsbibliotek".- (DFI 1987: 4). - Stockholm : DFI

(4) Arvidsson, Ulla, (1995), Vem läser, vad och varför i bibliotekets tidskriftsrum : en studie av tidskriftsläsandet i Västra Frölundas bibliotek. - Borås : Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan. - (Rapport från bibliotekshögskolan; 1995: 3)

(5) Keskitalo, Päivi, (1990), Reading of Newspapers and magazines: a recent research project at Vantaa and Espoo public libraries. // Scandinavian Public library quarterly. - Vol. 23, No. 2, p 21-30

(6) Höglund, Lars & Sjölander, Anna, (1993), Biblioteksförändring och informationsvanor ett 10-års perspektiv // Biblioteken, kulturen och den sociala intelligensen: aktuell forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap / red: Lars Höglund, s 269-288

(7) Haidarian, Mohsen, (1995), Invandrare, kulturmöte och bibliotek : De iranska invandrarna och biblioteket i Borås kommun. - Borås : Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan. - (Rapporter från Bibliotekshögskolan. -Magisteruppsats ; 1995 : 16)

(8) Det mångspråkiga biblioteket (1987): Invandrare och språkliga minoriteters litteraturförsörjning. - Stockholm : Statens kulturråd. - (Rapport från Statens kulturråd ; 1986 : 8)

Abstract:

This study concerns the information needs amongst immigrants visiting the section which deals with newspapers and magazines at Malmö Library.

The purpose of this master thesis is to examine the essential factors which determine the information needs of immigrant individuals, represented by four groups of languages. This also includes the purpose trying to find out if there is some common pattern concerning information needs in those groups, and between the different groups.

The method used in this study is qualitative, interviews are made of individuals representing four different languages: arabic-, french-, spanish- and polishspeaking persons. Furthermore, interviews are made with two librarians at the section for Newspapers at Malmö Library, the purpose is to find out the departments policy regarding periodical purchase in meeting the demand from different groups of immigrants.

The result of this study points out that immigrants in general have a need to read newspapers and magazines primarly in their own language. Immigrants have an information need based on their affective needs primarily; the needs of identity with their own culture and the need of personal security. Furthermore, they have an information need based on their cognitive needs, the needs of education and planning of their lives. These two information-needs are based on the individuals overall social roles in the society. This is shown in the information-theory by T.D Wilson, which is used in this study.

Se även: Bibliotekshögskolan i Borås: Magisteruppsats 1998: 21

Bibliografisk post i Libris, Svenska Universitetsbibliotekens samkatalog (sök t.ex på: "jervrud")