Problem i den ekonomiska politiken i Sverige under 1930-talet

Problem i den ekonomiska politiken i Sverige under 1930-talet:

Den svenska konjunkturen 1929-55 i Sverige utmärktes i stort av uppgång, lågt omvandlingstryck och strukturrationaliseringar inom industrin (Ljungberg, s 59).

1930-talets början var en turbulent period med minskad världshandel och depression (Bladh, s 298). Både i Sverige och utomlands upplevdes fallande priser och en enorm arbetslöshet. I Sverige infördes en låg räntenivå vilken bottnade i en ändrad ekonomisk politik jfr med under 1920-talet (då hade statsmakten fört en åtstramningspolitik med sparandet som främsta mål). För att stimulera byggande och andra investeringar och för att motverka den ekonomiska krisen höll statsmakterna från 1933 en låg räntenivå (Kock del I, s101 ff.).

Enl. flera ekonomer, bl.a Lundberg (a.a) var det den undervärderade kronan efter 1931 som var huvudorsaken till en ökad export från Sverige, mer kapital på den inhemska marknaden och därmed till den låga räntan. Vissa nationalekonomer menar att ekonomiska faktorer (sk. exogena sådana) som de ovan var utslagsgivande och ej de ekonomisk politiska faktorerna (endogena) som Kock bl.a menar: dvs. en av statsmakten, medveten förd ekonomisk ideologi vilken styrde/bestämde räntenivån.

Ett argument man framfört var att statsmakten ej underbalanserade budgeten mer än marginellt fram till ca. 1936, istället menar man att de statliga budgetunderskotten var större under 1920-talet. Keynes presenterade inte sin bok General theory of employment, interest and money förrän 1936 i , men Landgren (a.a) menar att både Keynes och Wigforss, i Sverige, alltsedan slutet av 1920-talet förberett marken för dessa tankar: att staten bör "fixera räntefoten", dvs föra en lågräntepolitik för att underlätta privata investeringar (Bladh, s 299).

En låg ränta innebär enl. ekonomisk teori att investeringarna ökar, vilket innebär att fler arbetstillfällen skapas och att produktionen och konsumtionen totalt sett ökar i samhället. Denna effekt kunde tänkas accelereras genom den sk. multiplikatoreffekt som Keynes beskrev i sin bok (a.a): detta skulle göra att BNP i ett land ökade. Denna effekt kan i princip fungera i en lågkonjunktur, men är svårare i en högkonjunktur eftersom det då redan föreligger en överhettad ekonomi med låg ytterligare produktions- och investeringspotential inom landet. Låga räntor tenderar också att öka inflationen i en högkonjunktur då produktionen närmar sig fullt kapacitetsutnyttjande. Bristen på arbetskraft och material driver upp löner och priser i ett sådant läge, vilket gynnar importen och hämmar exporten i ett land (se Bladh, ss 368-369).

Flera nationalekonomer och ekonom-historiker menar att lågräntepolitiken startade först 1945 i Sverige, med Myrdals och socialdemokratins hegemoni i landet: se bl.a i Jonung (a.a). Den statliga styrningen inbegrep då bl.a bostadssubventioner med låga räntor som främsta stimulans till bostadsinvesteringar och nybyggande i landet. Landgren och Kock menar istället att lågräntepolitiken i denna tappning, där staten medvetet styde räntenivån, startade redan med 1930-talets ändrade ekonomiska politik.

Det intressanta här är att man kan tyckas se politiska värderingar hos författarna vilka avspeglar sig i deras tolkningar av det historiska förloppet: antingen ser man staten eller marknaden som den drivande faktorn vilken påverkade räntenivån. Detta är intressant när man studerar olika teorier/förklaringsmodeller och hur dessa tillkommit, vilket kan vara värt att tänka på när man studerar en text..

Litteratur:

Bladh: Ekonomisk historia

Jonung: Från räntereglering till inflationsnorm/ L. Werin (red.)

Keynes: The General theory of employment, interest and money

Kock: Kreditmarknad och räntepolitik 1924-58, del I-II

Landgren: Den "nya ekonomien" i Sverige

Ljungberg: Priser och marknadskrafter i Sverige 1885-1969 (diss.)

Lundberg: Konjunkturer och ekonomisk politik

Tips på vidareläsning:

Bergström: Den ekonomiska politiken i Sverige 1861-1966

Henriksson: Räntebildningen i Sverige

Larsson: Finansmarknad och penningpolitik

Lundberg: Ekonomiska kriser förr och nu

Lybeck: Svensk samhällsekonomi

Myhrman: Kreditmarknad och penningpolitik

Ohlin: Kapitalmarknad och räntepolitik

Wicksell: Föreläsningar i Nationalekonomi, I-II

Viotti: Penningmarknaden