Ekonomisk tillväxt, ekonomisk teori, ekonomiska idéer, produktionssystem
Ekonomisk tillväxt (inkomstökning per capita eller BNP-ökning) : olika förklaringstyper
Vad gav ekonomisk tillväxt i Väst-europa under 1700-talet? Denna fråga är ofta ställs av ekonom-historiker och det finns otaliga svar på detta.
- geologiska faktorer som jordmån, naturtillgångar som t.ex England besatt och vilket kan förklara varför detta land inledde den industriella revolutionen på 1770-talet (se Dillards bok t.ex).
- politiska förklaringar: merkantilismen som under 1300-talet innebar att staten expanderade och handelsuppsvinget i Europa tog fart
- ekonomiska faktorer: kolonialismen under 15-1700-talen t.ex som gav en helt ny ekonomi för flera europeiska länder.
- religiösa faktorer: protestantismen, se t.ex Webers förklaringar om den kristna etikens betydelse för den ekonomiska tillväxten i Europa. Weber menade att den nya synen på pengasamlandet (tesauering) som en dygd, var avgörande för kapitalackumulationen.
- juridiska förklaringar: den privata äganderätten, enl. denna syn skall institutionella faktorer ha spelat en avgörande roll för tillväxten (se bl.a Norths bok).
- sociala strukturer: klasser som formeras under industrialiseringen med fritt lönearbete ses som viktiga för att itllväxten sköt fart. Se bl.a Marx definition av produktionsförhållandena: att kapitalisterna använder lönearbetare i produktionen.
- tekniska faktorer: innovationer (bl.a militära), t.ex den klassiska "Spinning Jenny" under 1700-talet.
Problemet är att det inte finns ett svar: alla dessa faktorer måste vägas in i varandra för att en förklaring till den ekonomiska tillväxten skall erhållas. Ett komplext skeende kan aldrig förklaras enkelt.
North har en betoning på de institutionella faktorerna vid förklaringen till Europas tillväxt från 1300-talet och framåt. Facket, jordbrukspolitiken, kreditväsendet samt kommunikationer (infrastruktur) är exempel på sådana faktorer (North, a.a.,s 216). Vad North/Thomas (a.a.) ej betonar är att staten i vissa perioder varit viktig för den ekonomiska tillväxten. Effektiv ekonomisk organisation är enl. författarna orsak till ekonomisk tillväxt (s 12). Äganderätten var viktig, dvs. individernas ekonomiska incitament (s 19). Behövs privat lönsamhet för att tillväxt skall ske? Ekonomisk tillväxt har skett i historien även med statlig äganderätt, dvs. produktiviteten har ökat per capita under perioder då staten dominerat utvecklingen. Se t.ex i boken Ekonomisk historia (litteraturlistan), där Gustafsson i sin artikel nämner Japan, Tyskland m.m som exempel på ekonomiska mirakelperioder då staten stått för investeringarna och den ekonomisk politiska inriktningen.
Det finns i huvudsak två teorier som förklarar den ekonomiska tillväxten (se Metodövningar i historia 1):
- Den liberala teorin som ser kapitalackumulationen som central, att handeln genererar vinster som sparas och sedan investeras och leder till mer vinster osv...
- Den marxistiska teorin som ser produktionen och uppkomsten av borgarklassen som det viktiga: att produktivkrafterna (tekniken bl.a) utvecklats, vilket gör att arbetarklassen formeras och kapitalismen som system etableras.
Den första teorin implicerar ett fritt varuutbyte mellan två parter vilka båda får fördelar av bytet. Komperativa fördelar mellan olika länder/personer osv.. ger upphov till allas vinst enl. denna syn. Handeln blir motorn i denna tillväxtmodell. Centrum för denna tillväxt blir handelscentra som historien givit ex. på: t.ex Genua på 1200-t, Venedig på 1300-t, Antwerpen på 1400-t, Amsterdam på 1600-t, London på 1700-t, New York idag...
Detta ger en individualistisk syn, där individens rättigheter blir viktiga, liksom i den institutionalistiska skola som bl.a North förespråkar, eller som i Braudels (Annales-skolan, a.a.) betoning på handelns och institutionernas roll för kapitalismens utveckling. Samma förklaring finns i Webers teori som betonar den privata äganderätten, fri arbetsmarknad, fri handel med vissa lagar som gynnar denna handel osv... Alla faktorer som anses ge upphov till kapitalismen uppkomst och ekonomisk tillväxt. Det Weber tillför är den kristna etiken, vilken förespråkar arbetsmoral (det lutherska arvet) och sparsamhet (kalvinismen). Den insitutionalistiska teorin följer ur den liberala teorin: regler, lagar och statlig kontroll garanterar marknadens tillväxt om dessa institutioner främjar handeln och det fria varuutbytet.
Den marxistiska teorin menar att vinsterna från produktionen används som kapital till nya produktionsmedel: maskiner, byggnader osv... Överskottet som produceras kontrolleras av kapitalägarna och detta ger upphov till klasskampen. Kontrollen över arbetet är den springande punkten i teorin: när kapitalägarna under manufakturskedet på 1700-talet runtom i Europa fick kontroll över produktionsfaktorerna (arbetskraft, kapital och naturtillgångar) blir samhället kapitalistiskt enl. denna definition.
I ekonomisk historia har strukturella förklaringstyper (det samlade resultatet av många människors eller institutioners handlingar) blivit vanliga och en sådan förklaring visar på hur ekonomin växlar mellan tillväxt och kontraktion över tiden i ett cykliskt mönster.
Konjunkturcykler i ekonomin:
(Källa: Schön, L: forskning kring strukturell förändring i: Ekonomisk Debatt 1993: 1; 40-årskriser, 20-årskriser och dagens ekonomiska politik)
Modellen utmärks av 40 års cykler:
Den första är en omvandlingfas där hemmamarknaden får ett uppsving, t.ex 1970- och 1990-talen i Sverige, den andra cykeln är en rationaliseringsfas när exporten stiger, t.ex 1950- och 1970-talen. Den strukturella förändringen utmärks av: kris-omvandling-rationalisering-kris.
Den strukturella förändringen utmärks av: kris-omvandling-rationalisering-kris. Åren 1890-1910, 1930-50, 1970-90 var perioder av strukturomvandling i Sverige då nya produktionsprocesser uppstod. Åren 1870-90, 1910-30, 1950-70 var strukturrationaliseringsperioder inom befintligt produktionssystem (Ekonomisk historia, s 100).
Historiskt kan man se att den långa depressionen 1873-96 samt 1920-30-talens kriser passa väl in i ovanstående mönster som perioder av strukturrationalisering, där gamla produktionsformer blev alltmer obsoleta och svåra att använda.Utvecklingsblock är en förklaring där rationaliseringar inom befintlig produktionsform antas ge fler innovationer:
1850-talet: järnvägsbyggandet hjälpte stål- och järnindustrin
1890-talet: elmotorn
1930-talet: elektrifiering, bilar, bostäder
1970-talet: elektrifiering samt automatisering
Dessa är ex. på strukturkriser där man genom rationaliseringar tvingats till nya produktionsformer till slut. Strukturell analys kan tillämpas genom tidsserieanalys där t.ex relativa prisförändringar studeras för att få en bild av förloppet. Sk. Gerschenkron-effekter kan studeras: positiv sådan är när produktionen ökar samtidigt som relativpriserna för varan sjunker. T.ex som var fallet med elkraften under 30-talet.
Ekonomisk utveckling: sektorsförskjutning i modern tid, förklaringstyper:
1. strukturella förändringar: t.ex från ångan till el under 1920-talet (Ekonomisk historia, s 89)
2. Ekonomisk tillväxt där BNP (P) kan beskrivas enl. formeln: P=f(K,L,N,T,r) dvs kapital, labour (arbetskraft), naturtillgångar, teknisk förändring och residual.
3. demografiska strukturers påverkan: arbetskraftsutbudets förändringar
Ekonomisk teori:
Vetenskaplighet definieras i Ejvegårds bok som:
1. Saklighet, dvs. sant eller riktigt
2. Objektivitet: värderingsfritt
3. Balans, dvs. rätt disposition
Dessa tre faktorer kan sägas utgöra analysens grunder: det gäller att följa dessa för att teori och metod skall bli meningsfullt att använda. Metod är arbetsteknik, dvs. insamling av material/kunskap kvantitativt eller kvalitativt. Metodik är metodläran: t.ex statistik , ekonomisk teori och källkritik. I metodologin studerar man hur man definierar och värderar en metod. Viktigt för metoden är att kunna mäta:
1.Validitet (att mäta det man avser att mäta): insamling, urval av data
2.Reliabilitet (tillförlitlighet i materialet)
3.Systematisering av materialet (klassificering)
4.Analys av materialet
(se Adamson).
Teori är den hypotetisk-deduktiva metod som innebär att man utgår ifrån hypoteser/antaganden som sedan emiriskt prövas, vilket leder till en utsaga eller en ny teori. Vetenskapsteorin definierar teorin som logisk slutledning (premisser som ger slutsatser), vilka verifieras genom observationer (emperi).
Teorier som förklaringsmodeller:
1. g r a t=Marxistisk teori: historisk materialistisk teori (lagbundenhet)
2. e l a=samhällsvetenskaplig (nationalekonomisk teori) t.ex. Webers middle-range teori
3. e=Historisk teori (kausallag-enskilda händelser)
e=emperi under uppbyggnad, hur mycket datainsamling, observation genom data?
l=logisk uppbggnad, till hur stor del är teorin hypotetisk-deduktiv?
a=abstraktionsnivå, dvs. vilken nivå av samhället, hur stor del täcker teorin?
t=tidsomfattningen, hur stor tidsrymd täcker teorin?
r=rumsuppfattningen, hur stor del geografiskt täcker teorin?
g=generaliseringsgrad, vilka klasser, individer, samhällen behandlar teorin?
(Adamson, s 43-46).
Metod: (arbetsteknik/-sätt)
Emperi är den induktiva metoden som innebär att man provar empiriska data vilket ger ny teori. Fastställande av det generella ur det enskilda, dvs. en ren datainsamlings-metod som t.ex analyseras genom statistiska modeller, eller genom källkritisk analys.
Patel bl.a, talar om data (emperi) i kombination med metod som källan till teoribildning:
New economic history använder detta analys-/arbetssätt: neoklassisk teori som delvis är analytisk kunskap (oberoende av kunskap) och syntetsik kunskap (emperi). Denna skola som även kallas cliometric school förespråkar alltså en ekonomisk teori som tillsammans med emperi ger en ekonometrisk ansats (Olsson, se North/Thomas, s 213-214). Denna matematisk-statistiska ansats innebär t.ex:
1. regressionsanalys, t.ex den årliga procentuella ökningstakten i löner enl. linjär trend: tidsserieanalys
2. korrelation: överenstämmelsegrad mellan två eller flera variabler, t.ex mellan konsumtion och löner
3. variationskoefficient: spridning av variabelvärde, t.ex löner i olika regioner
(För vidare läsning: Hettne: Ekonomisk historia i Sverige)
Ekonomiska idéer:
Ekonomisk politik styrs av ekonomiska idéer, de dominerande i modern tid är monetarismen och keynsianismen, ett ex. på den senare kan ses här:
Sverenius har i en rad artiklar belyst den ekonomiska politik som från 1970-talet förde Sverige från en tätplats i tillväxtligan till en bottenplats idag (Sverenius, 1997). Orsaken till att den ekonomiska tillväxten sjönk mellan 1970-90 ser Sverenius i det faktum att man glömt bort att samhällets sparande är främst de privata och offentliga investeringarna. Dessa investeringar drivs till största delen av konsumtionen, vilken strypts i landet under de senaste 20 åren. Sverenius förespråkar en keynsiansk politik istället för den neoklassiska som förts i Sverige sedan oljekrisen.
Det minskade sparandet i landet har lett till minskade investeringar och konsumtion, vilket vi ser idag. Ökade skatter och moms som enl. monetarismen skall ge minskad inflation har istället lett till ökad inflation menar Sverenius. Den låga konsumtionen påverkar även investeringarna som blir låga. Till sist förklarar han att den ekonomiska strategin under 1970-talet slog fel i det att politikerna satsade på ökade vinster för exportföretagen och minskade reallöner för folket. De finansiella vinsterna de senaste 10 åren har ökat ur detta liksom spekulationsekonomin och arbetslösheten.
Förklaringar av ekonomiska termer:
Ekonomisk politik tillhör makroekonomin och brukar indelas i penningpolitik och finanspolitik. Den förstnämnda sysslar med storheter som ränta, inflation. Den senare är statens budgetpolitik som handhar bl.a investeringar, sparande m.m (se t.ex Lybeck).
Ekonomisk utveckling: kan sägas vara sektorsförskjutning, t.ex från jordbruk till industri.
Konjunktur-cykler eller svängningar i ekonomin har egna namn:
50-års intervall: Kondratieff
20-års: Kuznets
7-11 års: Juglar
1-2 års: Kitchen
Den historiska materialismens teori använder begrepp för att förklara marknadsekonomin:
1.Produktivkrafter: teknisk utveckling, arbetskraftens kunskap, organisationsutveckling
2.Produktionsförhållanden: kapitalägarnas ägande över produktionsmedlen, dvs. basen eller kapitalismen som produktionssystem vilken styr överbyggnaden: politik, kultur, ideologi och lagar
3. Produktionsfaktorer: arbetskraft, teknik, naturtillgångar och kapital
Ekonomisk filosofi:
Ekonomisk historia är teorin om lagbundenhet för ekonomins valmöjligheter fastslås av Olsson som visar på skillnaden mellan den nomotetiska ekonomiska historien och den ideografiska allmäna historien (a.a, s 215).
Idag dominerar new economic history ämnet vilken innehåller institutionell teori, neoklassisk teori och ekonometri. Hypotetisk-deduktion är viktig enl. denna skola. Metoden är empirisk men den viktiga faktorn blir teorin.
Människans natur i ekonomiska frågor diskuteras inom forskningen som i sig är normativ, dvs. den innehåller värderingar vilka ger olika resultat. Den historiska materialismen är en riktning som kan ses som en direkt motsats till den nationalekonomiska skolan där individen antas ha en strävan efter egennytta, dvs. individualism (ej egoism). Materialismen talar istället om individens mål efter rättvisa eller solidaritet/osjälviskhet. Marknaden ses ej som styrd av den allmäna ekonomiska jämvikt som nationelekonomisk teori utsäger (se bl.a Lunden, K i Teori och metod för Ekonomisk och Social historia). Marknadsmekanismen är endast självreglerande från ca. 1770 och framåt, dvs. under marknadsekonomins tidevarv. Innan marknadsystemets uppkomst gällde ej ekonomisk teorin (Lunden, a.a, s 251).
Sociala faktorer styrde de ekonomiska förhållandena, dvs. släktband etc. var viktigare än individuell ekonomisk vinning. North har en liknande syn att nationalekonomisk teori ej passar för de långsiktiga ekonomiska förändringarna. Marknadsekonomin styrdes ej av teorin före det kapitalistiska systemet. Ekonomiska beslut kunde tas genom den politiska processen utan full information och utan tanke på transaktionskostnader, dvs. med förluster.
Produktionssystem: exemplet feodalismen och kapitalismen (olika tidsperioder i historien)
Feodalismen:
Feodalismen i termer av lönearbete och profit finns i egentlig mening först under 1300-talet i Europa, under merkantilismens början. Antiken kan definieras som kapitalistiskt om definitionen ändras till maximering av profit, penningväsende samt handel i viss skala. Detta gällde emellertid ej i hela samhället vilket det däremot kom att göra under merkantilismen. Feodalismen var en sedvaneekonomi och dominerande produktionssystem i Europa mellan ca. 900-1200 e.kr. Systemet innebar en viss penningekonomi (krympt) i kombination med den romerska rätten (Hicks).
North beskriver godssystemetsuppgång och fall i: Teori för Ekonomisk och Social historia:
1. folket behövde beskydd samtidigt som det fanns lite arbetskraft i Europa (institutionella faktorer)
2. systemet föll pga att marknadsekonomin ökade, dvs. handeln och äganderätten till jorden ökade
Den fria arbetskraften ökade genom befolkningsökningen. Under 1200-talet var befolkningsökningen enl. North orsaken till marknadsekonomins uppsving. Jones kritiserar North i samma skrift och menar att godssystemet ej gick under på 1500-talet utan levde kvar till 17-1800-talen. Däremot, menar Jones, föll feodalsystemet samman under 14-1500-talen. Det politiska systemet föll men ej det ekonomiska. Jones diskuterar en sociologisk modell där sociala villkor är viktigare än ekonomiska motiv. Relationer blir viktigare i jones modell, detta visar på bristen i den ekonomiska teorin som säger att vinstmaximering och rationella överväganden styr marknaden.
Fogel och North anser att en effektiv organisation ger individen ekonomiskt incitament, vilket leder till ekonomisk tillväxt (SDS 931013). Gunnarsson understrycker detta genom att mena att North betonar en stark stat för marknadesekonomin, för att minimera transaktionskostnaderna (SDS 931016). Detta i motsats till public-choise skolan (företrädd bl.a av Buchanan, ekonomipriset 1991) där staten ses som allmänt ineffektiv och där avregleringar samt privatisering ingår som ledord.
Syll är kritisk mot North och menar att Norths modell ej visar hur de sociala faktorerna ersätts med de institutionella. Effektiv organisation ger tillväxt enl. North, där individen kortsiktigt nyttomaximerar sitt beteende. Detta beteende ändra när relativpriset på en vara ändras i princip. Enl. Syll växer institutionerna fram evolutionärt och ej genom att individer innehar full information och kan nyttomaximera. North menar att befolkningsökningen under lång tid i Europa innebar att relativ priset på arbetskraft gick ner, vilket gav upphov till marknadsutvidgning under feodalismen. Enl. Syll är detta fel: befolkningsökningen i Västeuropa innebar ej att livegenskapen gick ner i Östeuropa utan tvärtom under åren 900-1700. Syll menar att institutionella förändringar sker genom kapitalutvidgning vilket ger upphov till individens rationella beteende. North menar tvärtom att institutionerna kommer först och sedan tillväxten. Syll pekar på det faktum att det i för-kapitalistiska samhällen ej fanns någon effektiv organisation. North ser ej maktens eller auktoritetens roll utan endast marknadsmässiga och kommersiella relationer. Alltså ett neoklassiskt grundantagande jämställt med allmänna jämviktsteorin, där alla inblandade tjänar på transaktionerna (SDS 931208).
Syll menar att faktorer som marknadsutvidgning, befolkningsökning, tekniska framsteg, innovationer m.m gav upphov till kapitalismens utbredning. Faktorer som gav upphov till institutionella förändringar vilket i sin tur gav utrymme för faktorer som North betonar: t.ex utökad äganderätt osv... Norths politiska faktorer blir avgörande för tillväxten, för Syll är de materiella förutsättningarna viktigare.
Kapitalismen:
Uppkomsten av produktionssystemet visas här efter Norths modell:
North menar att de institutionella ramarna ger den ekonomiska utvecklingens riktning, t.ex lagar och äganderätt främjar ekonomin genom politiska beslut . I England uppkom under åren 1660-80 en finansiell revolution före den industriella revolutionen menar North. Detta innebar att äganderätten tryggades vilket innebar en vidgad kapitalmarknad samt ökad handel och industri. Informella regler ger enl. North utveckandet av politiska system, vilket ger effektiva ekonomiska system. Sambandet mellan politik och ekonomi ses här som viktigt. Staten blir viktig för handelsrättens, äganderättens och kapitalmarknadens utveckling. Staten agerar ej alltid rätt menar North: i fallet en central byråkrati, t.ex i Spanien eller i latinamerikanska länder innebär statens engagemang istället ekonomisk nedgång. Politisk stabilitet, institutioner, decentralisering, äganderätt som i USA och England däremot innebär ekonomisk tillväxt. Spårbundenhet eller olika utvecklingsmönster kan ses här menar North. Institutioner minskar transaktionskostnaderna och med teknik ger detta en ekonomisk utveckling enl. Norths "stadieteori": handelsutvidgning ger marknadsutvidgning vilket ger ökad arbetsdelning som ger befolkningsökning och institutionell utveckling.
Liknande förklaringsmodell som Norths till kapitalismens uppkomst levererar bl.a Wallensten: denne menar att kapitalismen utvecklades genom en långsam process under 1250-talet fram till 15-1600-talen i Europa bl.a genom:
1. lagen-rätten
2. expansionen (imperialismen): från centrum till periferi vilket ökade världsekonomin
Marx talar om kapitalackumulationen som en grund för kapitalismens expansion. Att mervärdet gav upphov till rikedomar vilka ökade över tiden. Profitkvoten tenderar emellertid att falla över tiden, enl. Marx. Det innebär att produktionen fördyras medan mervädet minskas. Det är arbetskraftskostnader och realkapitalkostnader som ökar i det industrialiserade samhället. Detta innebär bl.a att arbetslösheten tenderar att öka alltmer. Kapitalintensiv produktion gör att vinsterna minskar och konkurrensen ökar.
Litteraturtips och använd litteratur:
Adamson: Teori och metod för ekonomisk och social historia, 1975
Andersson, P: Övergången från antiken till feodalismen
Dillard: Västeuropas och förenta staternas ekonomiska historia
Dobb: Studier i kapitalismens utveckling
Ejvegård: Vetenskaplig metod, 1993
Ekonomisk historia, 1985 (Ekonomi under debatt-Ekonomisk historia)
Heckscher: Svenskt arbete och liv
Hettne: Ekonomisk historia i Sverige under femtio år
Huberman: Människans rikedomar
Kemp. Industrialiseringsförlopp
Kemp. Industrialization in the non-western world
Lundén // Teori och metod för ekonomisk och social historia/Adamson
Mandel: Långa vågor i den kapitalistiska utvecklingen
Metodövningar i historia 1:historisk teori, metod och källkritik
North, D: Västerlandets uppgång
North, D: Institutionerna, tillväxten och välståndet
Olsson, R // Institutionerna, tillväxten och välståndet/North. D
Patel: Forskningsmetodikens grunder
SDS (artiklar): 93-10-13, 93-10-16 och 93-12-08
Sverenius, T (debattartiklar): Sverige i kris, SDS 970729-970803
Wallenstein: the modern world system I-II
Övergångar från feodalismen till kapitalismen (antologi av debattartiklar)
Tips på nyare litteratur för vidareläsning:
Bladh, M: Ekonomisk historia (Europa och USA 1500-1990)
Braudel: Civilisationer och kapitalism I-III (Annales-skolan)
Magnusson: Sveriges ekonomiska historia, 1995
Söderberg: Sveriges ekonomiska och sociala historia (olika delar), 1996-