Sökhandboken-hur du hittar på internet

SÖKHANDBOKEN

Per Jervrud

Malmö: Informationsökning, 2003

INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

Kap 1 Inledning: Människor och IT-klyftan, s 3

1.1 IT-pedagogik, s 5

1.2 Sökmetodiken, s 7

Kap 2 Informationssökning, s 8

2.1 Vad bör man ha för strategi i informationssökningen?, s 9

2.2 Sökstrategins utformning, s 9

Kap 3 Informationskompetens, s 10

3.1 Färdigheter, s11

Kap 4 Informationsförmedling, s 13

4.1 Medieurval, s 13

4.2 Strategisk marknadsföring, s 14

4.3 Kommunikation, s 15

Kap 5 Två olika slags söksystem och två olika slags söksätt på Internet, s 16

5.1 Söksystem, s 17

5.2 Databasens uppbyggnad, s 17

5.3 Söksätt, s 19

5.4 Mått för utvärdering av databas, s 23

Kap 6 Sökstrategier för informationssökning, s 23

6.1 Viktiga moment för att lära sig informationssökning, s 25

6.2 Natural language: intelligenta datorer?, s 27

Kap 7 Internet och sökningar i ämnes- respektive indexerade register, s 28

7.1 Allmänt om Internet, s 28

7.2 Sökningar i ämnes- respektive indexerade register, s 29

7.3 Hur man söker i en bibliotekskatalog: MALIN, s 31

Kap 8 Söksyntaxen: teoretisk och praktisk sökning, s 33

8.1 En modell för informationssökning, s 34

8.2 Praktisk sökning, s 35

8.3 Vanliga fällor och fel: överflödiga eller tvetydiga sökord, ologiska kombinationer, s 36

Kap 9 Praktiska exempel: sökning med keyword respektive med ämnessökning-exempel

från databaser och sökmotorer, s 37

9.1 Frågor, s 37

9.2 Exempel på svar, s 38

Kap 10 Källkritik och referenser, s 41

10.1 Källkritik, s 41

10.2 Referenser, s 42

Kap 11 Begreppsförklaringar, s 45

Kap 12 Sökkommandon och innehåll till bra databaser på Internet, ett urval, s 48

12.1 Bibliotekskataloger, s 48

12.2 Sökmotorer, s 49

12.3 Ekonomiska databaser, s 50

12.4 Periodika, s51

Kap 13 Omvärldsanalys: ett exempel genom en Tipslista, s 52

13.1 Index, s 52

13.2 Tipslista, s 54

Kap 14 Litteratur, s 60

Kap 1: Inledning: Människor och IT-klyftan

Tanken med denna skrift är att vända sig till alla som är intresserad av ämnet och för den som vill lära sig mer om informationssökning. Jag ansvarar själv för formuleringarna i texten och eventuella fel eller misstolkningar. Syftet med skriften är att visa på hur en utarbetad sökmetodik i on-line databaser och sökmotorer via Internet kan se ut. Information som en demokratisk rättighet enligt tanken på fri och jämlik tillgång till alla i samhället. Internet är föränderligt: därför kan vissa hypertextlänkar i boken vara föråldrade eller ändrade sedan boken skrevs.

Sökning i informationskällor, nätverk och databaser blir allt vanligare. Att kunna värdera och organisera information, att hitta information lätt och rätt via Internet blir allt viktigare, ju större informationsflödet blir. Konsten att söka information inbegriper bl.a att informationen måste tolkas, värderas och relateras till annan kunskap för att bli ens egen kunskap, dvs. bli fakta i ett sammanhang (Lär dig skilja agnarna från vetandet- Målsättning och bakgrund för sökmetodikkurser på Nyhetsmedia, Malmö stadsbibliotek).

IT, informationsteknologin, är alla de tekniska finesser som vi omger oss med i dagens samhälle, bl.a det världsomspännande datanätverket som kallas Internet. Vad som utmärker nätet är att alla datorer kan förstå varandra m h a gemensamma kommunikationsprotokoll. På den idag viktigaste delen av internet World Wide Web (WWW) är det http-protokollet som styr och detta hypertextsystemet gör så att vi kan surfa mellan hemsidelänkar i hela världen. Ågren (a.a) menar att IT kan ses mer som ett rationaliseringsinstrument i inhämtandet av information och lärande än som ett medel för interaktion, kommunikation och skapande aktiviteter.

Detta är länksystemet som revolutionerat Internet och som inneburit att information kan spridas till alla som har uppkoppling på Internet. Information, men ej kunskap, ty kunskap är fakta som relateras till tidigare eget vetande eller kunskaper. Information är däremot bara fakta utan sammanhang. Detta kan vara viktigt att tänka på: man får ej kunskap genom att surfa, man måste ta det till sig precis som tidigare genom eget arbete, analys och tankar!

Det som denna bok vill lära ut är stegen i informationsprocessen:

-vilka informationsbehoven är som styr ens motivation..

-identifieringen av källan, vilken databas skall jag söka i?

-sökformuleringen, klä mitt informationsbehov i ord..

-sökstrategi, förstå hur databaser är uppbyggda och utifrån detta lära sig använda logiska operatorer, närhetsoperatorer, fältsökning, trunkering...

-utvärdera sökresultatet, finns den information jag behöver i funna träffar?

-omvandla informationen till min egen kunskap...

-förmedla informationen till andra..

Praktiskt kommer detta att visas genom en sökmetodik baserad på tre huvudfrågor:

-Vad letar jag efter?

-Var skall jag leta?

-Hur skall jag leta?

(Jentzsch m.fl.., Lärarhandledning.., 1999).

Samt 5 grundprinciper:

-precisera sökord

-välja källa

-kombinera sökord

-trunkera

-urval av information

(Jentzsch, a.a, 1996)

Vad innebär det att sitta vid datorn och surfa? Det innebär att ta del av information i alla tänkbara ämnen och områden, men det är oftast ingen strukturerad eller ordnad information. Internet idag består av en salig blandning av bra och dålig information, eller rättare sagt tillförlitlig och mindre tillförlitlig information.

Vad är då bra information? Man kan kanske ha olika uppfattningar om detta, men det viktiga är att man bestämmer sig för någon sorts kvalitetsbedömning, att man utgår ifrån vissa kvalitetskriterier. En sådan kan vara den vetenskapliga ansatsen till källkritik t.ex. Applicerad på Internet kan viktiga frågor vara: är källan säkerställd, vem som står bakom informationen: är det ett företag eller en institution, eller vem är privatpersonen som lagt ut hemsidan? Är informationen tillförlitlig (reliabilitet). Har jag funnit den information jag letar efter (validitet). Hur ofta uppdateras källan (aktualitet)? Finns det någon kontaktperson knuten till hemsidan, e-mail adress, telefonnummer?

Den här skriften vill förmedla en arbetsteknik hur man hittar information som man vill ha via Internet. Vilka sökmetoder som är bra, vilka sökstrategier som finns...

Vad betyder IT för demokratin? Makten över informationsmedlen blir lika viktig i informationssamhället som makten var över kapitalet i industrisamhället och makten över jorden under feodalismen. IT är viktigt för demokratin, det måste finnas en balans i att enskilda företag bygger upp multinationella informationsbanker och att statliga myndigheter bevakar de offentliga intressena. Man kan ej acceptera t.ex att information av allmänt intresse avgiftsbeläggs i för stor utsträckning, så att vissa grupper av människor ej får tillgång till denna. Man kan uttrycka det som: att det är en demokratisk rättighet för alla att ha rätt till fri och jämlik tillgång till information.

Informationskompetens, dvs. "förmågan att söka kritiskt, värdera och kreativt utnyttja information" har blivit det viktiga idag (Bytoft-Nyaas).

Det är här förberedandet för informationssökningar och förmågan till att hitta relevant information kommer in i bilden. Viktiga aktörer i samhället är de som har en lång erfarenhet av organisation och sökmetodik och kritiskt tänkande. Dessa yrkesgrupper som arbetar t.ex som IT-pedagoger eller informationssökare, har en lång erfarenhet av organisation och sökmetodik och kritiskt tänkande. Dessutom är förberedandet för sökningar väl inarbetat hos dessa personer, en mycket viktig kompetens för att nå rätt information.

1.1 IT-pedagogik

I en artikel av Jamie McKenzie: "Grazing the Net: Raising a Generation of Free Range Students", betonas vikten av IT-pedagogik, eller det viktiga att lära skoleleverna att bli analytiska, kritiska och strukturerade vid informationssökning via Internet (t.ex, s 7, s 15). Detta för att överhuvudtaget nå relevant, tillförlitlig och användbar information som kan leda till ny kunskap för eleverna.

Detta gäller för alla som vill lära sig informationssökning. Redan idag har en stor förändring skett på alla typer av bibliotek, vilket även gäller på företagens IT-avdelningar: man har insett behovet av kvalificerad personal för informationssökning.

Man kan formulera det som att det inte räcker att ge människor tillgång till informationsresurserna, man måste också kunna hjälpa dem med en sökstrategi: vad de söker, var de skall söka och hur man använder sökverktygen. Detta innebär att bibliotekariers/ informationsspecialisters nya roll som handledare ökar kraven på pedagogisk kompetens (Lär dig skilja agnarna från vetandet- Målsättning och bakgrund för sökmetodikkurser på Nyhetsmedia, Malmö stadsbibliotek).

IT-pedagogik är förmågan att kunna lära ut "information literacy", att kunna ställa de rätta frågorna. Att kunna förmedla kunskaper som att ställa de rätta frågorna, att reflektera över informationen, att vara kritisk och välja information. Man blir en detektiv på nätet: "infotective" (McKenzie, a.a).

Ett annat ord för "information literacy", i svensk tappning, är det idag populära ordet: "informationskompetent". En av många definitioner på detta är:

kunskap att söka och kritiskt granska och använda information, med underavdelningarna:

-kunskap om informationskällor, organisation av information

-kunskap att hitta, värdera och använda information

-kunskap om olika informationskällor och informationsteknologin

-social kompetens att använda information

(Institut for Information Literacy, Plattsburg, New York)

Tips på hur man kan jobba för att söka information effektivt kan vara t.ex att söka selektivt, att man bör använda hjälpmenyer och lära sig databasens syntax (regler för hur man skall skriva in sökord), Studera uppbyggnaden av Internet: att det finns lite kvalitetskontroll på nätet och det är viktigt att hitta den viktiga, meningsfulla och tillförlitliga informationen. Man måste lära sig att sortera, välja data och att analysera data (McKenzie, ss 10-11).

Kvalitetskontroll, kvalificerad hjälp och opartiskhet blir viktiga ingredienser i informationssökningen som man kan få hjälp av på bibliotek eller informationsmäklare. Detta tar bl.a Gärdenfors upp i sin bok (aa.).

Denna syn blir allt vanligare idag under begreppet "informationsadministration": dvs. sökning i informationskällor, nätverk och databaser som blir allt vanligare. Att kunna värdera och organisera information, att hitta information lätt och rätt via Internet blir allt viktigare, ju större informationsöverflödet blir.. Konsten att söka information inbegriper bl.a att informationen måste tolkas, värderas och relateras till annan kunskap för att bli ens egen kunskap. Dvs. bli fakta i ett sammanhang.

Det blir mer och mer viktigt idag att på Internet kunna sålla i informationsöverflödet, välja bort irrelevant information och strukturera den relevanta informationen. Vi måste utgå ifrån faktiskt informationsbehov och använda olika informationsteorier för att kunna fastställa vad vi letar efter och när vi väl fått rätt information, kunna organisera denna för lätt åtkomst. Framtiden kommer också att kräva söksystem som är lätta att hitta i. Det kommer även i framtiden att behövas strukturerad (ämnesindelad) information på hemsidorna och i databaserna, vid sidan om de stora sökmotorerna som idag växer i betydelse (Jervrud, P,Informationsservice).

För att bli en mer självständig informationssökare är informationssökningsmetoderna en förutsättning för det kritiska tänkandet, användaren förstår sitt informationsbehov lättare, de kan ställa de rätta frågorna. Det finns en viktig skillnad mellan information och förståelse: det är viktigt att läsa och ej bara samla in information, förenklingen av verkligheten, där man bara ser till den yttre formen och ej till innehållet är ett hot idag med Internet. Den nya situationen idag är att informationssökaren gått från informationskonsument till informations-producent.

Att bli en informationsproducent kräver vissa kunskaper, alla som söker information måste lära att kunna formulera egna tankar:

browsing- få en överblick av problemet

prova, välja viss information

nå relevant information

uppmärksamma det ständiga flödet av

ny information som tillkommer i ämnet via Internet

filtrera flödet- välja ut ny relevant information

Att förstå och tolka information, att hitta rätt informationsmetodik, att tolka informationen och att skapa nya idéer- att tänka själv och kritiskt. Att lära sig hur man hittar tillförlitligt material eller data. Sökstrategier och sökmetoder är viktigt att lära sig, liksom kunskaper om "missade data":

sökstrategier-sökord är viktiga, att finna de rätta

Vara uppmärksam på vinklade källor

Använda sökmanualer som hjälp

Ej använda Internet vid alla tillfällen automatiskt -kan vara "fel källa"

(McKenzie, ss 11-14).

Detta är den nya formen av kunskapssökning vi ser idag även i skolan, PBL (problembaserad inlärning) eller aktivt sökande av information eller andra benämningsformer.

Själva lagringen av information är också ytterligt viktigt för att man skall nå en effektiv informationssökning, detta bör man tänka på när man söker på Internet, där ibland ingen riktig indexering av ett material gjorts vilket ger upphov till felkällor som att olika namn används för samma sak (Frankelius, s 246). Informationsspecialisten som strukturerar informationen blir alltså en viktig länk i processen för användaren att finna rätt och relevant information.

1.2 Sökmetodiken

Metodläran, hur man lär sig arbetstekniken och att man behärskar sökmetodiken/strategin, kan ställa de rätta frågorna till söksystemet, innebär att man får ett användbart verktyg.

Denna förmåga och kunskap blir allt viktigare idag, när informationsflödet gör det svårt att hitta relevant och rätt information via Internet.

Att kunna ställa de rätta frågorna till sökverktygen och databaserna, omvandla dess data till information och organisera data som avslöjar ett mönster eller inbördes förhållanden dem emellan är viktigt i detta sammanhang. Detta leder i sin tur till ny kunskap: information som kanske leder till förändring, utveckling eller en ny strategi.

För att nå framgång vid informationssökningsökning krävs bl.a:

att man identifierar sökbegreppet

planerar vilka frågor som är relevanta

väljer tillförlitliga informationskällor

strukturerar värdefull information/källor för lättare åtkomst vid ett senare tillfälle, samt

sammanställning av information/data

Dvs. att välja, strukturera och presentera information (a.a, s 9)

McKenzie förmedlade även andra tankar under ett seminarium. I sin föreläsning återkom han hela tiden till hur viktigt det är att kunna ställa de rätta frågorna, att formulera en sökstrategi. Han menade att bibliotekarierna behärskar denna konst och bör vara de som lär ut denna konst både till lärare och elever.

McKenzie illustrerade biblioteksarbetet med en metafor:

"Att fiska, odla trädgården och bedriva gruvdrift" är det arbete som skall utföras av biblioteken, dvs. det gäller att finna och välja ut relevant information, att strukturera den (klassificera och katalogisera) och att förmedla (förädla) den.

Kap 2 Informationssökning

Hur kan man arbeta för att uppnå en strukturerad informationssökning så att man hittar relevant information? Större krav på omvärldsbevakning finns i alla organisationer idag, snabbare förändringar ger i sin tur större krav på utvärdering av organisationen samtidigt, är den effektiv vad gäller informationsförsörjningen osv... Både inom privata organisationer och inom bibliotek finns ett ökat krav på att dessa skall vara informationscentraler som tillhandahåller relevant information, snabbt. Lancaster menar att kunskaperna om informationsvägarna är viktigt och enl. Mörch är intermediären viktig pga att input (organisering och strukturering av informationen) är framtiden, det viktiga är ej output (leverans av informationen) längre, det viktiga är att välja ut och strukturera informationen.

Informationssökningsmetoder för att hitta rätt information kräver att man kan bedöma informationen, se helheter och sammanhang och att kunna analysera informationen. Kunskap om källorna blir viktig och faktorer att bedöma kan vara flera olika:

Att lära känna informationskällorna: vad de innehåller, vilket material osv..

Formen: text, bilder, ljud, tryckt, elektroniskt osv..

Kostnaden: för att erhålla informationen, kan variera betydligt..

Snabbheten: hur fort behövs materialet?

"Källkaskaden": eller primär resp. sekundärkälla, vad behövs?

Referenserna till källan , är de vederhäftiga?

Tillgängligheten: priser, språk m.m..

Tillförlitlighet: vem står för informationen, objektivitet osv..

Ämnesdjup kontra ämnesbredd, vad eftersträvas främst?

Informationsmängden: jämföra källor med samma ämnesinriktning..

Detaljnivå: generell eller fördjupad information i källan?

Geografisk omfattning: täckningsgraden?

Struktur: dokumenten kan vara likartade eller skilja sig åt i sin uppbyggnad

Språk: översättningar kan behövas, nyanser måste beaktas osv..

Indexering: för att hitta relevanta dokument krävs strukturering av källan

Spridningseffekter: nå fler med viktig information i organisationen

Ackumulation: hur långt tillbaka sträcker sig arkiverade dokument?

Abstracts eller fulltext: vad söks och vad passar bäst som informationskälla?

Sammanställning eller produktion av information: vilken typ passar?

Källor som har informationen redan eller informationsmäklare som letar upp den?

Förädlingsgrad: oanalyserad eller analyserad information?

Flödesriktning: information till användaren eller en dialog där information bearbetas?

Beständighet: säker eller osäker information beroende på källans tidsbeständighet

(Frankelius, ss 228-254).

Idag har undersökningar (utredningar och forskning) blivit allt viktigare inom organisationer och häri ingår moment av informationssökning, att hitta relevant information har blivit allt viktigare.

Projektarbete eller utvecklingsarbete som är vanligt i organisationer på alla nivåer idag, kan ses som en sorts undersökning (Eriksson, L, Wierderheim-Paul, F, s 7), med begränsad tidsram, budget och övriga resurser.

På Internet finns inga krav på kvalitet eller exakthet, vilket gör att det blir viktigt att kunna göra en egen utvärdering av information och informationskällor. Bibliotekarier och andra informa- tionsspecialister har olika kriterier för att bedöma information:

Form: filarkiv (FTP) eller hypertexdokument (WWW), hur är tillgängligheten vad gäller informationen?

Innehåll: täckning, avsedd täckning, faktisk täckning och aktualitet i informationen. Vem är avsedd läsekrets, kan man se om dokumentet uppdateerats osv..

Förbindelse med andra källor: finns tryckt version?

Auktoritet: vem eller vilken organisation står bakom informationen?

Behandling: kvaliten på informationen, vilken nivå och är den objektiv?

Ordning: logisk uppställning av informationen?

Kostnad: avgiftsbelagd tjänst?

(Eriksson, L, Wiederheim-Paul, F, ss 72-73)

2.1 Vad bör man ha för strategi i informationssökningen?

Det finns tre faktorer som är viktiga att ta reda på och tänka på vid informationssökning:

1.vilka resurser finns att tillgå-databaser osv...: var skall jag leta

2.uppgiften: att samla in, strukturera och presentera resultatet: vad skall jag leta efter

3.att hitta relevant och tillförlitlig information: hur skall jag leta

Dessa tre faktorer är det som bör styra arbetet med informationssökning. Dessa tre faktorer inbegriper bl.a: erfarenheten, var jag skall leta. Sökmetodiken, hur jag skall leta, samt att precisera sökorden, vad jag skall leta efter (Jentzsch m.fl, Lärarhandledning.., 1999).

Det gäller att fundera på saker som: reliabiliteten (tillförlitligheten) i informationen, lära sig hur man ställer de rätta frågorna (Information literacy). Vidare hur man genomför en undersökning och hittar fakta/data, som kan ge svar på den viktiga frågan/frågorna. Att operationalisera eller göra problemområdet mätbart med dess olika data-/faktauppgifter ingår häri som en viktig komponent vid en utvärdering av informationssökningen, den kan vara både kvalitativ och kvantitativ denna mätning.

2.2 Sökstrategins utformning:

Katz visar de olika stegen i sökstrategins utformning:

1. vad är frågeställningen?

2. Viktig information som visar på kundens informationsbehov

3. Vilken sorts information behövs?

4. Hur mycket?

5. Hur skall informationen användas?

6. Vilket djup behövs?

7. Hur mycket tid vill kunden använda till sökning?

8. När behövs informationen?

9. Klassificera frågan: korrigera ev. fel eller missar från kundens sida och få korrekt

frågeställning

10. Framställa den korrigerade frågan till kunden för verifiering

11. Ställa öppna (generella) resp. stängda (restriktiva) frågor efter behov

12. Expediering av frågeställning

(a.a, s 58).

Många söker vägledning, hur man hittar sanningen "där ute" , hur man kvalitetsbedömmer källor, vilket är svårt på Internet . Det viktiga idag är inte längre att samla in information utan att välja ut viktig information. Det gäller att göra ett val: värdera, sortera och väga information för att nå insikt, för att kunna fatta ett beslut eller för att kunna lösa ett problem (McKenzie, ss 4-8)

Viktigt i detta sammanhang är att informationen skall vara tillförlitlig (reliabilitet).

Länkskafferiet som är en gemensam resurs för skolorna har följande kriterier:

-Vem elller vilka står bakom informationen?

-Varför är informationen publicerad och vilket syfte vill den uppnå?

-När uppdaterades sidan? Trovärdigheten påverkas av innehållets karaktär.

(Källkritik: se vidare kap 10).

EduLib har följande kriterier vid informationssökning:

-att välja ut och värdera relevanta metoder att träna informationssökning på nätet

-att organisera och utveckla "learning events" med informationssökning på nätet, för att förmedla upplevelsen

-att utveckla en "kunskapsdiagnostik", så att användaren kan ges anpassad undervisning

-att utveckla kunskap och praktisk erfarenhet genom att metodiskt utvärdera användargruppers uppfattning om utbildningens innehåll och utformning

Kap 3 Informationskompetens

Information literacy eller informationskompetens på svenska, är ett mänskligt beteende för sökande och erhållande av kunskap Vi lever i en föränderlig omvärld och i takt med förändringarna i den, ändras också kunskapskravet och sätten att tillägna sig kunskap. Begreppet kommer från den amerikanska informationssökningsterminologin och har funnits under nästan 25 år . I utredningen "Studenternas bibliotek" definieras begreppet som: " förmågan att söka, kritiskt värdera och kreativt utnyttja information". Samma utredning formulerar en nationell policy för informationskompetens inom svenska högskolebibliotek. Det slås fast att informationskompetens är grunden för ett livslångt lärande, något som i framtiden kommer att krävas för att vi skall kunna tillgodogöra oss nya kunskaper i ett samhälle i ständig förändring.

Christina S. Doyle har i tio punkter satt upp de idealmål som gäller för en informationskompetent person.:

recognizes that accurate and complete information is the basis for intelligent decision making

recognizes the need for information

formulates questions based on information needs

identifies potential sources of information

develops succesfull search strategies

accesses sources of information including computer-based and other technologies

evaluates information

organizes information for pratical application

integrates new information into an existing body of knowledge

uses information in critical thinking and problem solving

I artikeln "Informationskompetent - kan studenten bli det?" utgår Eli Bytoft-Nyaas från Christina S. Doyles 10 punkter över vad information literacy innebär och sorterar sedan fram 6 steg i informationssökningsprocessen:

1.Behov. Grundläggande - ett informationsbehov föreligger.

2.Identifiering av källa. Skall man börja från grunden eller finns det redan kunskaper att bygga på? Vilka källor bör utnyttjas?

3.Sökformulering. Vilken fråga har ställts till mig? Vad är det egentligen som efterfrågas? Hur stort är informationsbehovet?

4.Sökstrategi. Hur skall jag - och kan jag - få fram den sökta informationen? Om inte - kan jag kanske hänvisa någon annanstans?

5.Utvärdering av sökresultat. Här är informationsspecialistens roll som handledare i fokus för ett lyckat sökresultat. Fanns den information som efterfrågades med i sökresultatet.

6.Omvandling av information till kunskap. Vilka sökverktyg finns i organisationen? Vilka utnyttjas bäst till vad?

3.1 Färdigheter:

Ökade satsningar på utbildning i informationssökning, goda kunskaper om modern informationsteknik behövs alltmer i dagens samhälle.

För att kunna hitta relevant information krävs som vi sett flera olika färdigheter och man måste få träning/utbildning i detta:

D. Scott Brandt särskiljer inte mellan PC-teknik och sökteknik: "In fact, there actually can be some danger in separating the two"..."Teaching software features and information-seeking skills separately isn`t going to teach someone how to use the internet successfully"..."and therein lies a clue to solvving the paradox. It doesn´t have to be done one before the other. You can blend the two, adressing them at the same time".

Det är alltså viktigt att lära sig både hård- och mjukvaran och informationskompetens samtidigt.

Tekniska systemet:

Förstå hur en Netscape klient erhåller en hemsida från en server

Förstå vad en url (uniform resourse locator eller: adress på www) är

Kunna klicka fram och tillbaka på hemsidor

Lära sig spara, maila, printa sidor

Kunna göra bokmärken

Sökmetodiken:

Lära sig bestämma ens ämne

Lära sig att kolla hemsidor som kan vara möjliga informationskällor

Kunna välja en relevant källa att söka i

Förstå när man skall söka ämnesindelat (browse) resp. i indexerade register (search)

Lära sig att värdera information

Kunna analysera informationen som behövs och göra nya sökningar

Att kombinera dessa två sätt är enl. Scott Brandt att: "Teaching the Internet":

Bakgrund lärs ut om hård-/mjukvaran och information om Internet

Lära ut hur en klient får information från en server

Fastställa ett ämne framför att utforska Internet

Se vilka resurser som finns på Internet inom ett givet ämne

Visa på url som adress eller lokalisering för resurser

Browse ämnesindelade listor kontra söka efter specifika resurser av information

(i det första fallet gäller ämnesordssökning, i det andra fallet keyword-sökning)

Använda bokmärken för åtkomst av information i framtiden

Värdera specifik information för en given applikation

Spara, maila och printning av sidor

(D. Scott Brandt, a.a)

Att analysera innebär bl.a att skapa nya idéer, se vad som är möjligt och undersöka vad som behöver göras för att nå ett önskat sökresultat. Finna nya lösningar på problem och omorganisera informationen för att producera resultat. Lära sig hur man testar hypoteser. Tolka och förklara informationen, ett aktivt sökande efter information är det som ger en ny kunskap.

Att reflektera/värdera över informationen, att vara kritisk och välja information ser vi som speciellt viktigt i denna "informationsöverflödets tid", det är först då vi kan bli "Infotectives", med McKenzies ord. Dett är helt nödvändigt för att överhuvudtaget nå relevant, tillförlitlig och användbar information som kan leda till ny kunskap.

Grundläggande kunskaper i att använda datorer, sk. computer literacy, blir allt viktigare idag och i framtiden. Att förstå datorns grundläggande principer gör att man lättare kan söka information på rätt sätt. Informationskompetensen ökar om man känner till datorns praktiska tillämpningar som insamlande, lagring och distribution av information.

Jan Hagerlid visar på att det är viktigt att "behålla en viss balans i värderingen av informationskompetensens betydelse". Det är viktigt att inte se kompetensen som en rent teknisk färdighet utan se den "som en del av kritiskt tänkande och allmänbildning".

Att söka kritiskt innebär bl.a att man alltid skall tänka på att det finns lite kvalitetskontroll på nätet. Det är viktigt att hitta den viktiga, meningsfulla och tillförlitliga informationen, detta måste man lära sig. Använda sig av källkritiskt tänkande när man hittat informationen.

För att nå framgång vid internetsökning konstatera McKenzie att man bör söka selektivt, att man bör använda hjälpmenyer och lära sig databasens syntax (regler för hur man skall skriva in sökord).

Att söka selektivt innebär, att vi skall fundera över var vi skall söka och vad vi skall söka.

Att lära sig syntaxen innebär att vi också skall lära oss hur vi skall söka.

Det viktiga idag är inte längre att samla in information utan att välja ut viktig information, det gäller att lära sig att göra ett val: värdera, sortera och väga information för att nå insikt, för att kunna fatta ett beslut eller för att kunna lösa ett problem.

PBI (problembaserad inlärning) kan användas även i privata organisationer: de som undervisas eller utbildar sig själva, tar aktiv del i inlärandet själv.

Innehållet har en avgörande betydelse för inlärningen, man måste förstå meningen med och innebörden i det som lärs ut och lärs in. Förståelsen av ett ämne är av stor betydelse.

Tidigare kunskapsreferenser är viktiga, vilken kunskap man har tidigare.

Kap 4 Informationsförmedling

Den totala processen/kvaliten att tillhandahålla en tjänst inbegriper även faktorer som funktionell kvalitet, vilket exempelvis kan vara väntetider, sätt att få informationen, personalens servicegrad och imagen hos organisationen (Grönroos).

Viktigt är bl.a att kunden har tilltro till organisationen och att sakkunskap finns hos personalen, detta för att uppnå god tjänstekvalitet. Grönroos visar på en engelsk undersökning som visade att den funktionella kvalitén upplevdes som viktigast för kunderna. Häri ingår personalens servicegrad. Det räcker ej att ha teknisk kvalitét och kvalificerad personal sägs i undersökningen.

För att bedriva en verksamhet som svarar upp mot efterfrågan från användarna/kunderna, vad gäller deras informationsbehov och indirekt behov av att söka information, så måste alla organisationer idag hela tiden analysera vilka behov som finns just nu. Målgruppsanalys blir viktig: att se till kundens behov, vilken efterfrågan har användarna? Informationsbehovet hos användarna måste studeras och analyseras, t.ex genom en kartläggning av användar-populationen (sk. Community analysis).

4.1 Medieurval:

Kommunikation är nyckeln till att höja effektiviteten och lönsamheten. Detta innebär att det för samhällets offentliga institutioner blir allt viktigare att ge medborgarna tillgång till informationskanalerna som finns. Detta även inbegripet Internet, precis som man har tillgång till TV och radio och andra mediekanaler i samhället (Erikson).

Detta kräver också att användarna kan bruka de informationskanaler som finns.

Kunskap om vad som faktiskt används är också essentiell för ett meningsfullt medieurval, vilka

källor och databaser behöver organisationen använda och prenumerera på och i vilken utsträckning osv.. (Quentzer, a.a.). Värderingsfrågorna blir viktigare: att kunna välja relevant information efter kundernas/medarbetarnas krav. Nyttan med informationen ökar idag och konsumenten är mer aktiv: denne kan påverka sin egen informationkonsumtion alltmer genom bl.a multimediaanvändningen.

Dahlgren talar om information och menar att detta är det konkreta, mätbara budskapet. Att välja bort, söka och sortera information genom filter görs idag m h a "virtuella bibliotekarier", men samtidigt saknar Internet ett smart söksystem. En informationsspecialist kan tolka om en fråga, de är de som kan hjälpa folk att hitta i informationsflödet menar Dahlgren. De avancerade söksystemen i framtiden måste skapas av experter på mänsklig kommunikation, dvs. humanister ej tekniker. Att finna den relevanta informationen kräver denna inriktning. Idag saknar nätet den viktigaste uppbyggnaden: rationell åtkomst och logisk struktur för att finna information (Arnold, a.a, s 7-8).

4.2 Strategisk marknadsföring:

Informationsförmedling hänger samman med faktorer som: vem vill ha informationen?, vilken information vill man ha? Osv..

'Strategisk marknadsföring syftar till att synliggöra marknadspositioner och program för överlevnad och succé för organisationen (Bryson, s 121). Att se till marknadssegment (individer eller grupper) indelade i efterfrågan som behov, produkter och faktorer som demografi och geografi är essentiellt för besluten om marknadsstyrning (vilka målgrupper man skall inrikta sig på). Det viktiga är att studera behov och motiv för utnyttjande av servicen och förväntade förändringar hos målgrupperna, vilken information efterfrågas?

Den elektroniska informationens betydelse har ökar de senaste 10 åren och Woodsworth/Hoffmannn skriver bl.a att biblioteken/informationsspecialisterna kan med sin kompetens som informationsexperter möta kraven från användarna när olika sökstrategier behövs. Även rådgivning om den elektroniska informationen ökar, vilket vi ser idag.

Det biblioteken gör kan även appliceras internt i företaget, via informationsavdelningen:

User training was offered by all of the librarians and included internet training, information retrieval training, and a general training in how to use the library and its information sources" (Nelke, a.a).

Det finns ett behov även inom företaget att kunna hantera informationsfrågorna och de anställda behöver få kompetens i detta om företaget skall kunna utnyttja och bibehålla sina marknadsfördelar mot omvärlden.

Den tjänst som kunden/anställda efterfrågar kommer alltmer att individualiseras, ännu mer anpassas till den enskilda personens behov. Den enskildas informationsbehov kommer att bli viktigare.

T. D. White (a.a) visar i sin modell tre sorters behov: fysiologiska, kognitiva och affektiva. Dessa spelar olika roller i olika situationer, t.ex så är de kognitiva behoven starkare när man söker rena faktauppgifter medan de affektiva spelar en större roll om man vill få information som förbättrar ens sociala position (på jobbet t.ex).

Informationsspecialisterna och informationsmäklarna måste börja arbeta mer som informationsteurapeuter och se lika mycket till kundens/de anställdas föränderliga behov som till informationens innehåll. Individers informationsbehov är olika. De stora behoven som kognitiva och affektiva är de som styr våra behov av information, de spelar olika roller i olika situationer. Informationsteurapeuter är kanske en framtida roll för de informationskompetenta att axla: se lika mycket till kundens föränderliga behov som till informationens innehåll. Kundvård blir allt viktigare (Olofsson)

Förändringsprocessen kräver en analys och TQM (total quality management) är ett sätt, menar Lee, att styra verksamheten i rätt riktning och mot rätt mål. Detta är statistiska kvalitets-kontrollprocesser. Ett mål för TQM är att driva på organisationsstrukturen till att bli plattare. Det är ett sätt att resultatberäkna en verksamheten och fokuserar på personalens arbete på användarservice (a.a, s 228). Om företaget uppnår målet en mer informationskompetent personal innebär detta bl.a att snabbare och mer rätt beslut tas med rättare beslutunderlag osv..

Drake menar att den största förändringen med IT innebär att användarservicén ändras: "just-in-time delivery" är nyckelordet för denna förändring i motsats till det tidigare fokuserandet på samlingarna, den intellektuella tillgängligheten (on-line funktioner) blir viktigare än den fysiska. Drake poängterar att personalen måste lära sig att alltmer värdera kvalité eller värdet av informationen/källan från en on-line databas. De måste med den nya teknologin alltmer se reliabiliteten (trovärdigheten) och aktualiteten i materialet.

Informationsfiltrering och val av lämpliga källor, kommer enl. Drake att bli viktiga aspekter för bibliotekens (eller informationsavdelningarnas) kundservice (a.a, s 46) och även för omvärldsbevakning allmänt sett.

4.3 Kommunikation:

En viktig del i marknadsföringen och infomationsförmedlingen är kommunikationen eller dialogen: En dialog är en förutsättning för ett lyckat sökresultat, för att man skall finna relevant och efterfrågad information. Referensarbetet eller kommunikationen med kunden blir viktig: en informationsservice där man vägleder och handleder användaren att hitta det man söker och hänvisa till andra informationskällor vid behov. Detta blir vitkigt både i den ytre marknadsföringen mot kunderna och i den inre där informationsavdelningen måste hjälpa och informera de övriga anställda inom företaget.

Intervjun av användaren syftar till att som White skriver: "..to achieve a particular outcome." Dvs. det finns klara relationer mellan målen och innehållet och sökningens karaktär. White menar att två mål finns: identifiera den information som kunden behöver samt insamla information för att försäkra sig om en lyckad sökning efter relevant information. Att förstå informationsbehovet är den primära uppgiften. I sökprocessen är det viktigt att analysera slutresultatet, som White säger, för att se om intervjuns mål uppnåddes eller ej. Slutresultatet är beroende av sökstrategi, vilket innebär att sökmetodiken är viktig, samt av strukturen på IR-systemet (Information-retrieval eller: informationsåtervinning).

On-line och CD-ROM sökningar innebär konsultation menar Katz: kunden är intresserad av en sökning, så effektivt och till så liten kostnad som möjligt. Informationsspecialisten/informationsmäklaren är här både lärare och intervjuare.

Dervin skriver om att förstå kundens informationsbehov, situationen bakom frågan och förväntad användning, är nyckeln till en lyckad referensintervju menar Dervin. Att jobba som en tolk som både preciserar och omformulerar kundens fråga så att söksystemet accepterar det är nyckeln till en lyckad informationssökning.

Hyldegård menar att referensintervjun är en viktig del i processen som syftar till att ge kvalificerad informationsförmedling och individuell vägledning. Användarens reella behov skall fokuseras, menar hon, precis som Katz. Att styra processen och underlätta generering av söktermer (precisering av sökord) är förmedlarens viktigaste funktion, menar hon.

Taylor talar om fyra nivåer av information (Q1-Q4: questionlevel 1-4) , där man går från ett omedvetet till ett medvetet behov och från outtalad till klart uttalad frågeställning och till själva en definiering av vilka söksystem man skall använda, i denna process är informationsspecialisten med som rådgivare. Kuhlthau skriver om informationsspecialisten som förmedlare mellan kunden och systemet, som den som översätter och omformar frågan så att den passar IR-systemet (questionlevel Q4).

Informatören/bibliotekarien måste vara både vägvisare och tolk menar Katz, en handledare som visar sökmetodiken och som hjälper till med att formulera sökfrågan vid behov. White betonar istället tolkrollen, att kunden ej kan beskriva sitt behov klart. Dessa två olika uppfattningar kan illustrera den dubbla roll som informationsspecialisten i allmänhet måste ha: den att både visa hur man söker information och hur man formulerar sökfrågan så att söksystemet förstår frågan, så att man får relevant information.

Kap 5 två olika slags söksystem och två olika slags söksätt på Internet

Informationssökning, hur man efter teorier och olika metoder, strukturerat, söker efter information i databaser och sökmotorer kan ses som nyckeln till ett lyckat sökresultat.

En viktig del av lärandet är idag att kunna handskas med externa minnen. Det räcker inte med att ha tillgång till en stor mängd information, man måste kunna hitta där (Gärdenfors).

5.1 Söksystem:

Det finns flera olika typer av informationssystem, men två dominerande idag:

1. Menybaserade system (kommandostyrda), t.ex Malmö stadsbiblioteks katalog (MALIN)

2. Fulltext-system, t.ex Alta Vista eller Mediearkivet

Det krävs olika sökmetoder för de olika systemen. Idag ökar den andra sortens system medan den första minskar i betydelse. Sk. "indexerade register" med total indexering av fulltext-dokument on-line är idag den mest dominerande formen för databas-konstruktioner. Systemet innebär att man kan söka på vilket/vilka ord som helst, vilket dock inte innebär att man ej kan begränsa och ringa in sin sökning: använder man precisering och kombination av sökord, gäller fortfarande att man slipper en massa irrelevanta träffar som man måste plöja igenom.

Ett annat sätt att indela dagens söksystem är att skilja på två huvudtyper:

-Ämnesindexerade register

-Indexerade register

Denna uppdelning innebär att man fokuserar mer på söksätten beroende på söksystemen. I det första fallet söker man med sk. bläddring (natural language search) och i det andra fallet m ha nyckelord (keywords). Nedan kommer vi att i detalj beskriva skillnaderna i dessa två söksätten.

En annan deinition av ämnesindexerade register är:

1. Automatiserade sökverktyg (robotar eller spindlar), dvs. indexerade register (hur dessa funger- ar och rangordnar sökträffar m.m.., kan man läsa om bl.a på: https://internetbrus.com: information om söktjänster och hur du söker information på nätet osv...)

2. Webbindex (kataloger), dvs. ämnesindelade register

(Jonsby, Eva : Internet i biblioteket // Informationssökning 3, Introduktion till sökverktyg)

5.2 Databasens uppbyggnad:

Flera databaser kan sökas både med ämnessökning samt med nyckelord, då de är både ämnesindelade och indexerade register samtidigt! (t.ex A-sök, MALIN samt Google)

När man söker information på nätet kan det vara en fördel att ha ett hum hur databaser organiserar data, dvs. vilken struktur de har. Detta ger mer förståelse för hur söksystemen fungerar, vilket leder till mer relevanta sökningar. Ämnesanalys eller vad som i ett dokument skall göras sökbart, kan vara viktigt att känna till.

För att bygga upp en databas är det viktigt att tänka igenom hur ämnesdata skall struktureras,

dessa är fält i posten som fungerar som hjälp att finna relevanta dokument för

informationssökaren utifrån innehållsmässiga kriterier. Det finns explicita ämnesdata, t.ex

ämnesord och klassificeringskoder. Vidare finns implicita ämnesdata, t.ex författare, titlar.

Delfält och fält i poster organiseras i sk. filer som blir sökbara på sina ämnesord. (Chambert, s

161) . För att ha en likartad ämnesstruktur på t.ex bibliotek i världen finns bl.a ISBD:international

standard bibliographic description (Hagler, s. 228f.).

Hjörland definierar ämnesanalysen, vad som i ett dokument skall synliggöras; värdering:

1. analys av ämnet-innehåll (läsning av dokumentet)

2. begreppskapande-viktiga begrepp i dokumentet

3. översätta begreppen till aktuellt IR-språk (dvs. informationssystemets språk)

Den subjektiva bedömningen av relevanta ämnesord är den viktiga processen som innebär att man strukturerar databasen så att information kan hittas på ett logiskt och enkelt sätt. Detta har blivit alltmer viktigt, ju större informationsmängden blir. Informationsspecialsiter arbetar man mycket med tesaurus uppbyggnad, detta är kontrollerade och bundna ämnesordslistor eller indexeringstermer. Kungliga biblioteket har t.ex ett auktoritetsregister för svenska institutioner (Chambert, s. 175). Att strukturera och återvinna information är själva poängen med all ämnesanalys. Det är en viktig ingrediens i att kunna återfinna relevant information vid informationssökning (Frankelius, s 230).

Viktiga punkter för att skapa en tesaurus (strukturerade eller kontrollerade indexeringstermer) som ger mer effektiv och lättare sökning:

1. Vilka är användarna, vad behöver de?

2. Utsträckning/djup i tesaurusen?

3. Identifiering av källor som grund för ämnesordslistan

4. Insamling av grundtermerna/begreppen

5. Organisering av termerna/descritorerna i olika grupper

6. Gör former för orden enligt dess användning i i ndexet

7. Gör tesaurusen i ett riktigt layout-format , dvs. användarvänlighet är viktigt

Det är viktigt att tänka på om användarna känner igen ämnesområdet, om de är bekanta med hur man använder en tesaurus (Batty), dvs. användarbehovet är grundläggande vid ämnesorduppbyggnad.

Soergel talar om systemanalys: användarbehovet och vilket material som skall in i databasen styr systemet. Det är menar författaren viktigt att använda problemlösning och beslutsfattande för konstruktion av ISAR (information storage and retriew system). Indexeringsspråket beskriver dokumentets ämnesinnehåll m h a descriptorer, dvs indexeringstermer som författare, titel, ämne osv.. Därför är det viktigt att IR-systemet hjälper användaren att se vikten i ett dokument med rätt sorts indexering och med descriptorer (användarorientering).

Indexering i fulltext av hela dokumentet ställer till problem idag: om jag t.ex söker på: miljö och japan i Alta Vistas enkla sökformulär, får jag flera 100.000-tals träffar, sökmotorn visar först alla dokument med ordet miljö och sedan alla med ordet japan och sedan alla med båda sökorden i samma dokument.. Antalet irrelevanta dokument blir oftast stort, speciellt jämfört med strukturerade databaser som t.ex SUNET eller Yahoo..

För att nå rätt information på ett lätt sätt kan man utgå ifrån en enkel sökmetodik, där de flesta databaser och sökmotorer ses som sökbara m h a samma enkla grundprinciper eller "nycklar" (se kap 6).

5.3 Söksätt:

Den första typ av sökning: i indexerade register med preciserade sökord, kan kallas "keyword" eller nyckelordssökning (avancerad sökning) och är viktig att använda i automatiskt indexerade register framförallt.

Det vi vill göra är ju att välja eller rättare sagt välja bort information i informationsmängden, sedan ordna den på ett begripligt sätt och till sist presentera den för oss själva och/eller andra.

För det mesta kan vi göra detta med gott resultat m h a dessa 5 enkla grundprinciper. Finesserna eller undantagen, som tyvärr finns i alla databaser, kan vi vid behov söka efter i hjälpmanualerna. I de flesta fall behöver vi ej använda dessa manualer och ändå nå ett lyckat sökresultat!

En variant på detta, en mindre styrd sökning, är sk. natural language search (enkel sökning), denna typ av informationssökning, innebär att man kan söka i en databas m h a ord eller fraser, resultatet presenteras i relevansordning. Träffar visas även om posten ej innehåller alla ord man använt i sökningen. Ju fler relevanta ord som finns i ett dokument, ju relevantare är dokumentet och ju högre upp i träfflistan återfinns det. Skillnaden här är att man använder enstaka ord, kanske flera, men att man inte styr deras inbördes relationer.

Manualer kan konsulteras ibland, vid behov, t.ex i specialfall när man vill använda sk. maskering. Detta är ett wild-card mitt inne i ordet och kan användas i vissa databaser men ej i andra. Om vi t.ex vill ha dokument rörande ett namn kan vi skriva dahlq*ist i Alta Vista (och kombinera med något annat ord). Då söker motorn både på t.ex dahlqvist och dahlquist. Samma gäller vid vanlig trunkering där man måste kolla vilket tecken som gäller i just den databas man söker i. De flesta idag använder *, men andra databaser kanske använder $ och detta är omöjligt att veta om man ej kollar i hjälpmanualen.

Parenteser: sökbegreppen inom parentesen söks först: kultur och (kina eller japan) innebär att systemet först söker ut orden inom parentesen och kombinerar dem sedan med och-termen. Sökningen sker i sökordens inskrivningsordning, så: kina eller japan och kultur, ger samma resultat. Sökordningen är också viktig: kultur och kina eller japan: systemet söker först efter "kultur och kina" kombinerat, sedan "japan" som ett separat sökbegrepp.

Om man använder parenteser i Alta vista t.ex så utesluter dessa vid OR, vilket ger färre träffar. T.ex: (swed* or denm*) and industry, ger som resultat att swed* and industry sökes igenom först, medan denm* ej tillmäts samma relevans.

Skriver man i en sökning t.ex: katt och hund eller träning, då innebär detta att systemet tolkar detta som: (katt och hund) eller träning, dvs. artiklar antingen med orden "katt och hund" eller artiklar med ordet "träning". Skriver man istället träning och (hund eller katt) får man artiklar med både ordet "träning" och antingen ordet "hund" eller "katt". Det är emellertid ganska krångligt att hålla reda på sökordning, vad gäller parenteser, därför rekommenderar vi ej parenteser, utan istället att man söker i flera steg!

AND respektive OCH, eller andra booleska uttryck (OR, NOT, NEAR..) behöver ibland användas, ibland ej, t.ex i Alta Vista och i Mediearkivet behövs dessa ej, de underförstås. Detta måste man prova sig fram till.

Den andra huvudtypen av sökning är ämnessökning (bläddring eller "browsing"), dvs. en sökning i redan redigerat och tillrättalagt material. Oftast sk. webbkataloger där utvaldra dokument och hemsidor samlats av inxerare eller ämnesexperter, men inte alltid!

Att söka med hjälp av ämnesord (enkel sökning) passar bäst:

1. Om du vet exakt vad letar efter

2. Om ämnet är avgränsat och kan identifieras med ett ord eller en fras

3. Om ämnesordet är ett egennamn

4. Om sökningen gäller ämnen som inte kan placeras in i en ämneskategori t.ex. en persons

hemsida (Jonsby)

Det finns alltså idag två dominerande typer av databas-register (söksystem) på Internet, den första är ämnesindelade register (t.ex Yahoo, Artikel-sök och EBSCO) och bygger på att indexerare eller ämnesexperter valt ut specifika ord eller termer till olika dokument i databasen. Indextermer kan vara både olika ämnesord, titelord eller författarnamn osv.. Databaser som är ämnesindelade blir oftast kostsamma eftersom specifika ord väljs av anställd personal, vid uppbyggnaden av de olika indexfilerna. Det finns oftast en fastställd vokabulär eller uppsättning termer som indexerarna kan använda (sk. tesaurus), detta för att hålla samman databasens struktur och göra den logiskt till sin uppbyggnad.

Det är inte lämpligt att t.ex använda både VW och Volkswagen slumpartad varje gång man indexerar ett dokuent som handlar om detta bilmärke. Istället skall man vara konsekvent och antingen välja ett av orden genomgående eller använda båda alltid. Det senare alternativet är dock mer tidsödande. Tyvärr ser man alltför ofta dock att olika personer som indexerat innehållet i en databas, använt olika indexeringstermer.

Detta är en av svagheten med en ämnesindelad databas, å andra sidan är styrkan att innehållet i databasen oftast är kvalitetsbedömt och tillförlitligt, vilket kan vara nog så viktigt när man söker på Internet! Här är enkel sökning m h a ämnesord bra att använda i de flesta fall.

En annan styrka är att alla indexeringstermer kan ge informationssökaren tips på användbara sökord om denne ej får bra träffar vid sin första sökning. Man kan alltså söka i etapper, vilket oftast visar sig både nödvändigt och nyttigt vilket vi kommer att se i följande kapitel.

En annan sak man inte får glömma är att ämnesindelade databaser oftast kostar pengar, man måste ofta abonnera på dessa, eller så går man till närmsta bibliotek, som tillhandahåller dessa databaser gratis! De ämnesindelade databaserna söker man främst igenom som i en vanlig bibliotekskatalog, man kan välja ämnessökning, författarnamn eller titelord. Dvs. en hårt strukturerad sökmetod efter givna mallar, ofta byggd på en sk. tesaurus.

Webbkataloger (sk. ämnesindelade register), t.ex:

Bilar och MC

Bilar, MC, Köp och Sälj ...

Internet, Mobilt, Mjukvara ...
Börs och Finans, Jobb…
Dagstidningar, TV, Radio ...
Fest, Krogar, Mat och Dryck ...
Logi, Reseberättelser, Resmål ...
Inställningar
Språkverktyg
Sök hela webbenSök svenska sidor

Datorer och Internet

Ekonomi och Karriär

Nyheter och Medier

Nöjen

Resor

Den andra huvudtypen av databasregister (söksystem) på Internet är indexerade register (t.ex Alta Vista, Google och Mediearkivet) och bygger på att sökrobotar automatiskt söker upp hemsidor vilka indexeras. Styrkan är att vissa robotar indexerar hela sidan med alla ord, vilket gör alla dessa sökbara.

Svagheten med dessa register är att de ej är strukturerade utan informationen om alla indexerade ord ligger i en enda röra, vilket vi upptäcker när vi söker i Alta Vista t.ex: det är ofta vi får irrellevanta träffar när vi skrivit in sökordet. Detta beror då på att roboten mekaniskt rabblar upp alla träffar som innehåller just detta ordet, oavsett i vilket sammanhang det skrivits.

Exempel på ett indexerat register:

Nätet Bilder Grupper NyheterNytt! Avancerad sökning

Eftersom man i indexerade register ej kan söka på specifika indexeringstermer (eftersom alla ord eller termer finns med i stort sett) så måste man istället formulera en bra sökning: specificera och precisera sökorden, hitta de mest betydelsebärande eller relevanta orden för att få ner antalet träffar. Det viktiga är att indexerade register bör sökas m ha sökmetodikens fem nycklar (se ovan), ej med natural language search (enkel sökning).

Det finns, som vi sett, även två olika huvudtyper av sökningar (2 söksätt) via Internet: keyword (nyckelord) och ämnessökning ("bläddring"). Den andra typen av sökningar: ämnessökning

ger en mindre preciserad sökning, en typ av bläddring (browsing) m h a ämnesord. Detta kan vara fördelaktigt i vissa situationer men man missar mycket data ibland.

Den första typen av sökning på Internet: keyword-sökning eller sökning m h a nyckelord innebär att man väljer ut de specifika sökorden, det ger en mer exakt eller precis sökning, men kräver att man har ett hum om hur databasen är uppbyggd som man söker i. Det är en fördel om man vet hur man kan kolla vilka indexeringstermer som använts av indexerarna om man söker i ett ämnesindelat register t.ex och om man söker i indexerade register gäller det att specificera de mest relevanta sökorden (avancerad sökning).

Man söker utan tanke på indexfiler och hela dokumentets text genomletas oftast. Denna sökmetod blir allt vanligare idag: fulltextdokument-databaserna ökar i omfattning, där hela texten indexeras. Här kan man inte tala om strukturerade indexfiler med vissa specifika indexeringstermer, utan om en automatisk indexering av robotar utan tanke på struktur eller logisk uppbyggnad. Därav följer den största svagheten med fritextssökning: datorn letar mekaniskt igenom stora mängder data och presenterar sedan ett stort antal träffar, av vilka flera är helt irrellevant för oss. Detta beror helt enkelt på att datorn är en maskin: den kan ej tänka, assocciera, finna synonymer, motsatsord, liknelser osv...

Datorn presenterar bara exakt det eller de ord vi letade efter oavsett i vilket sammanhang det ingår i. Det är här en utarbetad sökmetodik kommer in i bilden: för att kunna söka strukturerat fulltextdatabaser måste vi använda oss av en genomtänkt arbetsgång för lyckat sökresultat.

Vi måste lära oss förstå hur datorerna arbetar, hur söksystemen är uppbyggda och hur sökmotorerna "tänker". Vi måste fundera på när vi skall använda keyword-search och när vi skall använda natural language-search, i vilken typ av register och i vilka databaser? Det är inte så svårt som det verkar, med några enkla grundprinciper kommer man långt, vi repeterar och går in mer ingående på varje punkt:

1. Vilken databas skall jag söka i?-vad letar jag efter, vad är ämnet?

2. Precisera sökord- specificering

3. Kombinera sökord (boolesk sökning: och, eller, inte)

4. Trunkering (joker-tecken eller "wild-card": ordstammen hugges av och alla avledningar

sökes)

5. Urval av information, värdering av vad som är relevant i sökträffarna

1.Vilken databas skall jag välja? Detta kräver att man praktiserar sökmetodik, att man söker via Internet och lär sig hur det är uppbyggt, vad det innehåller. En bra utgångspunkt är att starta från ett bibliotek, t.ex https://www.malmo.stadsbibliotek.org (Malmö stadsbibliotek): här finns länkar ut till världens alla databaser och sökmotorer av vikt. Om man övar får man rutin, precis som när man kör bil. En annan viktig sak är att man uppdaterar sig: vad har kommit nyligen inom mitt område? Detta kan vara svårt med tanke på den snabbhet som Internet växer med idag, men det gäller att prioritera "sina" områden och bevaka dessa. Kanaler man kan välja för att bevaka är inte bara nätet utan också dagstidningar, tidskrifter i intressanta ämnen och TV.

2. Precisera sökord: vad vill jag ha fram? Vad vill jag hitta? Är det betydelsebärande ord som jag har skrivit ner eller kan de uttrycka andra aspekter som jag inte är intresserad av ? Skall jag skriva Ford Mondeo i sökfrågan och få träff på alla Ford-modeller på en gång, när jag istället kan skriva bara Mondeo, som är ett specifikt ord! Jag kan använda citationstecken i enkel sökning för att få träffar på just detta begrepp, i just denna ordföljd. Detta är bra att använda när jag har ett specifikt ord på ett företag, institution osv... Använder jag gemener (små bokstäver) får jag träff på alla ord: turkey. Men använder jag stavningen Turkey, tas endast ord med exakt denna stavning med, ej de med inledande gemen!

3. Kombinera sökord: vet jag hur denna databas är uppbyggd? Kan man kombinera två eller flera ord? Kan jag få hjälp med detta om jag inte vet, i en hjälpmanual t.ex? Hur fungerar boolesk söklogik? Vet jag att den endast fungerar i avancerad sökning? Vet jag att de innebär att de två orden måste vara med i de dokumentträffar som jag får och att detta innebär att jag slipper irrellevanta träffar där bara ett av orden finns med? Då slipper jag alla "200 000"träffar i Alta Vista!

4. Trunkering: hur fungerar joker-tecken? Vet jag att jag kan använda ordstammen och sedan söka på alla avledningar från denna? Att jag får flera olika aspekter på det jag söker: trunkering av kvinna till: kvinn*, innebär ju att jag får träffar på alla dokument som innehåller både kvinna, kvinnor, kvinnorna, kvinnornas, kvinnan, osv...Glöm ej att kolla vilket trunkeringstecken som gäller i den databas du söker i, och om det finns möjligheten att trunkera övehuvudtaget! Detta står i hjälpmanualen som bör finnas med databasen/sökmotorn.

5. Urval: tillförlitligheten i information kan bäst bedömas genom de källkritiska kriterierna, bl.a: det gäller att tänka på om titeln definierar innehållet på sidan, om materielet är relevant, trovärdigheten både i texten och hos upphovsmannen, finns källförteckning, är det objektivt (värderingsfritt) material eller av debattkaraktär? Finns det utrymme för reflektion, jämförelser med annan forskning, finns både positiva och negativa omdömen? Aktualiteten i materialet, uppdateras hemsidan?

Men själva värdet av informationen kan bara den enskilde informationssökaren själv bedöma! Har vi följt steg 1-4 ovan lär vi slippa sitta med mängder av information som måste struktureras och genomletas i jakten på relevant information! Istället kan vi ägna åt oss att ta till oss informationen och omvandla den till vår egen kunskap, tack vare att vi från allra första början har ställt "de rätta frågorna" till söksystemet.

Använd två eller högst tre ord vid kombinering, fler ord innebär att söksystemet oftast inte hittar någonting. Boolesk sökning (avancerad) är bättre att använda i sökmotorer som t.ex Alta Vista och Google, medan enkel sökning fungerar bättre i ämnesindelade register som t.ex A-sök eller Presstext. Systemen blir mer sofistikerade och enklare för användaren idag, men vissa finesser, som de ovan, fyller fortfarande sin plats. Söker man en allmän överblick i ett ämne (sk. recall) är ämnesindelade register bättre att söka i, vill man ha ett fåtal relevanta träffar (sk. precision) är indexerade register bättre att börja sin sökning i..

5.4 Mått för utvärdering av databas:

Det finns olika metoder för att kontrollera en databas kvalitet, bl.a hur aktuellt materialet är i den, vilken djup och vilken bredd den har, vad för typ av indexering som gjorts osv.., men här visas på tre vanliga kriterier för att rent tekniskt bestämma en databas innehålls "värde". Detta sätt kräver olika program för att kunna undersökas, men det är viktiga faktorer att tnäka på vid databassökningar generellt:

Recall: återfunna relevanta dokument/alla relevanta dokument (ett systems förmåga att hitta relevanta dokument).

Precision: återfunna relevanta dokument/alla återfunna dokument (koncentration av relevanta dokument).

Discrimination: ej återfunna irrelevanta dokument/alla irrelevanta dokument (bibliotekssystemets förmåga att välja bort irrelevanta dokument).

Ett bra system kan sägas vara den databas som har en bra balans mellan recall och precision.

Kap 6 Sökstrategier för informationssökning

Tanken med sökmetodik och sökstrategier är att ge en grund för effektiv informationssökning i on-line databaser och sökmotorer och andra källor på Internet. (Detta kapitel samt kapitel 7 och 8, bygger bl.a på: Jentzsch, T, Jervrud, P, Kroon, N : Lärarhandledning till: "Lär dig skilja agnarna från vetandet" (sökmetodik: "rätt kurs" på Internet), 1999).

Att enbart ge ha tillgång till informationsresurserna är inte tillräckligt. Man måste också kunna veta vad man söker, var man skall söka efter det och hur man använder sökverktygen: de tre huvudfrågorna (Jentzsch, 1996).

Vidare bör man för en lyckad sökstrategi utöka huvudfrågorna med 5 nycklar eller grundprinciper:

1. precisera sökord

2. välj källa

3. kombinera sökord

4. trunkera

5. gör ett urval

(Jentzsch m.fl., a.a., 1999).

Att lära sig sökmetodik innebär att få tillgång till informationen som finns på Internet, att skapa sig en reell förståelse mellan användare-system, och att ej bara lära sig en teknisk söksyntax är det viktiga i detta momentet (Jentzsch, 1996).

Sökning i informationskällor, nätverk och databaser blir allt vanligare. Att kunna värdera och organisera information, att hitta information lätt och rätt via Internet blir allt viktigare, ju större informationsflödet blir. Konsten att söka information inbegriper bl.a att informationen måste tolkas, värderas och relateras till annan kunskap för att bli ens egen kunskap, dvs. bli fakta i ett sammanhang. Analys av information efter vår egen erfarenhet och kunskap. Enl. undersökningar, i dagspressen, anser 3/4 av alla som söker på Internet att söka information är det man framförallt använder Internet till, samtidigt som 3/4 anser att deras största frusturation är att de ej hittar relevant information när de söker. Detta innebär att en utarbetad sökstrategi tydligen behövs.

Det gäller att lära sig att arbeta med information genom en strukturerad insamling, lagring och återvinning:

1.välja/välja bort information

2.organisera/strukturera information

3.uppdatera/presentera information

Grunderna i en strukturerad sökningpå Internet innebär idag att man arbetar med sökmetodik baserad på boolesk algebra, där man kan styra sökningen vilket är bra med tanke på hur söksystemen är uppbyggda idag (Jentzsch, a.a., 2000).

Att förklara den grundläggande skillnaden mellan hierarkiskt ordnade sökverktyg jämfört med att navigera i en ostrukturerad informationsmängd med hjälp av sökord och operatorer

(dvs. boolesk sökning). Det gäller att lära sig att kunna göra en preciserad sökning., Sökprocessen bygger på de "5 nycklarna", på interaktionen mellan användare-system (reell förståelse) och på booleska kommandon (Jentzsch, 1996).

En pedagogisk modell som kan användas är att ställa sig frågorna: vad, hur, varför? (Lena-Pia Hagman: "Några grundbegrepp inom pedagogiken").

-Vad skall man lära sig?: sökmetodik, hur man hittar relevant information

-Hur skall det läras?: teori och praktiska sökfrågor

-Varför skall det läras?: för att bli informationskompetent (McKenzie), kunna ställa de

rätta frågorna, kunna precisera sökord m.m: dvs. lära sig hur man söker strukturerat

Vid planering av undervisning eller att lära in något är det viktigt att tänka på följande punkter:

(Läroplanskommitténs betänkande 1992)

Fakta- begrepp (browser, http osv..)

Förståelse- hur fungerar sökmetodiken

Färdighet- praktiska sökningar (sökfrågor)

Förtrogenhet-tyst kunskap (vanan, erfarenheten av sökning)

Detta är olika steg man genomgår vid inlärning, det gäller att först få grunderna, sedan teori och praktik och till sist erfarenheten, vanan.

6.1 Viktiga moment för att lära sig informationssökning:

1.Allmänt: lära sig grunderna i sökmetodik. Se hur man på t.ex ett bibliotek eller ett företag arbetar med att välja, organisera, presentera information (man kan här använda sig av McKenzies metafor t.ex). Skriv upp namn och telefonnummer till support efter kursen i förekommande fall.

2. Hur Internet fungerar praktiskt: t.ex knappar, ikoner, menyval, vad de har för funktioner

osv.., se hur adresser är uppbyggda:

t.ex: https://www.msb.malmo.se/bibliotek (http=

protokoll, hypertext-delen av internet ett kommunikationsprotokoll,

https://www.msb=underdomän samt servern, malmo.se=toppdomän

samt .se=landskod, bibliotek/...=specifik hemsida på siten, eller fil).

Hårdvarutekniken: lära sig lite grunder om hur datorn ser ut inuti: server, klient, internminnet (RAM), hårddisken, moderkort (ju bättre ju snabbare dator), casheminnet: snabbt minne, vad processorn är (snabbare transaktioner ju högre Mhz) osv..

3. Lära sig skillnaden mellan ämnesindelade- indexerade register: två söksystem. Samt två söksätt: bläddring-keyword. Först testa bläddring i ämnesindelade register som SUNET, Yahoo. Sen keyword-sökning i Alta vista, Google m.fl.

4. Vad-Var-Hur, de tre huvudfrågorna (Jentzsch, Navigera rätt på internet, 2001):

En cirkeln som är cirkulär och ej linjär kan illustrera begreppet interaktion (boolesk sökning samt kognition), att människan och datorn måste samarbeta för ett lyckat sökresultat! Pilarna visar också hur sökprocessen tenderar att komma tillbaka till den ursprungliga frågan ibland, att man får formulerera om de precisa sökorden ofta och söka i mer än ett steg:

®

¯ ­

¬

5. De fem grundprinciperna (nycklarna), vilka bygger på de tre huvudfrågorna studeras:

Precisera (vad)

Källa (var)

Kombinera (hur)

Trunkera (hur): samt övrig söksyntax

Urval , källkritik (vad)

Vad-var-hur

Dessa tre viktiga frågor bygger på logik hur människans hjärna fungerar generellt för att finna det hon söker efter. Samma syn som inom IT-pedagogiken (den praktiska undervisningsituationen, didaktiken) som betonar att något skall läras in (förstås) mer än att något skall läras ut, kan man se i de tre moment som bygger på begreppet: "matching" Denna tanke har vidareutvecklats av Jentzsch vid Malmö stadsbibliotek i den kursverksamhet som bedrivits där:

a) med hjälp av erfarenhet kan vi lägga hjärnan i beredskap för ett visst..

b) mönster och när vi..

c) registrerar en bild som stämmer överens med detta mönster, ger hjärnan signalen

"relevant information".

1. Vad skall letas efter: sökfrågan ("the question is the answer", McKenzie)

2. Var skall man leta: i vilka databaser? (första urvalet)

3. Hur skall man leta: sökmetodiken (huvudämnet i kursen: de 5 grundprinciperna)

Punkt 1: innehållet i sökfrågan, begränsa, relevanta sökord, specifika ord, fundera över sökfrågans innehåll, de mest pregnanta orden. "Formulera rätt fråga för sätt svar".

Punkt 2: de olika källornas varierande innehåll, t.ex: ArtikelSök: referenser till artiklar typ konst, kultur, debatt.., EBSCO, engelska artiklar i fulltext. Alta Vista: reklam, privata hemsidor...,Mediearkivet och Presstext: nyhetsartiklar m.m i fulltext..

Punkt 3: sökmetodiken (se kap 8.2 nedan)

6.2 Natural language: intelligenta datorer?

"Människans metoder är annorlunda än datorns sätt att söka. Där vi utgår ifrån ordens betydelse, kan associera, tolka och värdera, söker datorn efter bokstavskombinationer. Den kan snabbt, men mekaniskt, avsöka en stor informationsmängd. Sökmetodiken bygger på en arbetsfördelning där både den mänskliga förmågan och datorns utnyttjas optimalt" (Jentzsch, a.a., 1996).

På det här området- interaktionen mellan användare/system., sökmetodiken eller "arbetsfördelningen" mellan användare och dator gäller det att förstå att man själv måste hantera innehållet i sökfrågan, hitta rätt informationskanal och sedan "översätta" sökfrågan till en form som sökverktyget kan arbeta med. Det kvalitativa står människan för, det kvantitativa datorn. Att utgå ifrån samspelet mellan människa/dator i informationssökningen och försöka skapa en reell förståelse av hela sökprocessen är viktigt (Jentzsch, a.a., 1996).

"Många blir överraskade över att det krävs såväl tid som en stor del tankearbete för att få ett bra resultat vid sitt första möte med datorbaserad informationssökning. Vi har ännu inte blivit fria från barnsjukdomen- att datorer gör allting mycket enklare" (Eli Bytoft-Nyaas, 1998).

Skillnaden mellan "natural language search" (enkel sökning) och avancerad sökning (keyword search) är bra att känna till. Natural language search finns både i ämnesindelade (bläddring: ämnesordssökning) och indexerade register.

Natural language search innebär att man gör en icke strukturerad sökning, enkelhet framför kontroll, ej en styrd sökning. I EBSCO definieras denna typ av sökning på följande sätt: sökning i databaser genom användning av ord eller fraser. Resultatet visas i rankad ordning, med de mest relevanta artiklarna först. Ett resultat kan hittas även om dokumentet inte innehåller alla sökorden. Ju fler ord som förekommer i en artikel, ju mer relevant är dokumentet och ju högre upp av resultatlistan återfinns dokumentet. I Mediearkivet innebär t.ex en sökning på " höga kostnader medicin sverige", att systemet söker efter "höga eller kostnader eller...". Man kan t.ex få träffar på "höga och USA", eller vilket land som helst som ej använts som sökord.

Problemet med dessa sökningar är uppenbart, relevansen blir mindre, samtidigt skall man tänka på att OR (ELLER) skall användas restriktivt vid sökningar, det blir inget logiskt begrepp i sökexemplen enl. ovan.

På 1970-talet skrevs och pratades det mycket om de intelligenta datorerna som skulle komma i framtiden, 1980-talet var samma fråga aktuell liksom under 1990-talet..Än idag har vi inte sett en dator som kan ställa relevanta sökfrågor till söksystemet och genom den precisa formuleringen av söksträngen få de relevanta träffarna och det lär dröja innan denna dator kommer.

Tyvärr finns idag inga "intelligenta datorer" som tänker åt en, eller gör sökningen åt en. Bara på ett sätt hjälper den oss, liksom den gjorde i början på 1970-talet när de första datorerna kom i stor skala till företagen, den letar mekaniskt igenom stora mängder information snabbt. Det som den fortfarande idag inte kan är att göra en analys av vad som är det relevanta sökordet/-orden, ej heller styra eller begränsa en sökning så att man slipper onödiga träffar. Natural language search innebär alltså att vi idag får låg precision och recall i vår sökning jämfört med om vi använder advanced (avancerad/boolesk) sökning.

Att söka information kräver inte bara att man kan skriva in bra söksträngar eller sökord, också att de källor man söker i är sökbara: det krävs oftast en bra indexering av informationsspecialister för att man skall få träff på relevanta sökord. Det man letar efter måste vara indexerat som ett ämnesord eller som en indexeringsterm om man överhuvudtaget skall kunna hitta det. Databaser som är väl indexerade hjälper informationssökaren att undvika flera av de fällor som finns när det t.ex gäller olika namn för samma sak. (Frankelius, s 246).

Det som det pratas om idag är fuzzy logic och neural nätverk bl.a, detta innebär att man istället för boolesk söklogik, som uttrycker förhållanden som "sant eller falskt", skall kunna få datorn att leta efter "grad av sant eller falskt" (fuzzy logic) och kunna styra datorn mha en programmerad agent och ge mottagaren av information den typ av information som denne reagerar positivt på (aa., s 230). Detta är dock fram till idag i sin lind,a vad gäller utvecklingen och fortfarande kan man skilja på informationsspecialistens arbete med att lagra information för åtkomst och informationsmäklarens arbete med att söka, analyser och förmedla informationen som två helt olika arbetsuppgifter: den första kräver en strukturering av informationen som inget intelligent program kan klara av i dagsläget. Exempel på "intelligenta agenter" (oftast betaltjänster på Internet): www.docere.se samt: www.agent25.se/pilot.

Kap 7 Internet och sökningar i ämnes- respektive indexerade register

7.1 Allmänt om Internet:

Vad är Internet? Det är bl.a en ostrukturerad informationsmängd, vilket är både en styrka och en svaghet samtidigt. Den störst svagheten kan sägas vara att det finns ingen kontrollansvarig, ingen myndighet som kontrollerar innehållet på webben. Det mycket skräp finns på nätet. Styrkan är att det finns all möjlig information, alla kan publicera sig på Internet som består av flera delar, bl.a:

1. www: hypertext-länkar

2. FTP: filöverföringsprogram för dokument, spel, programvaror (freeware, shareware).

T.ex ftp://ftp.sunet.se

3. Gopher: textdokument. T.ex gopher://gopher.sunet.se

4. E-post

5. USENET (newsgroups, diskussionsgrupper) inkl. sk. BBS:er (bulletin board systems)

6. Chat, spel, sms..

Den delen av Internet som växer fortast och mest i betydelse idag är WWW (world wide web). Denna består av alla de hypertexlänkar eller hemsidor som är klickbara och som vi använder när vi "surfar" runt på. Hemsidor finns på www som är ett hyperlänksystem. Det är här vi finner de multimedia applikationer som har bidragit till att göra denna delen av Internet så populär: bilder, ljud, video, text blandat och ofta med färger. Detta tilltalar det mänskliga ögat! Här finns också alla de stora företagens och organisationernas hemsidor som gjort WWW så populär. Idag finns ca. 2-3 miljarder hemsidor i den sk. "synliga webben" som vi kan navigera runt bland, men det finns också en annan del den sk. "osynliga webben" och här räknar man med att det finns minst 50-100 gånger fler hemsidor

Denna delen brukar vi oftast inte komma åt bl.a pga att här finns textmaterial och andra dokument i format som ej går att använda i våra vanliga webläsare. Det kan t.ex vara ovanliga filformat som byggt upp sidan osv.. (se kap 13 Tipslistan, om: Osynliga webben).

Från början under 70-talet var Internet ett militärt datanätverk i USA och idag har det alltså vuxit fram till ett världsomspännande datanätverk där vi använder sk. klienter (webläsare).

För att söka information på Internet måste man ha en webbläsare (eng. Browser) detta är ett program som oftast finns med i hådvaran när man köper en ny PC. När man startar datorn finns på skrivbordet en ikon för Internet installerad. Oftast är det Internet Explorer, Netscape eller någon annan webbläsare. Denna klickar man på för att komma ut på Internet. Det man letar upp är sk. servrar, dvs. huvuddatorer som lagrar stora informationsmängder och dessa anropar man när man klickar på en hypertextlänk. Servern svarar då på ens anrop genom att skicka den begärda informationen till ens klientprogram.

Internet skall användas som en kompletterande informationskälla- ett media bland alla andra men för den skull icke utan unika egenskaper. Det är viktigt att tänka på t.ex att mycket av det material som finns på Internet är av aktuell karaktär. T.ex hittar vi ingen tidningsartikel från 1800-talet på Internet, däremot finns bra tidningsdatabaser där vi kan läsa hela artiklar direkt, on-line, oftast från 1990-talet och framåt.

Hur hittar man en hemsida?

En Url (eng. Uniform resource locator) är det man skriver i adressfältet överst i webläsaren när man vill hitta en hemsida. Detta är det specifika namnet på dokumentet, sidan eller bilden som man vill hitta. Detta är bra att använda när man kan den exakta adressen vid en sökning.

(t.ex: https://www.msb.malmo.se/bibliotek/huvudbiblioteket/tidningar/).

Denna sida innehåller dagstidningar och tidskrifter från hela världen.

Om man ej vet det exakta namnet på adressen måste man använda sökmetodiken: precisera sökord i en sökmaskin (se kapitel 6 ovan).

7.2 Sökningar i ämnes- respektive indexerade register:

Ämnessökning (enkel sökning): t.ex Artikel-Sök: ett index av (urval) artiklar, referenser dvs. hänvisningar till artiklar ur tidningar och tidskrifter. I denna databas finns inlagda ämnesord av experter som tar stor plats i minnet i databasen och som kostar pengar att indexera.

Yahoo (index, redaktörer har valt ut dokument: ämnesindelade länkar) och är bra t.ex för

information om länder vilket ej Alta vista är.

Sökkataloger som Yahoo är bra när du söker ett brett ämnesområde:

Skriv sökord i sökfältet, det ger överblick över ämnet.

Kategorier presenteras: logiska ämnesområden.

Företag hittar man t.ex under kategorin företag under huvudkategorin Näringsliv och ekonomi.

En privatpersons hemsida finns i kategorin Personliga hemsidor under Folk i huvudkategorin Samhälle och Kulturer.

Ett @ innebär korslänkning från en annan kategori.

Börja med att söka brett, flera sökord i fältet innebär att alla orden måste vara med i träffarna.

Avancerad sökning används om man vill specificera mer exakt (se Yahoos hjälpsidor).

I Yahoo kan man söka i sökrutan t.ex på "hälsa" och får då ca. 120 träffar, men om man söker men "browsing", alltså klickar på t.ex "Hälsa och Sjukvård" får man över 300 träffar. Detta innebär att man får en mer heltäckande sökning inom ett ämnesområde om man använder det senare alternativet i ämnesindelade register typ Yahoo, där alla länkar/ hemsidor registrerats av indexerare. Söker man bara på hälsa får man inte med de länkar som även innehåller ordet sjukvård, vilket måste tas med i denna typ av index/register.

Indexerade register, t.ex Google eller Alta vista och A-sök (avancerad sökning). Här finns olika sökformulär med möjlighet att kombinera, ranka osv.., dvs. med mycket stor möjlighet till att själv styra sin sökning genom att precisera sina sökord.

När skall man använda det ena och när det andra?

Vissa databaser är både ämnesindelade och indexerade register på samma gång: t.ex A-sök

och Alta vista har båda dessa funktioner. samma förhållande gäller ibland för biblioteks-

kataloger: man kan välja att söka i fritext eller efter ämnesord! Vilken typ av sökning man skall göra beror därför på olika faktorer.

När skall man använda ett ämnesindelat register? (ämneskataloger)

1. när man har ett brett ämne eller idé som skall sökas

2. när man vill se en lista på hemsidor över ett ämne,

oftast rekommenderade och med annotationer av experter

3. när man vill undvika att få träffar med låg relevans, vilket

ofta blir fallet när man söker i indexerade register (sökmotorer)

Nils och Yahoo!-ämnesindelade register (manuella index): sökes som

bibliotekskataloger (sökindex-ämnesordssökning) dvs. man hittar ett huvudämne och sedan klickar man sig ner i hierarkin på underavdelningarna: enkel sökning eller bläddring m h a ämnesord.

Kvalitétsbedömda databaser som kan sökas på ämnesord som t.ex Presstext, Artikel-Sök har

olika sökfält, hjälpmanualer osv.. Dessa databaser är indexerade med ämnesord, dvs. sk.

indexeringstermer, inkl. titel, författare och andra specifika uppgifter.

Presstext har t.ex: kombinerad fältsökning sökes med OCH vilket motsvarar

avancerad sökning i Presstext och ger mer inringad sökning jfr med fritextssökning (överst) som

motsvarar enkel sökning efter ämnesord.

Indexerade register (sökmaskiner/databaser):

Indexerade register, här gäller det att "navigera" i ett okänt hav: instrumenten vi måste använda är de fem nycklarna. Dessa register är mer heltäckande i ett ämne men svårare att hitta i jfr med de ämnesindelade registren: När man söker på sökord i Alta Vista eller Google (avancerad sökning): automatiskt indexerade register (sökmaskiner), gäller det att använda sig av keyword-search (nyckelord). Se vidare på sökmetodikens nycklar!

När skall man användat ett indexerat register? (sökmaskiner)

1. när man har ett begränsat ämne eller idé som skall sökas, faktauppgift

2. när man letar efter en speciell hemsida

3. när man vill hitta ett stort antal dokument inom ens ämne

4. när man vill söka efter speciella typer av dokument, filtyper, källors ursprung,

språk, senaste uppdatering, etc..

EBSCO och Mediearkivet är indexerade register vilka kräver avancerad sökning, dvs. keyword-search. Detta ger en mer styrd sökning. Även i Artikel-Sök, som är ett indexerat register, kan man styra sökningen mer precist m ha boolesk söklogik

Ex. sökning i EBSCO: "clinton lewinsky" i natural language search: visas de 250 bästa

träffarna av kanske 10-20 000 st. Samma sökord i advanced eller keyword-search ger

2704 träffar (alla de relevanta). Lägger man till "explicit" till de två tidigare ord får man

10 träffar, en klart begränsad sökning).

I EBSCO, finns också olika möjligheter med de olika sökformulär: keyword, natural language search, advanced search.

Man kan använda boolesk, utökad resp. enkel sökning i Mediearkivet, begränsa sökningen med t.ex datumintervall, precisera vilken tidning man vill söka i. En annan finess är en ruta i sökformuläret där man kan välja att söka på synonymer eller inte, som standard är rutan ikryssad och söker alltså på synonymer. Problemet med detta är att man ibland får irrellevanta träffar: t.ex om man söker på "acceleration", får man träff även på ord som "drag", i ett helt annat sammanhang (mer syntax: se kapitel 17).

Alla dessa olika sökmöjligheter och olika hjälpmanualer som finns för varje databas eller sökmotor, kan användas vid behov, men oftast är ett gott råd att göra det enkelt för sig och skriva in ett eller två precisa sökord i valfria sökord. Först då, om man ej får relevanta träffar, kan man använda de nämnda finesserna.

7.3 Hur man söker i en bibliotekskatalog: MALIN

MALIN sökes m h a katalogsökning där man använder sig av nyckelord (titel, valfria ord, författare osv..). Malmö stadsbiblioteks bibliotekskatalog är både delvis ett indexerat och ett ämnesindelat register. Dvs. typ Artikel-Sök, ej som Mediearkivet eller Alta Vista som är fulltextindexerade register). Man kan söka med keyword om man vill, men endast efter vissa utvalda indexerade termer som t.ex: titel, författare, speciella ämnesord enl. klassifikations- systemet SAB och på klassifikationssigler (t.ex, Ncba som är Skånes geografi).

Sökning enl. de huvudsakliga sätten:

1. Valfria sökord: man kan söka på ord som finns i namn, titel eller ämnesord. Kombinering med hjälp av AND går att göra. Man kan trunkera med: * (asterix)

2. Författare/institutioner: skrives med gemener t.ex: mankell, henning eller: lunds universitet

3. Titel: början av eller hela titeln kan skrivas, utan obestämd artikel

4. Författare och titel: sök på efternamn samt specifikt sökord från titeln. Fördelen är att man får en mer preciserad sökning jfr med Valfria sökord. Båda sökorden måste vara med

5. Klassifikation: söker efter ett specifikt ämne om man vet klassifikationskod (signum) eller hyllsignum (finns i katalogen där det visar placering av boken i biblioteket, vilken avdelning boken hör till och vilken hylla man hittar den på). T.ex hundar: Qdfja (måste sökas med versal för första bokstaven, pga indexeringen i katalogen).

Vid sökning får man en träfflista som visar olika exemplar av titeln. Om det bara finns ett exemplar, visas posten direkt. Man kan vill kan man bl.a "Begränsa/sortera", till visst bibliotek, visst språk, årtal eller medieslag. Klickar man på raden för den post man är intresserad av, får man alla tillgängliga uppgifter om mediet. I posten man får upp kan man se information om mediet (bok eller vad det är), t.ex namn, titel, ämnesord m.m. Under informationen står var mediet är placerat, dvs. vilket bibliotek som har boken eller mediet. "Hyllplats" visar var i biblioteket boken finns enl. en kod. "Status" visar om mediet är utlånat eller ej. "Meddelande" visar om mediet inte har vanlig lånetid.

"Klicka här": visar om fler bibliotek har mediet, dvs. man kan se efter om det finns något annat exemplar till utlån.

"Anmärkning" visar om boken eller mediet t.ex är beställd av annan låntagare, om mediet har avvikande lånetid m.m. Man kan bläddra framåt eller bakåt i träfflistan och se de övriga posterna. "MARC-format" visar posten i katalogiseringsformat (dvs. vilka fält som lagts in för posten och vilka indexeringstermer som är sökbara m.m).

Vill man göra en ny sökning klickar man på knappen: "Börja om".

Det finns alltså många valmöjligheter, med om man gör det enkelt för sig så söker man här liksom man gör i sökmotorer på Internet: man använder precisa sökord och väljer då "Valfri sökning". Idag fungerar bibliotekskataloger, sökmotorer och databaser enl. samma söksystem i stort, vilket gör att vi kan använda samma söksätt var vi än söker.

Kap 8 Söksyntaxen: teoretisk och praktisk sökning

8.1 En modell för informationssökning:

1. Ingenjörsnivån (teknik): Hur kommer jag ut på linjen?

2. Applikationsnivån: Internet Explorer, Netscape, sökrobotar m.m..

3. Informationsnivån: När vänder jag mig till Internet? När fungerar andra källor bättre?

4. Användarnivån: Tekniken har blivit osynlig, den tjänar.

1. Ingenjörsnivån: Många människor är ovana vid att handha datorer: det gäller att först lära sig de grundläggande tekniska och praktiska momenten för att kunna söka information på Internet.

2. Applikationsnivån: man kan utgå ifrån sina tidigare erfarenheter av informationssökning i olika medier som t.ex böcker, tidningar, tidskrifter osv.. Utgå ifrån en bra startsida på internet som t.ex ett biblioteks länkasamling eller liknande. Studera likheter i uppbyggnaden mellan stora välkända sökmotorer som Alta vista och Yahoo jämfört med de kvalitetsbedömda databaser. Studera olika typer av söksystem, deras likheter och skillnader: de två grundläggande söksätten: enkel- (ämnessökning) respektive avancerad sökning (fulltextsökning).

Öva praktiskt med utgångspunkt från ett antal övningsfrågor, de här i boken eller andra som man kanske själv formulerar... Det praktiska handhavandet vid informationssökning är det som ger bäst resultat, då får man själva fundera på sökfrågans innehåll, vilken källa som skall användas och hur sökfrågan skall formuleras bäst.

3. Informationsnivån: lära sig använda sökmotorer som Alta vista och databaser som t.ex Mediearkivet vilket gör att man får en bra uppfattning om hur sökmetodiken i olika on-line källor bygger på samma grundprinciper och kan läras in samtidigt. Söksättet är detsamma i stort sett eftersom båda söksystemen alltmer bygger på fulltextindexering och kan sökas mha "de fem nycklarna" som beskrivits tidigare i denna text. Man lär sig också var man skall söka, vilken källa som skall användas, vilket sparar mycket onödig tid i att leta i fel databaser eller sökmotorer.

Att utgå ifrån ett biblioteks hemsida, med dess informationskällor, ger också insikt i hur viktigt det är att använda granskade och kvalitetsbedömda källor som t.ex de databaser bibliotek abonnerar på. Den källkritiska aspekten är viktig vid sökning på Internet.

Liksom informationsteorierna betonar, är det viktigt för individen att göra en noggrann undersökning om sitt informationsbehov för att kunna välja rätt källa och sökord vid en sökning. Den "informationskompetente" personen besitter denna kunskap och vet dessutom vilken typ av källor den skall använda och sedan hur man kritiskt granskar och använder information: det är inte säkert alltid att internet är lösningen på alla problem. Skall man använda tryckta eller digitala källor kan ibland vara den rätta frågan att ställa sig, liksom: vilken/vilka av de olika formernas källor skall användas? Varför skall jag söka denna information just på Internet? Var skall jag söka informationen? Vad skall jag söka?

4. Användarnivån: att själva förstå sökmetodikens olika steg, se sökprocessens olika delar som en helhet: att se interaktionen mellan dator och användare, att människan och inte datorn styr sökningen. Det är människan som måste analysera och tänka för att kunna formulera en bra sökfråga, vilket kan ge relevanta träffar. Man måste själv påverka sökresultatet genom att bestämma sökväg (var?), sökstrategi (hur?) och sökord (vad?).

Antalet bra träffar kan ökas eller minskas beroende på dessa tre faktorer i stor utsträckning

(R. David Lankes).

8.2 Praktisk sökning:

Att lära sig de olika databaserna via olika manualer kan vara tidsödande och svårt idag, att känna till alla olika kommandon kan vara svårt. Att få grepp om sökmetodiken genom ett par generella grundprinciper underlättar för en själv när det gäller att hitta relevant information. Detta gör att man koncentrerar dig kring det grundläggande och väsentliga vid informationssökning (Jentzsch, a.a, 1996)

De 5 grundprinciperna ("de fem nycklarna": används vid sökning i automatiserade indexerade register, ej vid ämnesindelade register):

1. Precisera sökord- (begränsa sökningen: frågan vad?) Människan är duktig på att finna

de mest specifika sökorden, maskinen är bra på att mekaniskt genomleta stora mängder

information, det gäller att hitta synonymer, motsatsord, associationer, tänka på vad som

kan ha stått i rubriken osv.., ju större datamängd, ju mer precisering krävs (t.ex i Alta

vista).

2. Källa: välja databas: (första urvalet: frågan var?) vilken databas skall jag söka i?

Vad är ämnet eller frågan?

Det räcker inte att ha tillgång till stora mängder informationsresurser, man måste

också kunna sålla bort det man inte vill ha och hitta det som är användbart för en själv.

Kunskapen om hur man söker information har blivit lika viktig som kunskapen i sig.

3. Kombinera: (avgränsa sökningen: frågan hur?) Boolesk sökning: kombinering av två eller flera sökord. Visa hur man kan ringa in de relevanta träffarna med denna teknik: OCH, ELLER, INTE resp. AND, NOT, OR. Med trunkering (se nedan) utvidgas sökordet/-orden och det blir ofta många träffar. Genom att kombinera m h a boolesk-teknik avgränsar vi sökningen (utom vid OR, som utvidgar sökningen!) och ringar in de relevanta träffarna mer strukturerat (jfr. skolans

mängdlära med två delmängder!). NOT rekommenderas ej att använda, OR endast vid parenteser i vissa fall, t.ex vid synonymer.

4. Trunkera: (utvidga sökningen: frågan hur?). Hur man kan använda ordstammen på ett ord

och genom trunkering eller "jokertecken" hitta alla avledningar från detta ordet. Detta innebär

då att man bättre täcker upp alla relevanta träffar.

Trunkering (jokertecken) innebär att man använder ordstammen av ett ord, hugger av det med ett trunkeringstecken (oftast en asterix:*, Presstext: $) och datorn söker då alla avledingar från denna ordstam. Det gäller att hitta den betydelsebärande ordstammen. Personen, människan själv, måste bedöma var trunkeringstecknet skall sättas.

Söksyntaxen handlar om att översätta sökfrågan till ett språk som datorn förstår.

Datorn är egentligen en ganska primitiv maskin som enbart kan söka mekaniskt i stora informationsmängder. Använder man boolesk algrebra kan man själv styra sökningen till önskat resultat på ett mer strukturerat sätt. Grundkommandon som är nödvändiga att kunna är: AND (eller OCH) samt trunkering (oftast en: *).

Dessa två kommandon måste användas vid i princip all sökning i indexerade register eller sökmaskiner, om man vill få relevanta träffar på ett enkelt och snabbt sätt. Funktionen AND innebär att man kombinerar två eller flera sökord med varandra, vilket gör att man begränsar sökningen, dvs. preciserar sökningen för att få relevanta träffar och ett hanterbart antal träffar.

Tips för att söka preciserat:

a) vikten av precisa begrepp: Syntaxen, eller att översätta till ett språk som

datorn förstår (frågan hur?)

b) 2 eller 3 sökord bör användas: "keep it simple", ej öveflödig information.

c) Substantiv, ting-ord: används som nyckelord

d) mellanslag viktigt, datorn letar endast efter bokstavskombinationer mekaniskt.

e) citationstecken ("...."), ger precisa begrepp, orden i fastställd ordningsföljd!

f) små bokstäver (turkey: tar med både Turkey, TURKEY, Turkey osv..)

g) att alla orden kommer med i enkel sökning (natural language search):

dvs. först träffar på första ordet, sedan på andra ordet, vilket ger onödigt många

träffar...

h) Maskering, användning av "wild-card" mitt inne i ett ord, tex "ljung*ist", söker både

u och v-varianten. Mediearkivet: [...], ex. Eri[ck]sson ger träff på både Ericsson och Eriksson

men inte på Erinsson eller Ericksson. Ett ? söker ett godtyckligt tecken. I Presstext används ?

på samma sätt, medan * söker ett godtyckligt antal tecken. (Symboler i olika databaser:

EBSCO, A-sök: *, Mediearkivet: [xx...], Presstext: ?)

i) Hitta rätt nivå på sökorden: balans mellan utvidga och begränsa samtidigt!

j) Synonymer vid parenteser (Alta vista som exempel: bång or bong resp. tryggve or

trygve...), OR används restriktivt! (begränsar sökningen mycket).

k) Söktips i databaser: t.ex A-sök där man kan gå vidare i sin sökning via de indexerad

ämnesorden i referenserna och få fler relevanta träffar. Användning av ämnesord som

sökbegrepp! T.ex: "kawasaki* and medicin" (eller kawasaki* and V*/sg)

l) T.ex begrepp sätts i ranking direkt (denna funktion finns i Alta vista), annars kommer andra

sidor med länkar till den hemsida man söker efter. Används vid fras, namn eller begrepp

framförallt (vid kombinering använder man den vanliga booleska sökrutan). Tänk på att det inte

finns ett sökverktyg som täcker upp Internet, t.ex: Alta Vista täcker ca. 30 % av alla hemsidor

på Internet (dvs. av ca. 2,3 miljarder hemsidor). Det är inte fel att göra samma sökning i

AllTheWeb eller Google också…

m) Near, kan användas som ett förstärkt "and" vid en sökning: orden måste stå nära varandra i

dokumentet, vilket oftast ger en högre relevans på träffarna

n) Skillnaden mellan sökbegrepp-sökord: (city or citi*)= ett begrepp med flera ord,

eller t.ex: (cykel* or cykl*), dvs. samma begrepp uttryckt med fler än ett ord.

T.ex danska drottningar: drottning* and (dansk* eller danmark*), ej dan* eftersom

detta även tar med dans m.m.

o) Olika antal svar i en sökmotor pga: 1) hur belastad sökmotorn är (mest antal svar på

fm i Sverige). 2) vilken tid den enskilda sökningen tilldelas (varierar) för bearbetning.

Vilket ger olika mängd svar vid skilda tillfällen.

p) Språk- any language används oftast. Men t.ex "spice girls" kan vara bra att begränsa till t.ex

svenska, om man vill ha träffar på svenska, eftersom gruppen är ett begrepp och finns på

många olika språk..

q) använd "images" eller andra medietypsbegränsningar om man vill söka specifikt denna

medietyp, finns i Google och Alta vista bl.a

5. Urval av information (Källkritik), det andra urvalet (frågan hur?): tolka resultatet av databassökningen är viktigt, att göra en analys av informationen. Har man fått relevant information från rätt källa? Att tänka kritiskt, strukturera (organisera) informationen för att kunna använda den effektivt. Målet är att skapa mening, förståelse över ett problem (se vidare kapitlet om källkritik).

Man måste även bedöma rimligheten i svaret: antalet träffar, är antalet relevant? osv.., t.ex:"kvinna* afghan*" ger endast 3 träffar i Artikel-Sök, medan " kvinn* afghan" ger 38 träffar!

Man måste ställa sig dessa viktiga frågor för att kunna bedöma om man både fått relevant information och i tillräckligt stor mängd.

8.3 Vanliga fällor och fel: överflödiga eller tvetydiga sökord, ologiska kombinationer:

I boolesk sökning brukar det vara bäst att nöja sig med att kombinera två till tre sökord till att börja med för att se hur sökningen utfaller. Datorerna tänker i egna banor och kan av en eller annan anledning missförstå betydelsen av sökord och ett enda litet missförstånd kan stjälpa hela sökningen. Har man då börjat med väldigt många sökord är det genast svårare att reda ut vad som gick snett.

Samma sak gäller vid användandet av parenteser, detta skapar oftast ologiska kombinationer eftersom man vecklar in sig i onödan. Om man t.ex skriver (ljunquist or ljungqvist) and (hening or henning), så söker man på kombinationer som: ljunqvist and henning eller: ljunquist and henning, eller: ljunqvist and hening, eller: ljunquist and henning osv.. Det är ju bra det, men risken är att man skriver ett fel i en lång söksträng: t.ex man skriver "ljunguist" istället och får helt, i sitt tycke, konstoga träffar.. Det är lätt att skriva en bokstav fel och datorerna är primitiva och söker exakt efter de bokstavskombinationer som jag har skrivit in. Bättre är då att t.ex skriva: "henning ljunq*ist", dvs. En exakt fras, ett personnamn, inom citationstecken och med en maskering på efternamnet.

Om man nu ej får träff på detta som är relevant, är det bättre att göra en ny sökning, dvs. Söka i mer än ett steg. Då får man en bättre överblick i sin sökning och vet vad man gör. Man styr sin sökning bättre och skiver t.ex i ett andra steg: "hening ljunq*ist" och får relevanta träffar. Vill man kan man, om denna teknik finns i sökformuläret som t.ex i Alta Vista, maskera både för- och efternamn direkt: "hen*ing ljunq*ist". Men idag är detta ej regel utan undantag, därför behövs det oftast en sökning i flera steg, men den blir också mer styrd samtidigt!

Vad gäller överflödiga sökord är just problemet att vi ofta har en tendens att ta med för många ord istället för de mest pregnanta: "Jag vill ha en artikel om ett biltest mellan Ford Mondeo och Ford Escort". Jag går in i Artikel-Sök som är en databas där jag vet det finns biltester och som finns att tillgå gratis på alla folkbibliotek. Jag skriver in sökorden: biltest och ford och mondeo och ford och escort.

Här får jag förutom det jag söker, alla olika modeller av ford och har jag otur ingen träff alls eftersom ämnesordet "biltest" inte finns i databasen. Det kanske skall vara biltester, test eller tester.. Skriver jag däremot bara: mondeo och escort, så har jag valt de mest pregnanta orden utifrån vad jag letar eftter: just de två specifika bilmodeller av märket Ford som jag är ute efter och samtidigt har jag analyserat vad jag letar efter: biltester. Jag inser att om jag får träffar på mina två specifika sökord är sannolikheten stor att det just handlar om ett test eller en jämförelse mellan dessa två bilmodeller.

Här kan jag alltså reducera antalet sökord betydligt och ta bort alla överflödiga sökord på ett effektivt sätt.

När det gäller att hitta rätt sökord, så kan man genom att försöka titta efter vilka nyckelord som ofta används i en databas, lära sig den språkliga syntaxen för den sorts arbete man söker. Dvs. den uppsättning med ord som brukar användas för att beskriva ett dokument eller ett specifikt ämnesområde osv..

Kap 9 Praktiska exempel: sökning med keyword respektive med ämnessökning-exempel

från databaser och sökmotorer:

Alta Vista är både en ämnesindelad databas (delvis) och ett indexerat register och den är dessutom gratis. Problemet med denna databas och sökmotor är att den, som alla vet, innehåller information i en salig röra, nästan omöjlig att hitta i.

EBSCO och A-sök (Artikel-sök) är ex. på två kommersiella ämnesindelade databaser som även går att söka i med fritextssökning. Dessa kostar pengar att abonnera på men finns oftast på biblioteken att tillgå gratis.

Internets ständiga föränderlighet kan ställa till problem, men övningsfrågorna skall ses som pedagogiska hjälpmedel för att förstå sökmetodiken. De praktiska övningarna är inte extremkonstruerade utan bygga på realistiska frågor från den dagliga verksamheten som vi kan lösa med Internets hjälp

Exempel på informationssökning, hur det praktiskt fungerar:

9.1 Frågor:

1.Var skall jag finna ett biltest som jämför Ford Escort och Volkswagen Golf?

2. Aktuella avgångstider för X2000 mellan Malmö och Stockholm?

3. Var hittar jag en artikel om prinsessan Dianas död i fulltext och på svenska?

4. Var får jag tag på information via Internet, om 1996 års nobelpristagare i litteratur Wislawa

Szymborska?

5. Jag vill läsa om FN: konvention om barns rättigheter, var finner jag den?

6.Går det att läsa gårdagens San Francisco Chronicle?

7. Fulltextartiklar om ultraljud och dess negativa konsekvenser??

8.Var finns en recension av Mankells bok Brandvägg?

9.Var finns en artikel om Clinton och Lewinsky i fulltext och på engelska?

10. Högskoleprovet var hittar jag det?

11. När prästvigdes de första kvinnorna i Sverige, Norge och Danmark?

12. Vad är kaospiloter för någonting?

13. Det finns ett världsomspännande nätverk för städer som heter "Healthy City", vad är det för

något?

14. Vilka svenska kommuner finns med i "Healthy cities?

15. Var finns det hjälp och stöd att få vid start av eget företag? Hitta någon organisation dit man kan vända sig?

Det finns inte bara ett enda rätt sätt att få rätt svar på dessa frågor, men nedan finns förslag på hur man kan lösa frågorna, inklusive kommentarer på sökstrategin. Det man först skall tänka på är: vilken databas skall jag söka i? Sedan: hur skall jag formulera sökordet/orden?

9.2 Exempel på svar:

1.escort och golf

Jag söker i A-sök (Artikelsök) eftersom jag vill ha en artikel på svenska och vet att denna databas innehåller tillförlitliga biltester. Jag väljer de specifika sökorden Escort och Golf och skriver alltid med små bokstäver. Detta innebär att jag söker på keyword. Hade jag valt att skriva Ford Escort och Volkswagen Golf hade jag fått träffar på alla Ford och Escort men ej alla där ordet Golf finns med kanske, detta beroende på att vissa indexerare kanske skrivit in VW och Golf i dokumentet. Det gäller alltså att tänka på att olika ord kan ha använts av olika indexerare när man använder ett ämnesindelad register.

2. https://www.sj.se

alternativt: "malmö stadsbibliotek" (ämnessökning)

Vet jag adressen skriver jag den direkt eller så använder jag Google, skriver "malmö stadsbibliotek" (som jag vet har bra länkar till tidtabeller), går in på "Internetresurser", väljer "Tidtabeller" och går till SJ. Går in på Resor, sedan Tidtabell, fyller i de aktuella orterna som jag vill resa mellan och trycker på sökt förbindelse. Alla avgångar visas och det anges om det gäller X2000.

3. "prinsessan diana död"

Jag letar i Mediearkivet i "utökad sökning" där jag kan kombinera flera sökord. Jag behöver ej använda ordet "och" mellan de olika sökorden, detta antas automatiskt när jag skriver mer än ett sökord. Jag kan begränsa mig till vilken eller vilka tidningar som jag vill hitta artiklar i och dessutom vilka datumintervall jag är intresserad av. Man i detta fallet söker jag i alla tidningar samtidigt eftersom jag ej definierar viss eller vissa tidningar. Alla träffar jag får är i fulltext och jag kan markera den eller de som jag vill se och sedan trycka på: "Visa markerade", då får jag upp artikeln eller artiklarna och kan läsa igenom dessa, det jag inte får i denna databas är tabeller, bilder osv..., utan bara texten. Men det räcker oftast till det man är intresserad av. Jag väljer att söka efter "relevans" och ej efter "datum"-alternativet.

4. . "wislawa szymborska"

Sök i Google: och jag gör det lätt för mig själv genom att skriva hela namnet inom citationstecken eftersom det är väldigt specifikt som begrepp. Sökmotorn söker ju efter bokstavkombinationer och denna är inte så vanlig på Internet.

5. unicef and childre*

ranking: unicef

Jag använder Alta Vista och skriver barnorganisationens namn samt kombinerar detta med childre*, ett specifikt begrepp som leder till relevanta träffar: nummer 5 "UNICEF and Children's Rights" går jag in i och finner där barnkonventionen i "lesson 1". Alternativt ämnessökning: via webbkatalogen i sökmotorn på institutioner, och klickar mig ner i hierarkin, men det tar oftast längre tid och det är lättare att villa bort sig.

6."san francisco chronicle" and newspaper

Alta Vista, avancerad sökning och användandet av ett exakt sökbegrepp med citationstecken. samt kombinerar med ett till ord för att begränsa: går in på "Online Newspapers".

En bra sökväg är annars: "kiosken-usa-san fransisco chronicle", KIOSKEN är en tidningsdatabas, ämnesindelad och ansvarig för denna är Esperantoförbundet i Sverige. Här är ett exempel på då det kan vara snabbt och bra att använda ämnessökning.

7. Steg ett: ultraljud* risk*

steg två: fosterdiagnostik

Mediearkivet i första fallet ger fulltextartiklar direkt i utökad sökning, de är dock allmänna och jag är ute efter hur foster påverkas. I det andra fallet där jag väljer A-sök för att få ett bra sökord, ser jag att när jag skriver ultraljud i A-sök får jag ej bra träffar. Men genom att titta på referenserna får jag ett bra ämnesord: fosterdiagnostik. Detta mer precisa sökord kan jag sedan använda när jag gör steg två i min sökning i Mediearkivet.

8.mankell och brandvägg

Jag använder A-sök som jag vet innehåller bokrecensioner på svenska och eftersom detta är en svensk författare passar det bra. Det finns tre fält i avancerad sökning som man kan fylla igenom att kombinera sökord. Jag kryssar också i recensioner i fältet nederst, där man kan välja typ av artiklar. Detta kan ses som liknande ranking i Alta Vista lite: man bestämmer betydelsebärande ord eller begrepp för att ringa in, begränsa, sökfrågan.

9. clinton and lewinsk*

EBSCO är bra att söka i när det gäller engelska artiklar. Jag väljer att trunkera Lewinsky, detta pga att jag vet att indexerare bara är människor och ibland stavar lite olika. Det kan finnas dokument både med Lewinsky och Lewinski som refererar till samma person. Vidare använder jag keyword-search och inte natural language search, eftersom det förstnämnda ger en mer precis sökning och till sist kryssa jag i rutan: "Full text", för att endast få träffar på fulltextartiklar.

10. "högskoleprovet"

Google och enkel sökning, ordet skrivs inom citationstecken, specifikt och lätt.

11. "När prästvigdes de första kvinnorna i Sverige, Norge och Danmark?"

I Sverige 1960, Norge 1961 och i Danmark 1948. Slå upp i Nationalencyklopedin under

"kvinnliga präster". Här ser man att Internet inte alltid är lösningen på allt! Ibland kan det

faktiskt vara enklare och snabbare att använda tryckta, gamla hederliga medier!

12. "kaospilot" alternativt "kaospilot*"

Mediearkivet ger tillgång till fulltextartiklar direkt och finns att tillgå på biblioteket.

Skriver man in sökordet "kaospilot" hittar man en beskrivning om den treåriga managementutbildningen ("projektledare") i Århus i t.ex en av de 21 träffarna "Centrum för nytt arbetssätt får kraft i USA", från SvD 980115. Skriver man iställer "kaospilot*", med trunkering utvidgar man sökningen och får 44 träffar att välja på.

Alternativt söker man i Alta vista på "kaospilot", enkel sökning, 577 träffar. Överst står:

Welcome to the KaosPilot University!(url: https://www.kaospilot.dk/home.html),

alternativt "kaospilot*", med trunkering i samma enkla sökning: 806 st. Träffar, även här

samma url överst som i det första fallet.

13. "Det finns ett världsomspännande nätverk för städer som heter Healthy City, vad är det för något?"

Alta vista, söker man på "healthy city", får man upp en massa irrelevanta träffar först och det blir svårt att hitta rätt. Väljer man istället att ta med första sökbegreppet och kombinera med AND "healthy cities", får man träffar direkt, t.ex: International Healthy Cities Foundation, https://www.oneworld.org/cities/cities_info.html, kort information kring

IHCF eller: International Healthy Cities Foundation - Movement (url: https://www.oneworld.org/cities/cities_healthy.html),

här står bl.a om att The World Health Organization (WHO) även startade Healthy Cities projektkontor i Europa.

Vikten av att kombinera sökord visas här tydligt eftersom man ej får direktträffar om man använder ordet "city" bara, samtidigt som citationstecken också används vilket är viktigt vid specifika begrepp som "healthy cities".

14. " Vilka svenska kommuner finns med i "Healthy cities?"

Sökning i Mediearkivet, utökad sökning, efter relevans:"healthy cities". : "Helsingborg med bland världens hälsostäder", Helsingborgs Dagblad 990514, visar att det finns tre medlemmar: Helsingborg, Göteborg samt Stockholms läns landsting.

Här visas på att specifik information som inte alltid finns att tillgå i sökverktyg på Internet, kan hittas i kvalitetsbedömda databaser som biblioteken abonnerar på!

15. " Var finns det hjälp och stöd att få vid start av eget företag? Hitta någon organisation dit man kan vända sig?"

Här finns det många alternativa sökvägar för att hitta rätt. man kan gå via någon sökmotor och skriva in begrepp som "starta eget", nyföretagande, företagsstart, småföretagare, o liknande. Man kan också gå direkt till olika organisationers hemsidor om man känner till några och få fler tips där, t.ex Startlinjen på NUTEK, Steget till eget (SAF), Kooperativ utveckling, ALMI företagspartner, stiftelsen Jobs & Society m.fl. Antingen söker man via Internet, på url eller skriver sökord i Google t.ex, eller så skickar man efter broschyrer från organisationerna direkt.

Ex. på hemsidor: https://www.smelink.se, https://www.nutek.se, https://www.skane.se

Av exemplen kan man dra följande slutsatser:

Skriv ett eller högst två sökord, specifika och utan att krångla till det med parenteser eller + eller - tecken. Det gäller att använda utökad eller avancerad sökning ofta: kombinera sökord, att trunkera, om dennna möjlighet finns, och att välja rätt databas eller sökmotor vid sökning.

Kap 10 Källkritik och referenser:

10.1 Källkritik:

Kvalitetsbedömning är viktig när man söker på Internet, det finns mycket information på nätet men inte alltid tillförlitlig sådan. Kvalitetskriterier att tänka på när man bedömmer en källa kan vara:

a) aktualitet

b) vem står bakom informationen: person eller institution?

c) Reliabilitet: tillförlitlighet i materialet

d) Kontaktperson?

e) Tendens i materialet?- objektivt eller vinklat? Täcker det flera aspekter av frågan (balans)

Det är alltså viktigt att man bestämmer sig för någon sorts kvalitetsbedömning, ett annat ex. på en sådan kan t.ex vara den vetenskapliga ansatsen till källkritik. Applicerad på Internet kan viktiga frågor vara:

1. är källan säkerställd, finns en tydlig titel som säger något om innehållet

2. vem står bakom informationen: företag, insitution eller privatperson

3. är informationen jag letar efter giltig (validitet) och tillförlitlig (reliabilitet)

4. kan man bedöma om innehållet är sant/riktigt (saklighet)

5. aktualitet- hur ofta uppdateras sidan

6. finns någon kontaktperson knuten till hemsidan, e-post adress, telefonnummer

7. behöver det kompletteras med ytterligare källor

8. ämnet/frågan/problemet/- relevansen i funnen information

9. finns källförteckning

(Tips: se även Skolverkets och Länkskafferiets kvalitetskriterier!)

Syftet med källkritik är alltså att se om källan mäter det man vill mäta (validitet), att den är viktig (relevant) samt att den är fri från systematiska mätfel (reliabilitet). Och man använder då de "källkritiska kriterierna" för att bedöma detta:

-samtidskrav: primärkälla eller ögonvittne eller ej?

-tendenskritik: finns egna intressen i källan eller ej?

-beroendekritik: samma uppgifter från olika håll från samma källa?

-äkthet: fakta och detaljer, riktiga och säker/trovärdig uppgiftslämnare?

(Eriksson, L, Wiedersheim-Paul, F, ss 150-151).

Sammanfattning gemensamt för all källkritisk sökning:

1.finns en tydlig titel, som säger något om innehållet

2.finns en introduktion som talar om vad man kan finna på sidorna

3.täcker det flera olika aspekter av frågan (balans)

4.kan man bedöma om innehållet är sant/riktigt (saklighet, reliabilitet)

5.behöver det kompletteras med ytterliga källor

6.ämnet/frågan/problemet- relevansen i funnen information (validitet)

7.finns källförteckning

8.erbjuder sidan interaktiva möjligheter

9.kan man påverka innehållet eller kontakta upphovsmannen

(Skolverket, a.a).

Man kan studera vem som står bakom olika sökverktyg och databaser, t.ex:

EBSCO-amerikansk databas med över 1200 tidskrifter, med fulltextartiklar

Mediearkivet-tidningsägt av bl.a Aftonbladet, SvD och GP, fulltextartiklar från ca 1994/95-

Presstext-Pressens bild AB, DN och EXP från 1990 med fulltextartiklar

Alta Vista-Digital, engelskt och amerikanskt datorbolag: Digital

Artikel-Sök-BTJ:s (Bibliotekstjänst AB) referens databas med ca. 50 dagstidningar och 500 tidskrifter

10.2 Referenser:

När man hittar ett digitalt dokument på Internet måste man oftast kunna referera (källförteckning) till detta, speciellt om man studerar eller behöver uppgiften till sitt arbete. Att ange en källa kan göras enl. olika metoder och det ser olika ut om det är skrivna, muntliga eller digitala källor (se Strömguist, S, 1999).

Skrivna källor, grundprinciper:

-författarnamn (eller titel om det är en antologi t.ex)

-utgivningsår

-textens titel

-upplaga

-utgivningsort (ej tryckort)

-förlag/institution

Exempel:

Strömquist, Siv, 1999: Uppsatshandboken. 2 uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB

Enl. Svensk standard kan man skriva referenser på olika sätt. Det finns olika modeller, t.ex:

Strömquist, Siv, Uppsatshandboken. – 2 uppl. – Uppsala : Hallgren & Fallgren Studieförlag AB, 1999

(Att skriva bibliografiska referenser (2000-03-16) https://www.ub.umv.se/ubhtm/allfiler/guider/biblref.htm).

Eller:

Strömquist, Siv (1999). Uppsatshandboken 2 uppl. Uppsala : Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.

(Filen, Paula, 2000-02-21 : Bibliografiska referenser (2000-03-16) https://www.luth.se/depts/lib/utbildning/g-bibref.html.sv).

Svensk standard ger stor frihet på många punkter, en gyllene medelväg som sammanfaller väl med den sk. "Harvardmodellen" används ofta inom samhällsvetenskapen, t.ex:

Strömquist, Siv, (1999), Uppsatshandboken. – 2 uppl. – Uppsala :

Hallgren & Fallgren Studieförl. –

(Handbok för kandidat/magisterkurs / Magistergruppen vid Bibliotekshögskolan i Borås, (1996). – Borås : Högskolan i Borås. -).

Artiklar ur tidskrifter:

-författare

-titel på artikeln

-tidskriftens namn

-årgång/volymbeteckning

-häftesnummer m.m.

-artikelns första och sista sida

Tidskriftens namn brukar sättas kursivt eller undertruckit

(Eriksson, L, Wiedersheim-Paul, F, s 141).

T.ex:

Svensson, S., 2001, Sökmetodens olika steg, Tidskrift för information, vol 32, s 2-12

Opublicerat material:

T.ex: Johanson, J., 1966, Svenskt kvalitetsstål på utländska marknader. Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet (stencil), Uppsala

(Eriksson, L, Wiedersheim-Paul, F, s 141).

Vad gäller muntliga källor skrives namn, år, kommunikationstyp samt datum, t.ex:

Andersson, Arne, 1997: muntl. telefonsamtal 15.8.1997

Digitala källor:

-författare

-titel eller innehavare av hemsidan

-dokumentets publiceringsår om det finns

-datum när man tagit del av hemsidan inom parentes, samma som för muntliga källor,

eftersom Internet förändras ofta

-webbadress

T.ex:

Lindberg, Jonas, 1997: Kyrkan måste åter våga bli berättaren. (16.3.1997) https://www.b.svd.se/svd/lasvart/benton.html

Ett annat exempel:

Upsala Nya Tidning, 1999: Dagens fråga. (5.3.1999)

https://www.unt.se

(Anm: http är protokollsbeteckning som bör vara med i referenser, andra sådana är ftp, gopher m.m..).

(Strömguist, S, 1999)

CD-ROM:

Uppslagsordet "New age" i The Hutchinson Multimedia 1995. ATTICA Cybentics, cop.1994

Observera att "1995" här motsvarar upplagan. Många CD-ROMprogram kommer i nya utgåvor varje år. Istället för tryckår anges ofta i engelska språkområden "cop.", dvs copyrightår

(Wettmark, Lennart, 1999: Ange källor ! - En lathund för till specialarbetet).

Vad gäller E-post skriver man:

-författarens namn

-författarens e-postadress, inom vinkelparentes

-ärendemeningen från meddelandet, inom citattecken

-publiceringsdatum

-typ av meddelande-datum när informationen erhållits, t.ex:

Nillson, A: exon@library.com "Information search" 10 jan 2002. Personlig e-post. 20 jan 2003.

(Eriksson, L, Wiedersheim-Paul, F, s 77).

Källhänvisningar:

Harvardmodellen visas här, en av de två dominerande systemen idag. Den är rekommenderad av Svenska Skrivregler samt SIS (Standardiseringen i Sverige). Den använder källparenteser istället för den sk. Oxfordsmodellens notsystem, vilket innebär en lättare överskådlighet bl.a. Det finns olika sätt att skriva men det grundläggande är: författarnamn, utgivningsår och sida. Man skriver i omedelbar anslutning till påståendet och en fullständig referens placeras i källförteckningen.

Vid hänvisning till flera sidor skriver man t.ex: (Andersson s 20-23). (Man kan använda "ss" också för flera sidor, min anm.).

Nämns samma författare i flera verk för samma utgivningsår, kan bokstäver användas, t.ex: (Andersson 1996a).

Vid två författare sätts & ut emellan dessa. Vid flera författare än tre skrivs t.ex: (Andersson m fl, 1995, s 20).

Vid samlingsverk skrives t.ex: (Andersson, red, 1994, s 25). Vid följande sida kan "f" användas, t.ex "s 30 f", och vid upp till 5 sidor framåt kan "ff" användas, t.ex: "s 30 ff"

Citat skall alltid åtföljas av källhänvisning, t.ex: (Andersson, 1993, s 12).

(Eriksson, L, Wiedersheim-Paul, F, ss 137-139).

Kap 11 Begreppsförklaringar

För att söka via Internet med bra resultat är det bra att kunna de grundläggande termerna och hur ikoner och menyer fungerar i ens webbläsare (Netscape eller Internet Explorer t.ex). Det gäller att ha viss insikt i de tekniska funktionerna i datorn för att kunna använda sökmetodiken som vi talat om tidigare. Här är ett begränsat urval av bra termer att känna till:

Abstracts: 100-150 ord. Oftast i vetenskapliga avhandlingar, på lösblad eller titelsidans insida. Skrivna av författaren. Löpande bibliografi: kortfattad framställning av innehållet i texten. Korta icke-kritiska, oberoende till dokumentet. Koncisa.

Annotation: litteraturlista över visst område, värderande: läsfrämjande.

bit - binary digits. Minsta enheten information.

En byte består av åtta bites, vilket motsvarar en bokstav (1 bokstav= 1 byte= 8 bites. 1 MB=1 miljon byte, dvs 1 miljon bokstäver, 1 GB= 1 miljard bokstäver).

bps- bitar per sekund. Ett mått på överföringshastigheten

i ett modem eller i en telekabel.

Brandvägg (firewall)- ett skydd för ett inre nätverk mot obehörigt

intrång utifrån.

Browser- webb-läsare som t.ex Netscape eller Internet Explorer, dvs. ett webprogram.

Caheminnet- sparar text, bilder och ljud från en hemsida på datorns, snabbare åtkomst av information.

Digital - informationen delas upp i ettor och nollor

(digitaliseras), och tolkas när informationen ska användas.

Domän- Värddatorns adress, site, eller servern.

Domän är ofta detsamma som värddatorns adress. I en e-postadress :

användare@domän.toppdomän (en dator på Internet med IP-adress).

Extracts: utdrag, ren avskrift av texten.

Extranet- nätverk utanför organisationen, länkat till vissa partners/kunder el. dyl.

FTP - File Transfer Protocol, gör det möjligt att

överföra filer mellan datorer.

Grafiskt gränssnitt - ett bild-eller symbolbaserat

program, till skillnad från teckenbaserat.

HTML - Hyper Text Markup Language, programmeringsspråket som dominerar på WWW:s hemsidor. Skapar hypertextlänkar som är klickbara och länkar till ett annat dokument på nätet.

HTTP - Hyper Text Transfer Protocol, kommunikationsprotokoll mellan datorer

Indexering: m h a särskilda begrepp: med indexeringstermer (descriptorer som författare, titel, ämnesord)) uttrycker man dokumentets ämnesinnehåll. En förteckning ämnesvis

Internet: ftp, usegroups, e-mail, newsgroups, www..

Intranet - även kallat Intranät. Ett internt informationsssystem som använder Internetteknik.

klient - ett program som används för att koppla upp en tjänst eller en annan dator.

Katalogisering: katalogposter i en katalog som representerar ett dokument i bibliotekssamlingen. Kan sökas m h a bl.a författare, titel, ämnesord.

Klassifikation: systematisera och ordna tillvaron enl. ett klassifikationssystem, detta bygger upp bibliotekskataloger, i Sverige används SAB-systemet. Detta bygger upp bibliotekskatalogen genom att indelning sker i ämnen (signum). Det gör det lättare att hitta systematiskt. Komplement är den alfabetiska sökningen.

Kps - kilobytes per second. En överföringshastighet av 1024 bytes per sekund, används vid beteckning för modemets hastighet.

Listserv- ett serverprogram för ett slags elektroniska nyhetsbrev, som man kan abonnera på.

Mbps- megabytes per second, dvs. ca. 1 miljon bokstävers hastighetsöverföring per sekund

Modem - MODulator/DEModulator. Ett modem översätter

datorns information.

News - nyhetsgrupper. Elektronisk konferenser som

behandlar vitt skilda ämnen, jfr. BBS-bulletin board system, elektroniska anslagstavlor

PDF - Portable Document Format i Adobe Acrobat: läser in texten som bilder

server - en dator på Internet med IP-adress (internet protocol), t.ex FTP-servrar, WWW-servrar, mail-servrar

Site - En plats eller en adress på WWW, dvs en hemsida.

Summary: sammanfattning, resumé, 15-20 sidor ca.

Sökmotor - används för att genomsöka informationen på

WWW. Exempel på sökmotorer är Alta Vista och Yahoo.

TCP/IP - Transmission Control Protocol/Internet Protocol.

Nätverksprotokoll som gör att datorerna på Internet kan kommunicera med varandra.

Telnet - terminalemuleringsprotokoll. Möjliggör

direktuppkoppling mot en annan dator för att söka i databaser eller virtuella bibliotek och textarkiv.

Tesaurus -kontrollerade indexeringstermer/ämnesord eller allmänna sökord som man kan använda vid sökning i en begränsad databas t.ex

Unix - ett operativsystem som de flesta servrar eller

stordatorer på Internet använder.

URL - Uniform Resource Locator, adressen till en hemsida på WWW. Tex:

https://hem1.passagen.se/jervrud/

www: en del av Internet med grafiskt användargränssnitt, multimedia (ej teckenbaserat), hypertextsystem.

Ämnesord: indexeringstermer och ett mindre specifikt system jfr med sk. descriptorer

Ämnessökning: informationssökning genom ämnedata på grundval av ämnesmässiga kriterier vilka bestäms av de innehållsmässiga kriterierna i ett dokument

Kap 12 Sökkommandon och innehåll till bra databaser på Internet, ett urval

Det finns, som tidigare sagts, två huvudsakliga söksätt och två söksystem på Internet idag:

1. Indexerade register- sökes m h a keywords

2. Ämnesindelade register-sökes m h a browsing (bläddring)

Nedan finns ex. på sökning i:

Alla sorters medietyper: böcker, tidskrifter..: bibliotekskataloger (indexerade register)

Sökmotorer (oftast ämnesindelade och indexerade register samtidigt, sk. hybrider)

Ekonomiska databaser (kan vara både ämnesindelade och/eller indexerade register)

Periodika: tidnings- och tidskriftsdatabaser (oftast indexeerade register)

Vissa av dessa databaser innehåller mer tillförlitlig information än andra, detta beroende bl.a på att specialister och ämnesexperter indexerat innehållet, mer eller mindre, i dessa databaser. Vissa av databaserna kräver abonnemang och är alltså komersiella. Jag har kommenterat vissa mer än andra, detta som exempel på alla de olika finesser som kan finnas i databaser resp. i sökmotorer på Internet.

12.1 Bibliotekskataloger:

LIBRIS:Library information system, beståndskatalog för sökning och katalogisering. Det svenska biblioteksnätets samkatalog, innehåller forskningsbibliotekens bestånd samt vissa folkbibliotek.

SvB, Sv tidskr. förteckning, samt statliga publikationer förtecknas i databasen. Sökbar gratis via webben. (ca. 3 miljoner medier). Url: https://www.libris.kb.se/libris.html

Libris katalogiserar på nationalbibliografisk nivå, biblioteken på biblioteksnivå. Libris blev i september 2001 en samkatalog med BURK (se nedan) på www.bibliotek.se

BURK:Föredetta kallad BUMS, startade 1967 i Malmö, förtecknar folkbibliotekens bestånd. Införlivades med Libris 2001 på: www.bibliotek.se. (BURK ingår i BTJ: bibliotekstjänst).

DataStar: (komersiell tjänst), information i alla olika ämnen och alla olika medietyper.

https://phoenix.dialog.com/products/datastar/index.html

British Library: https://portico.bl.uk/services/services_menu.html

BLDSC: British Library Document Supply Centre (här kan man beställa fjärrlån av böcker eller artiklar), sökning i British Libraries katalog: https://opac97.bl.uk/

Carl´s virtual Library Services: (300 databaser med möjlighet att beställa olika medier)

https://internal.carl.org:3080/

Library of Congress: (Innehåller ca. 10 miljoner medier)

https://lcweb.loc.gov/z3950/gateway.html#lc

OCLC: on-line computer library center (förmodligen den största samlingen i världen av olika medier)

https://www.oclc.org/oclc/menu/home1.htm

SOSIG: social science information. https://sosig.esrc.bris.ac.uk/

Sunet: (katalog)

Den första svenska katalogen. Från början endast universitet.

https://www.sunet.se

12.2 Sökmotorer (indexerade register men ofta även sk. hybrider med katalog också):

Altavista: (hybrid, stor)

Använd gemener - versaler hittar endast versaler, gemener hittar både och.

Avancerad sökning - booleska operatorer. Använd ej + - här.

Bilder, video, ljud. Välj språk.

https://www.altavista.com

Google: (sökmaskin, stor)

Automatisk AND, - för NOT, ej trunkering.

Avancerad teknik för bedömning av webbsidors relevans,

Bilder, välj språk m.m.. Få döda länkar.

https://www.google.com

AlltheWeb: (FAST)

https://www.alltheweb.com

Svesök: (hybrid)

Booleska operatorer (versaler), trunkering *

Sökning sker samtidigt i katalog och robotindexerade länkar. Avancerad sökning.

https://www.svesok.kb.se

Yahoo (hybrid, stor), (från början ämnesindelad, men idag en sk. hybrid alltmer).

https://www.yahoo.com

Finns även för bl a Sverige på adressen https://www.yahoo.se.

12.3 Ekonomiska databaser

Bizbook

https://www.bizbook.se/

Bolagsfakta

https://www.bolagsfakta.se/

Finansportalen

https://www.finansportalen.com/

Financial Times

https://www.info.ft.com/

Marknadsundersökningar

https://www.tradeport.org/ts/countries

Riksbanken

https://www.riksbank.se/

SCB (med bl.a Sveriges officiella statistik, företagsregister, tidsseriedatabasen TSDB: information om industri, nationalräkenskaper, utrikeshandel, arbetsmarknad, regionalstatistiska databasen RSDB: information om folkmängd, inkomster, sysselsättning, bostäder m.m..)

https://www.scb.se/index.htm

Europa: Statistik

https://europa.eu.int/en/comm/eurostat/serven/home.htm

World Factbook

https://www.odci.gov/cia/publications/factbook/index.html

Omvärldsanalys i olika ämnen

https://bidigital.com/index.shtml

Informationskällor för marknadsföringsbeslut

www.marknadsinfo.nu

Stockholmsbörsen

www.stockholmsborsen.se

12.4 Periodika:

A-sök: (Artikelsök)From 1979, tidskrifts- och tidningsartiklar, årsböcker.

Trunkering: *, både vä och hö, minst 3 tecken måste föregå hö trunkering, 4 tecken vid vänster trunkering. Maskering: * eller ? kan användas, måste föregås av 3 tecken

Automatisk OCH-funktion. Url: https://www.btj.se/asok/ (kräver lösenord)

Sökordning: kultur och (kina eller japan): parentes sökes först.

Sökning sker i sökordens inskrivningsordning: kina eller japan och kultur blir samma sökning som den ovan, dvs OCH sökes ej först. Däremot kina och kultur eller japan söker först kina och kultur, eller: kina och japan.

Enkel sökning, ex:"kvinn* och afghan*": 2 träffar, söker frasen. Avancerad sökning, ex:

kvinn* afghan*: 36 träffar i både en eller två rutor.

Parenteser och sökkoder kan end. anv. i första rutan i avancerad sökning.

Sökkoder, ex. (lägges till efter sökordet):

/ff författare, /hä tidskriftsnummer, /sg klassifikation t.ex ab-c/sg, /ti titel

/år datum, datum t.ex 1994-12-10/år, 1994-12*/år söker alla i december 1994, volvo och 1995 till 1998 söker material mellan 1995-98, /äo ämnesord

EBSCO: (3000 eng. språk. Url: (https://www.epnet.com/ehost/login.html). Amerikansk databas, ca 3000 engelskspråkiga tidskrifter, ca 1200 i fulltext från ca 1994 - .

Trunkering (jokertecken): * . Wildcard (maskering inne i ett ord): ?

Keyword search; Boolean search (avancerad sökning): anv. de vanliga operatorerna: AND, NOT, OR. Kräver abonnemang.

Natural language search (enkel sökning): rangordnade träffar, de mest relevanta först. Träff fås även om inte alla sökta ord finns med, ju fler ord som finns med, ju relevantare anses träffen.

Advanced search: boolesk sökning plus olika sökmöjligheter

N: near operator, t.ex tax N5 reform, innebär att orden måste stå inom 5 ords avstånd från varandra.

UnCover Carl: artikeldatabas

(17 000 tidskrifter, 7 milj. artiklar, sedan 1988)

https://uncweb.carl.org/

Presstext: En avdelning inom Pressens bild AB. Textarkiv med över 15 milj. artiklar. Bl.a Expressen från 1990, Dagens nyheter från 1991, KvP från 2000. Fulltextdatabas, med manuall klassificering i olika fält (indexerade filer): ämnesindelat register. Fritextsökning: skriv in OCH

Trunkering: $. ord$3: ordvarianter med 0-3 teckens ändelse, $ord: vänster trunkering går. del1$del2: maskering, (…) parenteser: innebär att dessa skall utföras först

ELLER utförs sist av alla operatorer. Ex: katt och undulat eller papegoja: (katt och undulat) eller papegoja, ger antingen artiklar med katt och undulat eller bara artiklar med ordet papegoja, bättre: katt och (undulat eller papegoja)

Andra operatorer: im: söker ord i samma mening, is: söker ord i samma stycke. Intervall går ej, datum skrivs: 010101 010213 söker på båda dessa datum eller ett av dem,

010101 och 010213 söker på båda dessa. Namn skrives: förnamn efternamn, inget komma.

Mediearkivet: (AB, SvD, Aft.bl. m.m 1994-) kräver abonnemang (https://www.mediearkivet.se/mediearkivet/sok/login.html), kan sökas med boolesk sökning, använda OCH eller AND, kan begränsas med datum och publikation/-er.

KIOSKEN: Esperantoförbundets sida över periodika (tidningar och tidskrifter), ca. 15000 länkar.

Vetenskapliga tidskrifter

https://info.lib.uh.edu/wj/webjour.html

(Källa: Jervrud,P: Informationsservice, https://hem1.passagen.se/jervrud/info3.html)

Kap 13 Omvärldsanalys: ett exempel genom en Tipslista:

Allmänna resurser för sökning på Internet och i biliotekskataloger (ex. här: MALIN, Malmö stadsbiblioteks katalog):

13.1 Index:

Arkiv nr 29

Artikeldatabaser nr 15

Beställningar av flera titlar/böcker på samma gång nr 26

Bibliotekens resurser nr 28

Biografier nr 9

Böckernas placering på biblioteket nr 12

Databaser nr 32

Dokument, långa nr 5

Ekonomi nr 31

Elektroniska böcker nr 13

Europainformation nr 3

Fjärrlån nr 27

"Fri information" nr 28

Fulltext nr 32

Författare nr 9

Förnya lån nr 20

Gymnasier nr 6

Informationssökning: principer i sökverktyg, nr 30

Internet, söka på nr 16. Nr 22

Invisible web nr 22

Hyllplats nr 21

Kartor nr 10

Klassifikationssystem nr 14, nr 21

Kommuninformation, ex. Malmö stad nr 6

Konst, (ex.) Malmö nr 6

Kopiering av information nr 28

Kultur, (ex.) Malmö nr 6

Källkritik nr 17

Lexikon, nr 23

Lån nr 20

Låna nr 20

Länder nr 8

MALIN, katalogen och sökningar nr 7

Malmö Högskolas katalog nr 7

Musik nr 6

Mångfaldigande av material nr 28

NILS nr 25

Nyheter nr 11

Omlån nr 20

Osynliga webben nr 22

Personer nr 9

Referensarbete/böcker på internet, nr 24 , nr 25

Referensbibliotek på internet, nr 24, nr 25

Referensböcker nr 14, 22

Reservationer nr 20, 27

Reserveringar av flera titlar/böcker på samma gång nr 26

Signum nr 14, nr 21

Språk nr 19, nr 23

Statistik nr 31

Stavning nr 4

Söka information på Internet, (indexerade register, sökord) nr 16, nr 30

Söka information på Internet, ämnesindelat (browsing/bläddring) nr 22, nr 24, nr 25

Söka inom en träff/dokument/hemsida nr 5, nr 30

Sökmetodik nr 4, nr 5, nr 7, nr16, nr 22

Sökmotorer nr 16, 30

Sökverktyg nr 16, 30

Teatrar nr 6

Telefonkataloger nr 2

Tidningar från hela världen nr 11

Tidningsartiklar nr 15

Tidskriftsartiklar nr 15

Tidtabeller nr 1

Tillgång till informationsresurser nr 28

Tryckta referensböcker nr 14

TV-program nr 11

Uppslagsverk, språk nr 23

Utbildning nr 6

"Var finns vad" på biblioteket nr 12

Vem är vem? Nr 9

World fact book nr 8

Vädret nr 18

Vägkartor nr 10

Z39.50 nr 27

Ämnenas placering på biblioteket nr 12

Ämnesord nr 14, nr 21

Ämnessökning, nr 16, nr 21, nr 22

Översättningsprogram nr 19

13.2 Tipslista:

1.Sök på Internet- Tidtabeller

https://www2.malmo.stadsbibliotek.org/nivelo/normal.po?sida=1019 , svarar på frågor som när

nästa tåg går till Lund osv…

2. Sök på Internet-Telefon & e-post, här kan vi hitta telefonnummer till personer i hela världen

www.nummerupplysning.com, inkl. privatpersoner i Sverige

https://www.gulasidorna.se/main/frameset.asp

3. Information Europa- EU-information: https://194.18.163.2/nils/eu/eulankar.html (här kan vi

hitta information om t.ex vilka ledamöter som sitter i Europaparlamentet osv..)

4. Om man söker på Internet är stavningen viktig att tänka på! En bokstav fel räcker för att man

ej skall få relevanta träffar! Man kan även tänka på att om man t.ex skriver "a", tas även

varianter som å och ä med, liksom "o", även tar med ö och danskt ö.

5. Om man får träff på ett långt dokument, en hemsida som t.ex består av flera 100-tals sidor, så

kan man söka inom detta dokument, alltså göra en sökning i två steg: man använder då

Redigera uppe i menyvalen och klickar sedan på: Sök, eller om det är engelska: Edit-Find (on

this page). Då kan man skriva in det sökord man letar efter och komma direkt dit. Om man

söker i Google finns denna funktion automatiskt: om man trycker på Cachad, på den träff man

vill titta på så kommer de ord man sökt på att markeras i texten.

6. Malmö stads sida: https://www.malmo.se/. Här finns bl.a länkar till kulturlivet i Malmö, till

politiska institutioner, sociala förvaltningar, gymnasieskolor m.m..

7. MALIN (Malmö stadsbiblioteks katalog): https://malmo.stadsbibliotek.org/, det finns många

olika sätt att söka på i katalogen, bl.a på titel, författare, valfria ord, signum, hyllplats, med

begränsning osv.. Man kan t.ex i Valfria sökord nu även söka på förlag, man kan söka på

grundformen av en bokstav, t.ex "a" och även få med sk. diakriter, accenter och dyl., När man

söker med trunkering (*): , i Valfria sökord, t.ex: jan*, så fungerar programmet i katalogen så

att bara de 100 första träffarna visas i träfflistan. Man missar därmed t.ex janne och

andra avledningar från ordstammen. Tänka alltså på att bibliotekskatalogen skiljer sig från de

vanliga sökmotorerna på nätet som t.ex Alta vista! om man söker i MALIN och ej hittar något

kan man direkt göra sökningen i VEGA: https://vega.bit.mah.se/, Malmö högskolas katalog

och kanske hitta boken där.

8. https://www.odci.gov/cia/publications/factbook/index.html: World Fact Book: här kan man

söka fakta om alla världens länder, t.ex befolkning, valuta osv… Även:

https://www.landguiden.nu/: Landguiden - Länder i fickformat rekommenderas!

9. Ämnestips-Om Författare-Databaser

(https://www2.malmo.stadsbibliotek.org/nivelo/normal.po?sida=1025#databas)

Här finns bra databaser som man kan söka i om man vill ha uppgifter om författares liv,

verk m.m..: https://www.galenet.com/servlet/GLD?&u=CA: Contemporary Authors, samt

allmänna biografiska uppgifter: https://galenet.galegroup.com/servlet/BioRC?locID=malmo.

Biography Resource Center + The Complete Marquis Who's Who.

10. Kartor: en bra sådan för Sverige är: https://www.lantmateriet.com/ksindex.htm, en annan som

är bra för att planera färdvägen i detalj även utanför Sverige är: https://www.shellgeostar.com

(här kan man t.ex skriva att man vill åka "from" Malmö, "to" swinoutjie, fastän man kanske

inte kan stava rätt till det andra namnet! (vilket jag t.ex inte kunde!) Då får man förslag på om

man menar orten i Polen eller om det finns andra alternativ!)

11. Nyhetsmedier via Sök på Internet:

https://www2.malmo.stadsbibliotek.org/nivelo/normal.po?sida=1013, här kan man t.ex se alla

TV-program, radiostationer och alla tidningar i hela världen via KIOSKEN:

https://www.esperanto.se/kiosk/

12. "Var finns vad" på Malmö stadsbibliotek:

https://www2.malmo.stadsbibliotek.org/nivelo/normal.po?sida=1033,

här ser man var olika ämnen finns placerade på biblioteket.

13. Elektroniska-böcker: https://www2.malmo.stadsbibliotek.org/nivelo/normal.po?sida=1125,

här kan man registrera och använda sig av denna tjänst som innebär att man kan läsa böcker

direkt på skärmen eller "tanka" ner mediet på sin egen PC och låna det en viss period.

Tryckta referensböcker: bl.a Klassifikationssystem för svenska bibliotek (den gula boken)

där man kan slå på signum och se var vilket ämne boken tillhör och sedan hänvisa till den

avdelningen på biblioteket.

Det finns också bl.a Ämnesordsregister, Alfabetisk del (den blåa boken), som är mycket

användbar om låntagare frågar efter ett ämne de vill läsa om. Då kan man snabbt och lätt

se vilket signum och därmed också vilken avdelningen som boken finns på.

En 3:e bok är Ämnesordsregister, Systematisk del (den gröna boken), och i denna kan

man också slå på detaljerade signum, om t.ex låntagaren kommer fram till en och frågar

"var finns Ijxn?", eller något liknande, då kan man snabbt se vad det är för ämne i boken.

På internet finns Svenska ämnesord från Kungliga biblioteket: www.amnesord.kb.se

Artikeldatabaser: biblioteken har ofta flera mycket bra databaser som de abonnerar på, vilka

t.ex finns på Malmö stadsbiblioteks hemsida:

https://www2.malmo.stadsbibliotek.org/nivelo/normal.po?sida=1014, här finns

också längst ner fria databaser som är gratis att söka i, de är i fulltext vilket är en stor

fördel om man skall printa ut en artikel snabbt. T.ex:

https://www.findarticles.com/PI/index.jhtml: Find articles.com samt: https://magportal.com:

MagPortal.com.

https://www.btj.se/asok/: ArtikelSök är en mycket användbar databas där man kan söka

artiklar ur svenska tidningar och tidskrifter från 1979- och framåt. Det är en referensdatabas

så man får inte ut hela artikeln direkt utan måste antingen gå in i t.ex Mediearkivet, eller gå

till bibliotekets magasin och hämta fram publikationen i vilken artikeln finns. Artiklarna är

mest debattartiklar, reportage, det finns bra recensioner om böcker här. Ämnena är alla

möjliga och det finns ämnesord att söka på vilket är bra! Det är också en tillförlitlig källa och

en begränsad databas, vilket kan vara bra om man vill få ett urval bra artiklar i sitt ämne.

https://search.epnet.com/login.asp: EBSCOhost: en engelskspråkig databas med ca. 3000

tidskrifter och tidningar, varav ca. 1/3 i fulltext. Här kan man t.ex hitta bra artiklar ur TIME

eller Newsweek. Det är ofta mer "vetenskapliga" artiklar men även vanliga debattartiklar,

reportage m.m..

https://www.mediearkivet.se/mediearkivet/sok/login.html: Mediearkivet. Här finns olika

tidningar från ca 1995 och framåt, bl.a Sydsvenska dagbladet, Arbetet, Aftonbladet m.fl.

Innehåller vanliga tidningsartiklar och i fulltext.

https://skolan.presstext.prb.se/: Presstext: Här finns olika tidningar från ca 1999 och framåt,

bl.a Dagens nyheter, Expressen, Kvällsposten m.fl. Innehåller vanliga tidningsartiklar och i

fulltext.

Sökverktyg: (allmänt om principer om deras funktion m.m.., se: https://internetbrus.com).

https://www.yahoo.com, är det största ämnesindelade registret på nätet, ca 2

miljoner indexerade hemsidor (detta är ändå lite om man jämför t.ex Google som är ett

automatiskt indexerat register som innehåller över 2 miljarder hemsidor!). Men Yahoo är

mycket bra att söka i om man vill ha en allmän överblick i ett ämne och inte är ute efter en

specifik uppgift.

https://www.altavista.com: Alta Vista (internationell), är ett mycket bra sökverktyg eftersom

man kan styra sin sökning mycket här: använda avancerad eller sk. Boolesk sökning (AND,

OR, NOT) och kunna rangordna de viktigaste sökorden genom funktionen "Sorted by".

https://www.google.com/intl/sv/: Google (svenska) är en bra sökmotor eftersom den rangordnar

de relevanta träffarna mycket högt upp i träfflistan, vidare är den bra på att söka namn och

fraser, dvs. inom citationstecken: ("….").

17. Källkritik: det finns flera exempel på Internet vad man skall tänka på när man söker

information på nätet. T.ex: https://www.skola.enkoping.se/vasterled/Bibliotek/kallkrit.htm.

En bra uppsats i ämnet som man kan konsultera vid behov är t.ex:

https://malmo.stadsbibliotek.org/search*swe/a?SEARCH=dahl%2Cchristian

18.Vädret: om väderläget finns en bra detaljerad sådan på:

https://www.msn.se/vader/sverige.

Den gäller både Sverige och övriga Europa och visar bl.a temperaturen under olika tider på

dygnet (om länken ej fungerar, kopiera den och öppna webbläsaren Internet Explorer och

klistra in den där!)

19. Språk: översättningsprogram. Om låntagaren frågar efter ett ords betydelse, kan man

använda sig av: https://babelfish.altavista.com/ eller: https://www.systransoft.com/, dessa två

sökmaskiner kan översätta framförallt de stora europeiska språken, alltså ej svenska!

20. Så lånar du, ex.: Malmö stadsbibliotek:

https://www2.malmo.stadsbibliotek.org/nivelo/normal.po?sida=1002, här

kan man låna, förnya lån, reservera m.m.., via Internet.

21. Hyllplats (dvs. var boken fysiskt är placerad), ex. Malmö stadsbibliotek:

https://www2.malmo.stadsbibliotek.org/nivelo/normal.po?sida=1034, här kan man se

klassifikationsystemets huvudavdelningar, hur ett bibliotek ställer sina medier efter olika

ämnen.

Invisible Web= Osynliga webben: Det finns en del av internet som inte består av html-filer

utan andra filformat som t.ex pdf., word, Flash, Shockwawe osv… Dessa indexeras oftast inte

i de vanliga sökmotorerna, med undantag av Google och AlltheWeb, som det sista året börjat

göra detta. Dessa sökverktyg kan även lagra icke-html format, t.ex databaser lagrade

i scriptspråk som cgi, php, asp osv.. Många sidor och uppgifter, t.ex i databaser kommer ej

med i indexet i de flesta andra sökverkyg, vilka endast registrerar sidor uppbyggda i

html-format.Den osynliga webben beräknas vara ca. 50-500 gånger större än den synliga

delen, och bara denna del innehåller ca 2,5 miljarder hemsidor idag! I referensarbetet är

därför den "osynliga webben" ett ovärderligt verktyg för biblioteken, bla. vad gäller dess

fördelar: som att de har experter inom olika ämnesområden vilka har valt ut källor, det

är gratis och håller generellt hög kvalité tillskillnad från ibland den "synliga webbens" alla

döda länkar, länkar till privatpersoner osv…

Bra utgångspunkter för sökandet på denna del av internet är bl.a:

https://www.completeplanet.com, innehåller ca. 100 000 databaser, ämnesvis indelade.

www.invisibleweb.com, innehåller "endast" ca. 10 000 databaser, men har redaktörer och

mer kvalitetsbedömda källor alltså.

https://www.profusion.com, är en ny tjänst för år 2001 med ca. 1000 st. Databaser.

Allmän information om denna del av internet finns att läsa på: www.invisible-web.net.

Man bör inte enbart förlita sig på sökmaskinerna och just sökning på den

"osynliga webben" kan visa på sökmaskinernas begränsningar och att andra

källor kan vara bättre ibland. Kunskaperna om databaserna och verktygen är den

informationskompetens som behövs alltmer idag: VAD finns på nätet, VAR finns det och

HUR använder jag databaserna/källorna: sökmetodik, söksyntax osv. (källa: Fors, G).

Lexikon, uppslagsböcker på olika språk: www.yourdictionary.com/languages.html

Referensbibliotek för forskningsbibliotek (Sverige):

www.kb.se/bibsam/ansvbibl/gateways.htm

Referensbibliotek för folkbibliotek (USA): https://Lii.or,

för folkbibliotek (Sverige): https://www2.malmo.stadsbibliotek.org/nils/ : NILS, Lånecentralen

Malmö. Ämensindelade resurser, utvalda av indexerare/bibliotekarier.

26. Beställningar/reserveringar av flera titlar/böcker på en gång, ex.: Malmö stadsbibliotek:

https://malmo.stadsbibliotek.org/screens/infomulti_swe.html. Sökning i MALIN på det man

vill ha, antingen i titel, ämnesord eller dyl. "Spara markerade poster", "Visa titellista",

"Beställ alla" eller "Beställ markerade" för att beställa enstaka titlar. Vid beställning kommer

meddelande om det är något problem med att beställa en viss bok. Klicka på "Klart", sedan

"Börja om".

27. Fjärrlån, dvs. böcker eller artiklar från hela världen, kan låntagaren/kunden själva beställa via

en bibliotekskatalog, ex. Malmö stadsbibliotek:

https://malmo.stadsbibliotek.org/screens/ill_swe.html, man kan söka efter titlar osv.. i "Andra

databaser" överst på denna sida. Då söker man i ett protokoll kallat Z39.50, vilket innebär att

man kan söka i andra databaser (BURK, Libris och OCLC) utanför MSB men med samma

användargränssnitt eller sökformulär. Man kan få olika antal träffar och olika sorts träffar om

man söker i detta protokoll, jämfört med om man söker direkt i on-line versionen av dessa

databaser utanför MSB. Det beror på att bl.a trunkering sällan brukar fungera i Z39.50 .

Z39.50 är ju en lite speciell sökning, där man går genom ett system till ett annat.

28. "Att besitta och bemästra information bidrar till både ekonomisk, social och kulturell

integration. Därför bör man organisera och säkerställ fri tillgång till information för den

enskilde medborgaren" (Europaparlamentets delbetänkande, Del A, stycke 22). Biblioteken

ingår i de undantag från ensamrätten till mångfaldigande till förmån för allmännyttiga

institutioner, allmänhet, studerande, forskare och syn- och hörselskadade. Den medborger-

liga rättigheten till information finns att tillgå i biblioteken.

29. Internet Archive: https://webdev.archive.org, bl.a: Library of Congress, världens största

bibliotek, har sedan 1996 arkiverat hemsidor, dokument osv... på Internet och de finns

sökbara här. Här kan man hitta uppgifter som t.ex hur många platsannonser som fanns på

Arbetsförmedlingen ett visst datum 1996 osv..., bra källa för forskningsuppgifter!

30. Informationssökning i sökverktyg, principer (se även: https://internetbrus.com):

I. Sökmotorns index är den robot som samlar in webbsidor, dessa läggs sedan i en databas, ett index, och det är här man söker när man använder sökmotorn. Det är en begränsad del av webben man söker i här. Att man söker i index och inte direkt på webben innebär också att sökmotorn presenterar en träfflista på hur webben såg ut när den indexerades.

II. Hur gammalt indexet är varierar alltså: Google har ett mer aktuellt index, uppdaterar i princip varje dag, medan t.ex Alta vista och AlltheWeb uppdaterar mer sällan, ca. 2 ggr per månad.

III. Rankingen av sökträffarna beror på flera faktorer, bl.a:

Ju fler gånger ett ord förekommer på en sida, desto högre upp hamnar den, dvs. en kvalitativ princip, ej en relevans-princip

Google t.ex tittar på hur många andra webbsidor som länkar till de sidor som presenteras i sökträffarna, ju fler som länkar desto högre rankingposition.

vidare vilken betydelse en sida har som länkar till en träff: ju fler sidor med "tyngd" som länkar till en sida, desto högre ranking får den sistnämnda.

Metataggar: den information som läggs in i html-koden, dvs. bra sökord eller begrepp som indexeras ger högre ranking i träfflistan

Betalda sökträffar: "sponsored" eller reklamfinasierade sökträffar, vilket ökar i omfattning alltmer på nätet, kommer oftast först i träfflistan. Inget objektivt urval alltså utan företag som betalar. (se vidare: www.searchengineshowdown.com).

(Källa: F, Blomstrand).

31. Statistik och Ekonomi: finns på Internet bl.a via SCB: www.scb.se, här finns bl.a även SOU

vilket ger bakgrund till ett ämnesområde vad gäller utredningar m.m.., det finns bl.a tillgång

till finansplanen: den ekonomiska utvecklingen i landet och utlandet, vilken ingår i

Statsverkspropositionen. Se även Rixlex på Internet som innehåller denna information.

32. Databaser i fulltext: se på Internet där guider finns i t.ex Fulltext Sources Online (Källa:

Eriksson, L, Wiedersheim-Paul, F, s 83)

Kap 14 Litteratur:

Arnold, J.J., Jayne, E.A.: Dangeling by slender thread: The lessons and implications of teaching the World Wide Web to freshman. I: Journal of academic librarianship, vol. 24(1998):1, s. 43-52

https://www.epnet.com/cgi-bin/epwdag/page

Att skriva bibliografiska referenser (2000-03-16) https://www.ub.umv.se/ubhtm/allfiler/guider/biblref.htm

Batty, D.: Thesaurus contruction and maintenance: a survival kit. – Database, no. 13, feb., 1989

Blomstrand, F.: Kreativ informationssökning: några saker alla borde veta om sökmotorer (DIK-forum, 2002:16).

Brandt, D. Scott: What does "teaching the Internet" mean?. - Computers in Libraries. - sept 1995; nr 8

Bryson: Effective Library and Information Centre Management.- Gower Puplishing Comp., 1990

Bryson, Dahlgren, Erikson, Grönroos, Kotler: Marknadsföring / Arja Mäntykangas. - Borås: Bibliotekshögskolan (opubl.)

Bytoft-Nyaas, E: Informationskompetent:kan studenten bli det?. -Tidskrift för dokumentation, 1997:3/4

Bytoft-Nyaas, E: "Informationskompetens- ditt körkort på de elektroniska motorvägarna"

https://www.hb.se/bib/inst/ida/ois98.htm (Föredrag på Online Information Scandinavia 98)

Chambert, I., Skogmar, G.: ADB på bibliotek. – Liber förlag, 1986

Dahl, C, Den felande länken: urval och kvalitetssäkring av internetlänkar på Folkbibliotek / Christian Dahl, Christina Möller, Lund, 2001 (Magisteruppsats vid BIVIL, Lund) https://malmo.stadsbibliotek.org/search*swe/a?SEARCH=dahl%2Cchristian

Dervin: Neutral questioning: a new approach to the reference interview, 1988

Doyle, C.S.:Outcome Measures for Information Literacy within the National Education Goals of 1990. Final Report to National Forum on Information Literacy. Summary of Findings. (ED 351 033), 1992 https://www.ed.gov/databases/ERIC_Digests/ed372756.html

Drake, M: Technological Innovation and Organixational change. - The Haworth Press, 1993

EduLib (1999): The National Network of Electronic Library Accredited Trainers

https://www.ariadne.ac.uk/issue1/edulib/intro.html

https://www.ariadne.ac.uk/issue1/edulib/edulib2.html

Eriksson, L, Wiedersheim-Paul, F: Att utreda forska och rapportera. – Malmö: Liber, 2001

Europaparlamentets betänkade (A4-0248/98) : om "Bibliotekens roll i det moderna samhället" // Europaparlamentets delbetänkande. - Del A; stycke 2

https://www.europarl.eu.int/sg/tree/sv/default.htm

Fantasi och Kunskap: Riktlinjer för verksamheten. - Malmö : Malmö stadsbibliotek, 1992

Filen, Paula, 2000-02-21 : Bibliografiska referenser (2000-03-16) https://www.luth.se/depts/lib/utbildning/g-bibref.html.sv

Fors, G, Folkbiblioteken, det osynliga nätet och referensarbetet, Ikoner 2002:4, ss. 5-11

Frankelius, P: Omvärldsanalys. – Malmö : Liber, 2001

Gärdenfors, P: Fängslande information. - [kapitel 6 har översatts av Simon Winter]. - Stockholm : Natur och kultur, 1996

Hagerlid, Jan, (1997-11-11): Finns nationell policy för informationskompetens - i Sverige?

Hagler, R.: Library standards // Bibliographic record and information technology. - 1991

Hagman, Lena-Pia C: "Några grundbegrepp inom pedagogiken", kurs i IT-pedagogik för bibliotekarier, Högskolan i Karlskrona/Ronneby, 1998/99

Handbok för kandidat/magisterkurs / Magistergruppen vid Bibliotekshögskolan i Borås, (1996). – Borås : Högskolan i Borås. -

Hjørland, Birger: Information seeking and subject representation : an activity-theoretical approach to information science // The Concept of subject in information science / Birger Hjørland. - Westport, Conn. : Greenwood Press, 1997

Hyldegård, Jette : Referencen // Kvalitet i referenceinterviewet. - (1), 1994, s. 13-18.

https://www.db.dk/bib/jh/kvaliref.html

Informationskompetens och användarutbildning. NVBF 1996. Proceedings från Nordiska Vetenskapliga Biblioteksföreningars Förbunds Konferens : Linköping, Sverige, 19-20 november 1996. (2001-03-08)

https://www.ep.liu.se/ea/cis/1997/010

Institut for Information Literacy, Plattsburg, New York

https://www.libraries.psu.edu/crsweb/infolit

Jentzsch, T: Lär dig skilja agnarna från vetandet.- Malmö: Malmö stadsbibliotek, 1996

Jentzsch, T: Lär dig skilja agnarna från vetandet.-Lund: BTJ, Ikoner 2000, nr 3

Jentzsch, T: Navigera rätt på internet. - Malmö, 2001

Jentzsch, T, Jervrud, P, Kroon, N : Lärarhandledning till: "Lär dig skilja agnarna från

vetandet" (sökmetodik: "rätt kurs" på Internet). - Malmö : Malmö stadsbibliotek, 1999 (opubl. mtrl)

Jentzsch, T, Jervrud, P, Kroon, N : "Lär dig skilja agnarna från vetandet!" - Målsättning och bakgrund för sökmetodikkurser på Nyhetsmedia. - Malmö: Malmö stadsbibliotek, 1999 (opubl. mtrl)

Jervrud, P,(2000-08-15): Informationssökning https://hem1.passagen.se/jervrud/service.html, 2003-11-01

Jervrud, P, Jönsson, E: Lär dig skilja agnarna från vetandet. – Malmö : Malmö stadsbibliotek, 2001

Jervrud, P, (2000-01-10): Informationsservice // on-line databaskällor https://hem1.passagen.se/jervrud/info3.html, 2000-05-12

Jervrud, P: Invandrare och deras informationsbehov på Malmö stadsbiblioteks tidningsavdelning : Representanter från fyra språkgrupper. – Borås : Högskolan i Borås, 1998

Jervrud, P: Sökhandboken- - hur bibliotekarier/informatörer arbetar för att hitta information- lätt och rätt. – Malmö, Informationsservice, 1999

Johnson, Kast & Rosenzweig: The Theory and Management of Systems. - McGraw-Hill, 1973

Jonsby, Eva: Internet i biblioteket: ett kurspaket för egna studier.- DIK-förbundet, 1997/98 https://www.dds.se/distans/

Jonsby, Eva : Internet i biblioteket // Informationssökning 3 : Introduktion till sökverktyg https://www.dds.se/distans/inform3.html (2001-03-08)

Katz, William A. Titel: Introduction to reference work / William A. Katz Upplaga: 7. ed. - New York : McGraw-Hill, 1997

Kuhlthau: Seeking Meaning: a Process Approach to Library and Information services. - Norwood New Jersey, Ablex Publishing Cooperation, 1993

Källgren, B: Folkbibliotekarien och den nya tekniken i Modern teknik- moderna medier. - Biblioteken i IT-samhället: Lund, 1998

Lancaster: American Libraries 1985, Vol 16; no 8

Lankes, R. David: The Bread & Butter of the Internet: A Primer & Presentation Packet for Educators, 1997, https://ericir.syr.edu/ithome/digests/David.html

Lee. Susan: Journal of Library Adminstration (v.18, no.3/4, 1993) //

Organizational change in Research Libraries. - p.129-143

Länkskafferiet, https://www.ub2.lu.se/skolverket/kvalitetskriterier.html

McKenzie, J: "Grazing the Net: Raising a Generation of Free Range Students", införd i Phi Delta Kappan, sep 1998 (finns som Special Online Version of Phi Delta Kappan article September-1998). https://fromnowon.org/text/grazing.html

McKenzie, J: Deep reading and deep thinking, (muntl. föreläsning vid konferens) ; "Lärande miljö-bibliotek och skola i samarbete".- Västerås, 981120

"Med bibliotekarien hack i häl- från förskola till forskning" (broschyr utgiven av DIK: särtryck ur flertal nummer 1996 och 1997)

Mörch: TLS-meddelande 26, 1992

Nelke, M: Knowledge Management in Swedish Cooperations: the Value of Information and Information Services.- Sthlm, cop. 98-11-20

Olofsson, A: Nutid och framtid för bibliotek och informationscentra.

Tidskrift för dokumentation, 1998, vol.53 nr 1 s.27-30

Quentzer: Beståndskunskap (opubl.), Borås: Bibliotekshögskolan, 1995

Roijer, M, 1999: Hur du söker i bibliotekets katalog!. - Malmö: Malmö stadsbibliotek. - (opubl.)

Soergel: Organizing Information: Principles of Data Base and Retrieval Systems.- London: Academic Press, 1985

Skoglund: Bibliotek och bibliotekarieyrket i informationssamhället

Skola för bildning, Läroplanskommitténs betänkande, 1992

Skolverket, url: https://www.lub.se/skolverket/vardera.html

Strömquist, Siv, 1999: Uppsatshandboken. 2 uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB

Studenternas bibliotek : en analys av högskolebibliotekens utveckling / Jan Hagerlid. - Stockholm : BIBSAM, 1996

Taylor: "Question-Negotiation and Information Seeking in Libraries".- "College and Research Libraries", Vol 29, 1968, Nr 3

Webtools Company, (2000-03-10): https://thewebtools.com/searchgoodies/tutorial.htm

Wettmark, Lennart, 1999: Ange källor ! - En lathund för till specialarbetet,

Gymnasiebiblioteket Sundsta maj 1999 (2000-07-05)

www.sag.karlstad.sehttps://www.sag.karlstad.se/biblioteket/rspec.html

White: The reference librarian as information intermediary...//The Reference librarian. - 1992: 37

White, T.D: "On User Studies and Information Needs. - Journal of Documentation; Vol 37, 1981

Woodsworth, A. & Hoffman, E. J.: Information technology: New opportunities - new problems. Journal of Library Administration, 9 (2), 91-104.

Ågren, P-O: IT i högre utbildning: rationalisering eller pedagogik? https://www.informatik.umu.se/

-hur du hittar på Internet!- lätt och rätt

En utarbetad fungerande metod i informationssökning beskrivs

Praktiska exempel: sökfrågor med svarsalternativ ges som övningar

Tips på hur man genomför en lyckad sökning med relevanta sökresultat

Hur man skriver elektroniska referenser

Per Jervrud, f. 1961, fil.mag i Biblioteks- och informationsvetenskap och fil. kand i Ekonomisk historia. Har arbetat på bibliotek i 18 år. Har undervisat i informationssökning i online-databaser och sökmotorer via Internet vid Malmö stadsbibliotek 1996-2003, bl.a till allmänheten, internt till personal och till olika organisationer och institutioner. Hemsida: go.to/jervrud