Tips på källor vid informationssökning på internet
Sökresurser för informationsarbete, via Malmö stadsbibliotek
(flera källor kräver abbonemang och finns bara att tillgå via biblioteket)
Index:
Arkiv nr 32
Artikeldatabaser nr 17
Beställningar av flera böcker/titlar på samma gång nr 30
Bibliotekskatalog, nr 10
Biografier nr 9
Bokhandlar nr 24
Böckernas placering på biblioteket nr 14
Elektroniska böcker nr 15
Europainformation nr 3
Lagtext nr 11
Fjärrlån nr 31
Bohandlar nr 24
Författare nr 9
Förnya lån nr 22
Gymnasier nr 6
Informationssökning nr 33
Internet, söka på nr 25
Invisible web nr 26
Hyllplats nr 23
Kartor nr 12
Klassifikationssystem nr 16, nr 23
Konst nr 6
Kultur nr 6
Kvalitetssäkring, nr 19
Källkritik nr 19
Lexikon, nr 27
Låna nr 14, nr 22
Länder nr 8
MALIN, katalogen och sökningar nr 7
Malmö Högskolas katalog nr 7
Musik nr 6
NILS nr 29
Nyheter nr 13
Omlån nr 22
Osynliga webben nr 26
Personalen nr 24
Personer nr 9
Rangordning, ranking av träffar
Referensarbete/böcker på internet, nr 28 , nr 29
Referensbibliotek på internet, nr 28, nr 29
Referensböcker nr 16
Reservationer nr 22, nr 30
Signum nr 16, nr 23
Språk nr 21, nr 27
Stavning nr 4
Söka information på Internet, allmännt nr 25
Söka inom en träff/dokument nr 5
Sökmetodik nr 25, nr 26, 34
Sökmotorer nr 18, nr 26, nr 33
Sökträffar nr 33
Sökverktyg nr 18, nr 26, nr 33
Teatrar nr 6
Telefonkataloger nr 2
Tidningar från hela världen nr 13
Tidningsartiklar nr 17
Tidskriftsartiklar nr 17
Tidtabeller nr 1
Tryckta referensböcker nr 16
Träfflista, sökträffar nr 33
TV-program nr 13
Uppslagsverk, språk nr 27
Utbildning nr 6
Vanliga frågor nr 11
"Var finns vad" på biblioteket nr 14
Vega nr 7
Vem är vem? Nr 9
World fact book nr 8
Vädret nr 20
Vägkartor nr 12
Z39.50 nr 31
Ämnenas placering på biblioteket nr 14
Ämnesord nr 16, nr 23
Översättningsprogram nr 21
Tipslista:
1. Tidtabeller , svarar på frågor som när nästa tåg går till Lund osv…
2. Gula sidorna-företag i Sverige, samt här kan vi hitta telefonnummer till personer i hela världen inkl. privatpersoner i Sverige
3. Information Europa- Eu-information (här kan man t.ex hitta information om t.ex vilka ledamöter som sitter i Europaparlamentet osv..)
4. Om man söker på Internet är stavningen viktig att tänka på! En bokstav fel räcker för att man ej skall få relevanta träffar! Man kan även tänka på att om man t.ex skriver "a", tas även varianter som å och ä med, liksom "o", även tar med ö och danskt ö.
5. Om man får träff på ett långt dokument, en hemsida som t.ex består av flera 100-tals sidor, så kan man söka inom detta dokument, alltså göra en sökning i två steg: man använder då "Redigera" uppe i menyvalen och klickar sedan på: "Sök", eller om det är engelska: "Edit-Find" (on this page). Då kan man skriva in det sökord man letar efter och komma direkt dit. Om man söker i Google finns denna funktion automatiskt: om man trycker på "Cachad", på den träff man vill titta på så kommer de ord man sökt på att markeras i texten.
6. Malmö stads sida : mycket och bra information och ofta uppdaterad. Här finns bl.a länkar till kulturlivet i Malmö, till gymnasieskolor m.m..
7. MALIN : det finns många olika sätt att söka på i bibliotekskataloger, bl.a på titel, författare, valfria ord, signum, hyllplats, med begränsning osv., man kan i "Valfria sökord" även söka på förlag, man kan söka på grundformen av en bokstav, t.ex ?a? och även få med sk. diakriter, accenter och dyl., När man söker med trunkering: , i "Valfria sökord", t.ex: jan*, så fungerar programmet i katalogen så att bara de 100 första träffarna visas i träfflistan. Man missar därmed t.ex janne och andra avledningar från ordstammen. Tänka alltså på att bibliotekskatalogen skiljer sig från de vanliga sökmotorerna på nätet som t.ex Alta vista! Om man söker i MALIN och ej hittar något kan man direkt göra sökningen i VEGA Malmö högskolas katalog och kanske hitta boken där och hänvisa dit.
8.World Fact Book , kan man söka fakta om alla världens länder, t.ex befolkning, valuta osv… Även Landguiden - Länder i fickformat rekommenderas
9. Om Författare Här finns bra databaser som man kan söka i (kräver lösenord) om man vill ha uppgifter om författares liv, verk m.m..: ALEX: och Contemporary Authors, samt allmänna biografiska uppgifter: Biography Resource Center + The Complete Marquis Who's Who(r)
10. Den största: Library of Congress, är ett ex. på de kataloger som finns fritt tillgängliga på nätet för sökning.
11. Rixlex
12. Kartor: en bra sådan för Sverige är: Lantmäteriet , en annan som är bra för att planera färdvägen i detalj även utanför Sverige är: ViaMichelin (här kan man t.ex skriva att man vill åka "from Malmö", "to swinoutjie", fastän man kanske inte kan stava rätt till det andra namnet. Då får man förslag på om man menar orten i Polen eller om det finns andra alternativ!)
13. Nyhetsmedier, här kan man t.ex se alla TV-program, radiostationer och alla tidningar i hela världen via KIOSKEN
14. "Var finns vad", här ser man var olika ämnen finns placerade på biblioteket.
15. Elektroniska-böcker: om man skall hjälpa eller visa någon låntagare hur man registrerar och använder sig av denna tjänst.
16. Tryckta referensböcker: vid biblioteket finns bl.a Klassifikationssystem för svenska bibliotek (den gula boken) där man kan slå på signum och se var vilket ämne boken tillhör och sedan hänvisa till den avdelningen på biblioteket.
Där finns också bl.a Ämnesordsregister, Alfabetisk del (den blåa boken), som är mycket användbar om låntagare frågar efter ett ämne de vill läsa om. Då kan man snabbt och lätt se vilket signum och därmed också vilken avdelningen som boken finns på.
En 3:e bok är Ämnesordsregister, Systematisk del (den gröna boken), och i denna kan man också slå på detaljerade signum, om t.ex låntagaren kommer fram till en och frågar ?var finns Ijxn??, eller något liknande, då kan man snabbt se vad det är för ämne i boken.
Elektronisk resurs: Svenska ämnesord
17. Artikeldatabaser : flera mycket bra databaser som biblioteket abonnerar på vilka finns på sidan. Här finns också längst ner fria databaser som är gratis att söka i, de är i fulltext vilket är en stor fördel om man skall printa ut en artikel snabbt. T.ex MagPortal.com.
ArtikelSök är en mycket användbar databas där man kan söka artiklar ur svenska tidningar och tidskrifter från 1979- och framåt (kräver lösenord). Det är en referensdatabas så man får inte ut hela artikeln direkt utan måste antingen gå in i t.ex
Mediearkivet (kräver lösenord) , eller gå till magasin och hämta fram publikationen i vilken artikeln finns. Artiklar är mest debattartiklar, reportage, det finns bra recensioner om böcker här. Ämnena är alla möjliga och det finns ämnesord att söka på vilket är bra! Det är också en tillförlitlig källa och en begränsad databas, vilket kan vara bra om man vill få ett urval bra artiklar i sitt ämne.
EBSCOhost (kräver lösenord) en engelskspråkig databas med ca. 3000 tidskrifter och tidningar, varav ca. 1/3 i fulltext. Här kan man t.ex hitta bra artiklar ur TIME eller Newsweek. Det är ofta mer vetenskapliga artiklar men även vanliga debattartiklar, reportage m.m..
Presstext (kräver lösenord): Här finns olika tidningar från ca 1999 och framåt, bl.a Dagens nyheter, Expressen, Kvällsposten m.fl. Innehåller vanliga tidningsartiklar och i fulltext.
18. Sökverktyg: Yahoo är det största ämnesindelade registret på nätet, ca 2 miljoner indexerade hemsidor (detta är ändå lite om man jämför t.ex Google som är ett automatiskt indexerat register som innehåller över 2 miljarder hemsidor!). Men yahoo är mycket bra att söka i om man vill ha en allmän överblick i ett ämne och inte är ute efter en specifik uppgift.
Google är en bra sökmotor eftersom den rangordnar de relevanta träffarna mycket högt upp i träfflistan, vidare är den bra på att söka namn och fraser, dvs. inom citationstecken ("….").
För allmän information om söktjänster, deras funktioner m.m.., se: internetbrus.com"
19. Källkritik: det finns flera exempel på Internet vad man skall tänka på när man söker information på nätet. T.ex: Källkritik, Saker som är viktiga är bl.a aktualitet (oftast uppdateras ej mer än första sidan på stora siter som t.ex Sverige direkt), ansvarig på hemsidan är viktigt som man kan kontakta och objektivitet är viktigt.
Kvalitetssäkring: det finns 3 typer av källor på nätet:
a) access eller tillgänglighet kan ibland vara obefintlig: se ex. netpunkt.dk , den danska "Libris", kräver lösenord och är allmänt svårtillgänglig. Full access gör att tekniken blir viktig, även faktorer som kostnader (betaldatabaser) hindrar access. Tiden att ladda ner dokument kan vara ett annat hinder. Säkerheten kan begränsa urvalet av information. Printning kan försvåras genom sk. frames och dyl.
b) design: för mycket länkar gör att det blir rörigt på en hemsida.
c) Content eller innehåll: täckningen, ex: Riksdagen är en kompletterande information, ej heltäckande, vilket man måste observera. Tryckta källor måste användas som komplement (källor: Brophy & Coulling, Quality Management for Information and Library Managers, 1996 samt: Danielsson, R, Tjänstekvalitetens hörnstenar : kundstyrd affärsutveckling, 1995)
20. Vädret . Den gäller både Sverige och övriga Europa och visar bl.a temperaturen under olika tider på dygnet (om länken ej fungerar, kopiera den och öppna webbläsaren Internet Explorer och klistra in den där!)
21. Språk: översättningsprogram. Om låntagaren frågar efter ett ords betydelse, kan man använda sig av: Babel fish eller: Systran, dessa två sökmaskiner kan översätta framförallt de stora europeiska språken, alltså ej svenska.
22. Så lånar du på biblioteket, här kan man visa hur man lånar, förnyar lån, reserverar m…
23. Hyllplats: , här kan man visa klassifikationsystemets huvudavdelningar.
24. Amazon.com , den största på nätet, samt bokus.com (ex. på bra svensk on-line bokhandel)
25. ex. på bra sida om: Sökmetodik, att söka information på Internet.
26. Invisible Web= Osynliga webben: Det finns en del av internet som inte består av html-filer utan andra filformat som t.ex pdf., word, Flash, Shockwawe osv… Dessa indexeras oftast inte i de vanliga sökmotorerna, med undantag av Google och AlltheWeb, som det sista året börjat göra detta. Dessa sökverktyg kan även lagra icke-html format, t.ex databaser lagrade i scriptspråk som cgi, php, asp osv.. Många sidor och uppgifter, t.ex i databaser kommer ej med i indexet i det flesra andra sökverkyg, vilka endast registrerar sidor uppbyggda i html-format. Den osynliga webben beräknas vara ca. 50-500 gånger större än den synliga delen (innehåller idag ca 2,5 miljarder hemsidor). I referensarbetet är därför den ?osynliga webben? ett ovärderligt verktyg för biblioteken, bla. vad gäller dess fördelar: som att experter inom olika ämnesområden valt ut källor, det är gratis och håller generellt hög kvalite tillskillnad från ibland den ?synliga webbens? alla döda länkar, länkar till privatpersoner osv…
Bra utgångspunkter för sökandet på denna del av internet är bl.a:
completeplanet.com, innehåller ca. 100 000 databaser, ämnesvis indelade. invisibleweb.com, innehåller "endast" ca. 10 000 databaser, men har redaktörer och mer kvalitetsbedömda källor alltså.
profusion.com, är en ny tjänst för år 2001 med ca. 1000 st. databaser. Allmän information om denna del av internet finns att läsa på: invisible-web.net .
En återgång till en "nygammal sökstrategi" kanske behövs idag vid sökning på nätet, dvs. att man, som i referensarbete tidigare, först letar upp det aktuella ämnet eller frågan i någon referenskälla/bok och sedan söker svaret på detta ämne eller fråga i källan som ursprunglig- en hänvisats till. Alltså en sökning i två steg enl. gammal typ av referensarbete inom biblio- teken. Hon menar att vi inte enbart skall förlita oss på sökmaskinerna och att bibliotekarierna/informationspecialisterna, behövs kanske mest, just för sökning på den "osynliga webben". Sökmaskinerna har begränsningar och att andra källor kan vara bättre ibland. Kunskaperna om databaserna och verktygen är den informationskompetens som behövs alltmer idag.De viktiga momenten är: VAD finns på nätet, VAR finns det och HUR använder jag databaserna/källorna (sökmetodik, söksyntax osv…). Internets databaser kan ses som referensböcker i många fall, de innehåller index eller ämnesindelade resurser som man kan söka i för att få hänvisningar till vidare källor.. (Källa: Fors, G, Ikoner, 2000:4, Folkbiblioteken, det osynliga nätet och referensarbetet, ss 5-11).
27. Lexikon, uppslagsböcker på olika språk
28. Referensbibliotek för forskningsbibliotek (Sverige)
29. Referensbibliotek för folkbibliotek (USA) NILS, Lånecentralen Malmö (Sverige).
30. Beställningar/reserveringar av flera titlar/böcker på en gång Sökning i MALIN på det man vill ha, antingen i titel, ämnesord eller dyl. "Spara markerade poster", "Visa titellista", "Beställ alla" eller: "Beställ markerade" för att beställa enstaka titlar. Vid beställning komemr meddelande om det är något problem med att beställa en viss bok. Klicka på "Klart", sedan "Börja om".
31. Fjärrlån kan låntagaren själva beställa via bibliotekskatalogen: man kan söka efter titlar osv.. i ?Andra databaser? överst på denna sida. Då söker man i ett protokoll kallat Z39.50, vilket innebär att man kan söka i andra databaser (BURK, Libris och OCLC) utanför MSB men med samma användargränssnitt eller sökformulär. Man kan få olika antal träffar och olika sorts träffar om man söker i detta protokoll, jämfört med om man söker direkt i on-line versionen av dessa databaser utanför MSB. Det beror på att bl.a trunkering sällan brukar fungera i Z39.50 . Z39.50 är ju en lite speciell sökning, där man går genom ett system till ett annat. Andra länder har även denna service, t.ex: Tysk fjärrlåneservice (kräver registrering)
32. Internet archive, bl.a Library of Congress har här samlat ca. 10 miljarder webbsidor alltsedan 1996 i ett stort arkiv som är sökbart
33. Informationssökning, saker att tänka på, hur träfflistan presenteras, är uppbyggd osv..:
a) Sökmotorns index är den robot som samlar in webbsidor, dessa läggs sedan i en databas, ett index, och det är här man söker när man använder sökmotorn. Det är en begränsad del av webben man söker i här. Att man söker i index och inte direkt på webben innebär också att sökmotorn presenterar en träfflista på hur webben såg ut när den indexerades.
b) Hur gammalt indexet är varierar: Google har mer aktuellt index, uppdaterar varje dag, medan t.ex alta vista och AlltheWeb uppdaterar mer sällan, ca 2 ggr per månad.
c) Rankingen av sökträffarna beror på flera faktorer, bl.a:
- i)ju fler gånger ett ord förekommer på en sida, desto högre upp hamnar den dvs. en kvalitativ princip, ej en relevans-princip
- ii) Google t.ex tittar på hur många andra webbsidor som länkar till de sidor som presenteras i sökträffarna, ju fler som länkar desto högre rankingposition.
- iii) vidare vilken betydelse en sida har som länkar till en träff: ju fler sidor med "tyngd" som länkar till en sida, desto högre ranking får den sistnämnda.
- iv) Metataggar: den information som läggs in i html-koden, dvs. bra sökord eller begrepp som indexeras..
- v) Betalda sökträffar: "sponsored" eller reklamfinasierade sökträffar, kommer oftast först i träfflistan. Inget objektivt urval, utan flretag betalar alltså.
(se vidare: searchengineshowdown.com). (Källa: Kreativ informationssökning: några saker alla borde veta om sökmotorer / Blomstrand, Fredrik, DIK-forum, 2002:16).
Allmänt om söktjänster och hur man söker på internet: internetbrus.com
Copyright: Per J. 2002-12-02