Ungdomars kulturvanor

Projektundersökning, Bibliotekshögskolan i Borås 1995

Titel: Ungdomars kultur, utbildnings- och medievanor

Författare: Per Jervrud

Abstract: Undersökningen syftade till att försöka avgöra inköpspolitiken vad gäller olika media utifrån förväntat behov från besökande ungdomar på Heleneholms folk-/skolbibliotek i Malmö. Ungdomar mellan 15-24 år i Sverige studerades utifrån statistiskt material, för att få en uppfattning om vilka tänkbara behov som biblioteket skulle tänkas möta inför höstens skolstart.

Nylöf utgår ifrån värderingar och attityder och ger sex olika motivationsfaktorer som bestämmande för ungdomars kultur- och medievanor. De ekonomisk-materiella villkoren visas ej i denna modell och aspekten att klasstillhörighet i stor utsträckning bestämmer valet av ens kulturella inriktning förloras då, menar jag. Min utgångspunkt är istället att kön och klass styr värderingar och attityder för ungdomars "kulturella beredskap". (1)

Vad gäller utbildningsvanor konstateras bl.a att andelen nybörjare från arbetarhem på högskolenivå, procentuellt sett är klart mindre än deras andel i åldersgruppen. Dvs. färre människor från arbetarhem än de från medelklass/överklasshem fortsätter med högskolestudier.

Speciellt läsvanor är socialt betingade och beror på ens utbildning. Ens utbildning i sin tur beror oftast på ens socialgruppstillhörighet. (2)

Kultur- och medievanor visar att utbudet under 1980-talet ökat i stor grad samtidigt som fler typer av medier kommit fram: video, datorer, cd-skivor, kabel-tv. Mediekonsumtionen styrs av kön, ålder, utbildning och av livsstilar. (3) En viktig iakttagelse, för biblioteket, är att boken fortfarande läses:

Procent som läser: 15-24 år, en genomsnittlig dag

1984: 35% 1986/87: 47% 1989/90: 35% 1992: 43%

(Källa: Småbarnens kultur- och mediebarometer 1992, s 7. Årsbok om ungdom, s 190)

Studerande ungdomar utnyttjar biblioteket långt mer än genomsnittet av befolkningen, för förvärsarbetande ungdomar är det tvärtom. Kvalitétsförfattare läses i lika stor utsträckning av ungdomar som av vuxna. Underhållningsförfattare läses mer av ungdomar än av vuxna. (4)

Statistik visar bl.a att ungdomar använder biblioteket och böcker i större utsträckning än vuxna. I åldern 16-20 år är andelen biblioteksbesökare 80% för 1992, motsvarande siffra för alla åldrar är lite över 50%. (5)

De viktigaste frågorna för ungdomar har skiftat från 1989: arbetsmarknadsfrågor har ökat i betydelse. Miljöfrågornas intresse har däremot sjunkit något mellan 1989 till 1992. Invandrarfientlighet och sexuella frågor har blivit viktigare och markotikafrågorna minskade radikalt mellan 1991 och 1992. (6)

Projketförslaget utmynnade i följande punkter:

1. Fortsatt inköp av facklitteratur med tanke på de stora utbildningsgrupperna (de 17 sk. Programmen i den nya gymnasieskolan) och speciellt i de, för ungdomarna, viktiga frågorna (se ovan)

2. Fortsatt satsning på skönlitteratur, även kvalitétsförfattare läses av ungdomar, speciellt underhållnings- litteratur fyller ett stort behov hos ungdomar

3. CD-skivor är viktiga men dyra, samtidigt som lyssnandet ökar. Biblioteket bör försöka prioritera inköp av detta mediet.

4. Filmlitteratur, musiklitteratur efterfrågas och bör köpas in efter behov

5. Teater och idrott är också viktiga inköpsområden

6. Ungdomar besöker biblioteket ofta och är en viktig målgrupp att ta hänsyn till, vad gäller deras intressen för olika medier: vad gäller tidningar/veckotidningar ses ett minskat intresse, här bör man kanske se över inköpen

7. Boken läses än idag och är en viktig del i ungdomars liv och utbildning

Noter:

(1): Nylöf, G, Ungdomars kulturella beredskap//Kulturrådet 1991:4, s 9-21

(2) Statlig kulturpolitik 1990, s 45-46. Årsbok om ungdom 1993, s 177

(3) Hadenius, Massmedier 1994, ss 359-360

(4) Statlig kulturpolitik 1990, ss 316-317. Årsbok om ungdom 1993, s 173

(5) Årsbok om ungdom 1994, s 189, s 191. Kulturstatistik 1985-1992, s 209

(6) Årsbok om ungdom 1993, s 190